Malörtssläktet

	Malörtssläktet
	Romersk malört (A. pontica)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Växter; Plantae
Division	Fröväxter; Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter; Angiospermae
Klass	Trikolpater; Eudicotyledonae
Ordning	Asterordningen; Asterales
Familj	Korgblommiga växter; Asteraceae
Släkte	Malörtssläktet; Artemisia
Vetenskapligt namn
	§ Artemisia
Auktor	Linné, 1753
Arter med svenska trivialnamn
	Afrikansk malört (A. afra) Alvarmalört (A. oelandica) Bandgråbo (A. integrifolia) Bottnisk malört (A. campestris subsp. bottnica) Brantmalört (A. tanacetifolia) Buskmalört (A. arborescens) Dillmalört (A. filifolia) Donaumalört (A. austriaca) Douglasmalört (A. douglasiana) Dragon (A. dracunculus) Fältmalört (A. campestris) Fingermalört (A. japonica) Flikmalört (A. chamaemelifolia) Glaciärmalört (A. glacialis) Gråbo (A. vulgaris) Grovbladig gråbo (A. argyi) Ismalört (A. frigida) Kamfermalört (A. alba) Kauksisk malört (A. caucasica) Kinesisk gråbo (A. verlotorum) Kinesisk malört (A. carvifolia) Krypmalört (A. schmidtiana) Malört (A. absinthium) Maskfrö (A. cina) Norsk malört (A. norvegica) Pärlmalört (A. lactiflora) Romersk malört (A. pontica) Sandmalört (A. stelleriana) Silkesmalört (A. nitida) Slottsmalört (A. 'Powis Castle') Småkorgig gråbo (A. minutiflora) Smalmalört (A. biennis) Sommarmalört (A. annua) Stenmalört (A. rupestris) Temalört (A. umbelliformis) Trådmalört (A. capillaris) Vippmalört (A. scoparia) Vitmalört (A. ludoviciana) Åbrodd (A. abrotanum) Östmalört (A. sieversiana)

Malörtssläktet (Artemisia)^[1]^[2] eller malörter^[3] är ett släkte i familjen korgblommiga växter^[1] med omkring 400 arter.

För drottningen av antikens Karien, se Artemisia II av Karien.

Beskrivning

Släktet består av fleråriga örter, halvbuskar eller buskar som ursprungligen kommer från tempererade områden på norra halvklotet. De växer oftast på ganska torra platser.^[4]

De flesta malörtsarterna är aromatiska med flikiga, nästan barrliknande blad. Blommorna är små och sitter i klasar.

Det vetenskapliga släktnamnet Artemisia kommer från gudinnan Artemis i den grekiska mytologin.

Användning

Äkta malört (A. absinthium) har använts i medicin, men används idag främst som krydda i drycker, som till exempel absint, bäsk, fernet och vermouth. Även dragon (A. dranunculus), gråbo (A. vulgaris), åbrodd (A. abrotanum) och romersk malört (A. pontica) används som krydda. Den indiska arten davana (A. pallens) används i parfymer.

Arter

Malörtssläktet innehåller följande arter:^[1]

Referenser

^ [a b c] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (2 december 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/browse/tree/id/17117496. Läst 26 maj 2014.
^ Sveriges lantbruksuniversitet 2012–. Artemisia L. - Malörtssläktet från Svensk Kulturväxtdatabas (SKUD). Läst: 7 juni 2015
^ Nationalencyklopedin: Malörter
^ ”Malörter”. Den virtuella floran. Arkiverad från originalet den 23 november 2021. https://web.archive.org/web/20211123104737/http://linnaeus.nrm.se/flora/di/astera/artem/welcome.html.

Externa länkar

Mansfeld's World Database of Agricultural and Horticultural Crops
Wikimedia Commons har media som rör Malörtssläktet.
Bilder & media
Wikispecies har information om Malörtssläktet.
Artförteckning

[COL-1] [a b c] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (2 december 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/browse/tree/id/17117496. Läst 26 maj 2014.

[SKUD-2] Sveriges lantbruksuniversitet 2012–. Artemisia L. - Malörtssläktet från Svensk Kulturväxtdatabas (SKUD). Läst: 7 juni 2015

[3] Nationalencyklopedin: Malörter

[4] ”Malörter”. Den virtuella floran. Arkiverad från originalet den 23 november 2021. https://web.archive.org/web/20211123104737/http://linnaeus.nrm.se/flora/di/astera/artem/welcome.html.

[1]

[2]

[3]

[4]

Systematik
Malörtssläktet
Romersk malört (A. pontica)
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Växter Plantae
Division	Fröväxter Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter Angiospermae
Klass	Trikolpater Eudicotyledonae
Ordning	Asterordningen Asterales
Familj	Korgblommiga växter Asteraceae
Släkte	Malörtssläktet Artemisia
Vetenskapligt namn
§ Artemisia
Auktor	Linné, 1753
Arter med svenska trivialnamn
Afrikansk malört (A. afra) Alvarmalört (A. oelandica) Bandgråbo (A. integrifolia) Bottnisk malört (A. campestris subsp. bottnica) Brantmalört (A. tanacetifolia) Buskmalört (A. arborescens) Dillmalört (A. filifolia) Donaumalört (A. austriaca) Douglasmalört (A. douglasiana) Dragon (A. dracunculus) Fältmalört (A. campestris) Fingermalört (A. japonica) Flikmalört (A. chamaemelifolia) Glaciärmalört (A. glacialis) Gråbo (A. vulgaris) Grovbladig gråbo (A. argyi) Ismalört (A. frigida) Kamfermalört (A. alba) Kauksisk malört (A. caucasica) Kinesisk gråbo (A. verlotorum) Kinesisk malört (A. carvifolia) Krypmalört (A. schmidtiana) Malört (A. absinthium) Maskfrö (A. cina) Norsk malört (A. norvegica) Pärlmalört (A. lactiflora) Romersk malört (A. pontica) Sandmalört (A. stelleriana) Silkesmalört (A. nitida) Slottsmalört (A. 'Powis Castle') Småkorgig gråbo (A. minutiflora) Smalmalört (A. biennis) Sommarmalört (A. annua) Stenmalört (A. rupestris) Temalört (A. umbelliformis) Trådmalört (A. capillaris) Vippmalört (A. scoparia) Vitmalört (A. ludoviciana) Åbrodd (A. abrotanum) Östmalört (A. sieversiana)