Ånge kommun

kommun i Västernorrlands län, Sverige

Ånge kommun är en kommun i Västernorrlands län vars centralort är järnvägsknuten Ånge. Kommunen ligger huvudsakligen i landskapet Medelpad med en liten del i Jämtland (del av Haverö socken). Flataklocken är en av de platser som gör anspråk på titeln Sveriges geografiska mittpunkt.

Ånge kommun
Kommun
Flataklocken, Sveriges geografiska mittpunkt
SloganSveriges geografiska centrum
Kommunens vapen.
Ånge kommunvapen
LandSverige
LandskapMedelpad
LänVästernorrlands län
CentralortÅnge
Inrättad1 januari 1971[1]
Befolkning, areal
Folkmängd9 046 ()[2]
Areal3 295,62 kvadratkilometer ()[3]
- därav land3 050,17 kvadratkilometer[3]
- därav vatten245,45 kvadratkilometer[3]
Bef.täthet2,97 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater62°31′00″N 15°37′00″Ö / 62.516666666667°N 15.616666666667°Ö / 62.516666666667; 15.616666666667
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsSundsvalls domkrets (–)
Medelpads domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-2387[4]
Anställda1 275 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod2260[6]
GeoNames2725906
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Ljungan rinner genom kommunen från öst till väst och delar kommunen i två. Kommunen växte ursprungligen fram som ett stationssamhälle, men numer domineras näringslivet av service- och tjänstenäringarna.

Sedan 1970-talet har befolkningen minskat från knappt 15 000 invånare till strax över 9 000 invånare. I samtliga val har Socialdemokraterna varit det största partiet. Sedan valet 2018 styrs kommunen av en majoritet bestående av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.

Administrativ historik

redigera

Kommunens område motsvarar socknarna Borgsjö, Haverö och Torp. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Alby municipalsamhälle inrättades i Borgsjö landskommun 2 december 1904 och upplöstes vid utgången av 1956. Ånge köping bildades 1946 genom en utbrytning ur Borgsjö landskommun.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området.

Ånge kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Ånge köping och landskommunerna Borgsjö, Haverö och Torp.[7]

Kommunen ingick under 1971 i Medelpads domsaga och kommunen ingår sedan 1972 i Sundsvalls domsaga.[8][9]

Geografi

redigera

Topografi och hydrografi

redigera

Det omfattande öst–västliga dalstråket längs älven Ljungan omges av en kraftigt kuperad bergsterräng. Här består berggrunden främst av gnejs, täckt av områden med diabas som formar branta bergstup. Moränmarkerna i bergterrängen är ofta präglade av stora block och granskog. I sänkor och dalar formas småkulliga moränlandskap. Skogsterrängen erbjuder en variation av tjärnar och myrmarker.

Ljungan, som rinner från väster, passerar genom Haverö strömmar och Holmsjön innan den når sin breda huvuddalgång. Dalgången kännetecknas av flera djupt nedskurna bidalar med tallskogsklädda grusterrasser. I huvuddalen löper Ljunganåsen, en tydlig rullstensås. Åsen omges av leriga fjärdsediment som utgör kommunens viktigaste odlingsmark.[10]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[11]

Ånge kommun Hela riket






 
  Bebyggelse (1,8 %)
  Skog (87,8 %)
  Öppen myrmark (4,1 %)
  Jordbruksmark (1,2 %)
  Övrig mark (5,1 %)






 
  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd

redigera

Det finns 33 naturreservat i Ånge kommun.[12] Helvetesbrännans naturreservat och Natura 2000-område är beläget i både Ånge kommun och Bräcke kommun. Området är stenigt och kuperat och rymmer både tallskog, lövskog och myrmark. I åarna lever flodpärlmusslan och bland fåglar hittas till exempel gråspett, strömstare och storlom.[13] Även Jämtgavelns naturreservat är klassat som Natura 2000-område. I området finns gammal tallskog och artrika myrar.[14] Liksom de tidigare nämnda reservatet är även Rankleven klassat som Natura 2000-område. Området har sedan 1800-talet uppmärksammats av botaniker då områdets flora är en kombination av både alpina och sydliga arter.[15]

Haverö strömmar är belägen vid Kyrksjön. Där Ljungan mynnar ut från sjön delar den sig i tre strömmar. Det fritt strömmande vattnet är en sällsynt naturtyp och strömmarna har därför höga biologiska skyddsvärden.[16]

Administrativ indelning

redigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i Borgsjö-Haverö församling och Torps församling.

 
Distrikt (socknar) inom Ånge kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i tre distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna[17]Borgsjö, Haverö och Torp.

Tätorter

redigera

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det fyra tätorter i Ånge kommun.

Nr Tätort Folkmängd
1 Ånge &&&&&&&&&&&02889.&&&&&02 889
2 Fränsta och Ljungaverk &&&&&&&&&&&02062.&&&&&02 062
3 Torpshammar &&&&&&&&&&&&0477.&&&&&0477
4 Alby &&&&&&&&&&&&0349.&&&&&0349

Centralorten är i fet stil.

Styre och politik

redigera

Socialdemokraterna har länge varit det dominerande partiet. Inför valet 2014 meddelades att ett nytt parti skulle kandidera, Vår Framtid i Ånge. Orsaken var beslutet om nedläggning av Överturingens skola.[18] I valet tappade Socialdemokraterna två mandat, men fick ändå egen majoritet och fortsatte därför styra kommunen.[19] Efter valet 2018 styrs kommunen av en majoritetskoalition mellan Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.[20]

Valet 2022 ledde till ett blocköverskridande majoritetsstyre mellan Centerpartiet, Kristdemokraterna, Moderaterna och Socialdemokraterna. Moderaten Anders Mjärdsjö menade att "Vi ska hitta ett arbetsklimat där vi kan göra det bästa för kommunens utveckling och nå de mål som vi har satt upp i vår nyantagna vision. Det står högre än våra enskilda partibeteckningar. Vi har en samsyn kring de stora penseldragen".[21]

Kommunfullmäktige

redigera

Presidium

redigera
Presidium 2018–2022
Ordförande S Stiven Wiklund[22]
Förste vice ordförande S Ingeborg Torung[22]
Andre vice ordförande - Stig Malmberg[22]

Mandatfördelning 1970–2022

redigera
ValårVSMPSDVFÅCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197032210411
322104
4187,6
37
197342112211
421122
4190,6
338
197632112212
3211222
4191,0
2912
197932111213
3211123
4190,9
2615
198232310113
323103
4189,3
2714
198532219213
322923
4188,4
2417
1988320310212
32031022
4183,8
2516
199121527113
215273
3182,4
2011
19943172513
317253
3183,8
1615
19985152423
5152423
3178,02
1813
200242216233
4226233
4175,10
2318
2006318115124
318524
3577,09
2015
201022011515
22055
3580,42
2015
201421835223
21835223
3582,16
2114
201821655214
2165524
3583,63
2213
202221466214
2146624
3581,81
2213
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder

redigera

Kommunstyrelse

redigera

Kommunstyrelsen består av 11 ledamöter. Förutom det som åligger kommunstyrelsen enligt lag är Ånge kommuns kommunstyrelse även ansvar för "ekonomi, socialtjänst och kommunal hälsa och sjukvård, skolverksamhet, gymnasieverksamhet, väg- och trafikhållning, parkering, försäljning av kommunal mark". För att stödja sitt arbete har kommunstyrelsen fyra utskott; koncern- och finansutskottet, socialutskottet, samhällsbyggnadsutskottet samt utbildningsutskottet.[23]

Övriga nämnder

redigera

Avser mandatperioden 2018–2022.

Nämnd Ordförande Vice ordförande
Socialnämnden S Birgitta Sjögren S Mikael Ahnström
Humanistiska nämnden S Mikael Johansson S Anna Arvidsson
Bygg- och miljönämnden S s Per-Anders Andersson
Tekniska nämnden S Irene Melin S Leif Lindström
Valnämnden S S

Vänorter

redigera

Ekonomi och infrastruktur

redigera

Näringsliv

redigera

Service- och tjänstenäringarna dominerar kommunens näringsliv. Ånge kommun är den största arbetsgivaren. Många arbetstillfällen kan knytas till det stationssamhälle som centralorten växte fram ur, med arbetstillfällen kopplade till SJ och Green Cargo AB.[10]

Omkring 15 procent av arbetstillfällena I kommunen tillhandahålls av tillverkningsindustrin, i synnerhet inom den kemiska industrin. Ett exempel på ett sådant företag är Nouryon Pulp and Performence Chemicals. Övriga industriföretag är exempelvis Permascand, som tillverkar elektroder, och Elkapsling, som tillverkar apparatlådor.[10]

Infrastruktur

redigera

Transporter

redigera

Följande större vägar går genom kommunen:

Ånge är och har länge varit en stor järnvägsknut och därav genomkorsas kommunen av ett flertalet järnvägar, däribland Norra stambanan och Mittbanan, med frekvent godstrafik som följd. Kommunen har ett flertal järnvägsstationer, den största i Ånge trafikeras av både SJ och Norrtåg. Norrtåg trafikerar även stationerna Erikslund, Ljungaverk, Fränsta och Torpshammar.

Ånge har busstrafik utanför kommunen, till Sundsvall Bussarna körs av Din tur.

Utbildning

redigera

I kommunen finns fem kommunala grundskolor och en fristående.[24] Bobergsgymnasiet är den kommunala gymnasieskolan.[25] I kommunen finns även musikskola[26] samt Vuxenutbildning.[27]

Befolkning

redigera

Demografi

redigera

Befolkningsutveckling

redigera

Kommunen har 9 046 invånare (30 juni 2024), vilket placerar den på 234:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Ånge kommun 1970–2020[28]
ÅrFolkmängd
1970
  
14 984
1975
  
13 908
1980
  
13 349
1985
  
13 001
1990
  
12 587
1995
  
12 038
2000
  
11 234
2005
  
10 692
2010
  
10 053
2015
  
9 493
2020
  
9 226

Utländsk bakgrund

redigera

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 783, eller 8,25 % av befolkningen (hela befolkningen: 9 493 den 31 december 2015). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 433, eller 3,96 %.[29]

Invånare efter de vanligaste födelseländerna

redigera

Den 31 december 2015 utgjorde folkmängden i Ånge kommun 9 493 personer. Av dessa var 686 personer (7,2 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[30]

Kulturarv

redigera

År 1908 uppfördes Torphammars Herrgård, då som disponentbostad åt den dåvarande ägaren till Torpshammars Aktiebolag som tillverkade trämassa och träpapp. Byggnaden används som hotell.[31]

I Fränsta ligger Sveriges längsta träbro i sitt slag, Vikbron. Bron tillkommer 1888 som en protest mot tullavgifter som togs ut vid användning av den dåvarande bron över Byforsen.[32]

Genom kommunen går S:t Olavsleden, en av världens nordligaste pilgrimsleder.[33] Längsta leden ska Olav den helige ha gått när han i början på 1000-talet vandrade för att återta makten i Norge.[34]

Kommunvapen

redigera

Blasonering: I rött fält ett tioekrat hjul av guld.

Alla de tidigare enheterna som bildade Ånge kommun 1971 hade fastställda vapen. I stället för att, som vanligt var, välja den namngivande enhetens vapen skapade man ett nytt, ur bjälken i köpingens vapen. Hjulet symboliserar även i detta fall järnvägen, centralorten är en järnvägsknut. Vapnet registrerades hos PRV 1974.

Se även

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 2, 2024, SCB, 20 augusti 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ Om Sundsvalls tingsrätt (NAD)
  9. ^ Om Medelpads tingsrätt (NAD)
  10. ^ [a b c] ”Ånge - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/%C3%A5nge. Läst 21 januari 2024. 
  11. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  12. ^ ”Naturreservat”. www.ange.se. https://www.ange.se/uppleva-och-gora/turism-besok-ange-kommun/naturreservat.html. Läst 6 juni 2022. 
  13. ^ ”Helvetesbrännan”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasternorrland/besoksmal/naturreservat/helvetesbrannan.html. Läst 6 juni 2022. 
  14. ^ ”Jämtgaveln”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasternorrland/besoksmal/naturreservat/jamtgaveln.html. Läst 6 juni 2022. 
  15. ^ ”Rankleven”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasternorrland/besoksmal/naturreservat/rankleven.html. Läst 6 juni 2022. 
  16. ^ ”Haverö strömmar”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasternorrland/besoksmal/naturreservat/havero-strommar.html. Läst 6 juni 2022. 
  17. ^
  18. ^ Östemark, Monica (4 september 2014). ”Nytt parti utmanar i Ånge”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasternorrland/nytt-parti-utmanar-i-ange. Läst 6 juni 2022. 
  19. ^ Nedlund, Evelina (15 september 2014). ”(S) fick majoritet i alla kommuner”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasternorrland/s-fick-majoritet-i-alla-kommuner. Läst 6 juni 2022. 
  20. ^ Västernorrland, P4 (10 september 2018). ”Fortsatt rött styre i Ånge”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/7039685. Läst 6 juni 2022. 
  21. ^ ”Blocköverskridande styre i Ånge - ”Kan låta udda””. www.dagenssamhalle.se. https://www.dagenssamhalle.se/styrning-och-beslut/kommunpolitik/blockoverskridande-styre-i-ange-kan-lata-udda/. Läst 30 oktober 2022. 
  22. ^ [a b c] ”Kommunfullmäktige - Förtroendevalda i Ånge kommun”. ange.tromanpublik.se. Arkiverad från originalet den 15 juni 2021. https://web.archive.org/web/20210615043412/https://ange.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=8. Läst 2 juni 2020. 
  23. ^ ”Kommunstyrelsen”. invanare.ange.se. https://invanare.ange.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/kommunstyrelsen.html. Läst 15 juni 2024. 
  24. ^ ”Grundskolor”. www.ange.se. https://www.ange.se/utbildning-och-forskola/grundskola/grundskolor.html. Läst 6 juni 2022. 
  25. ^ ”Gymnasium”. www.ange.se. https://www.ange.se/utbildning-och-forskola/gymnasium.html. Läst 6 juni 2022. 
  26. ^ ”Musikskola”. www.ange.se. Arkiverad från originalet den 6 juni 2022. https://web.archive.org/web/20220606205959/https://www.ange.se/utbildning-och-forskola/musikskola.html. Läst 6 juni 2022. 
  27. ^ ”Vuxenutbildning, komvux”. www.ange.se. https://www.ange.se/utbildning-och-forskola/vuxenutbildning-komvux.html. Läst 6 juni 2022. 
  28. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 
  29. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2015 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 5 juni 2016)
  30. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2015 Arkiverad 21 december 2016 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 5 juni 2016
  31. ^ ”Torpshammars Herrgård Historia - Hotell & Konferens - Torpshammar”. Torpshammars Herrgård. https://www.torpshammar.com/galleri/historia/. Läst 6 juni 2022. 
  32. ^ ”Vikbron i Fränsta - Sveriges längsta träbro”. Upplev Ånge. 13 maj 2017. https://upplevange.nu/gora/sevardheter/vikbron/. Läst 6 juni 2022. 
  33. ^ ”Fantastiska sevärdheter och besöksmål i Ånge kommun”. Upplev Ånge. https://upplevange.nu/gora/sevardheter/. Läst 6 juni 2022. 
  34. ^ ”Historia – S:t Olavsleden”. https://stolavsleden.com/sv/historia/. Läst 6 juni 2022. 

Externa länkar

redigera