Europeiska unionens utbredning och utvidgning: Skillnad mellan sidversioner
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Nablicus (Diskussion | Bidrag) |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
(6 mellanliggande sidversioner av 3 användare visas inte) | |||
Rad 1:
[[Fil:European Union and its neighbours.svg|miniatyr|{{legend1|{{EU/meta/blå}}|[[Europeiska unionen]]}}{{legend1|{{EU/meta/indigo}}|Stater som omfattas av [[Europeiska ekonomiska samarbetsområdet|EES-avtalet]] (inklusive Liechtenstein)}}{{legend1|{{EU/meta/lila}}|Övriga [[Mikrostat#Europa|
'''Europeiska unionens utbredning och utvidgning''' innefattar dels unionens nuvarande territoriella utbredning, dels dess historiska och framtida utvidgning.
Det europeiska samarbetets historia sträcker sig tillbaka till upprättandet av [[Europeiska kol- och stålgemenskapen]] i början av 1950-talet. Då ingick sex europeiska stater i samarbetet: [[Belgien]], [[Frankrike]], [[Italien]], [[Luxemburg]], [[Nederländerna]] och [[Västtyskland]]. Sedan dess har samarbetet gradvis utvidgats till att omfatta 28 stater genom en utvidgning som har skett i fyra större etapper. Den första ägde rum 1973 då [[Danmark]], [[Irland]] och [[Storbritannien]] anslöt sig efter att Frankrikes blockering mot ett brittiskt medlemskap upphörde. Under 1980-talet tillkom [[Grekland]], [[Portugal]] och [[Spanien]] efter att dessa stater hade demokratiserats. På 1990-talet tillkom de neutrala staterna [[Finland]], [[Sverige]] och [[Österrike]] efter kalla krigets slut. Slutligen tillkom delar av Central- och Östeuropa under 2000- och 2010-talet.
Flera europeiska stater, som ännu inte ingår i unionen, har som ambition att ansluta sig i framtiden. Det finns nio kandidatländer: [[Albanien]], [[Bosnien och Hercegovina]], [[Georgien]], [[Moldavien]], [[Montenegro]], [[Nordmakedonien]], [[Serbien]], [[Turkiet]] och [[Ukraina]]. Av dessa har
== Medlemsstater ==
Rad 57:
=== Kandidatländer ===
Det finns nio kandidatländer: [[Albanien]], [[Bosnien och Hercegovina]], [[Georgien]], [[Moldavien]], [[Montenegro]], [[Nordmakedonien]], [[Serbien]], [[Turkiet]] och [[Ukraina]]. Av dessa har
Den 17 juni 2022 föreslog [[Europeiska kommissionen]] att [[Moldavien]] och [[Ukraina]] ges kandidatstatus och att [[Georgien]] blir potentiellt kandidatland.<ref>[https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/ip_22_3790]</ref><ref>[https://www.euractiv.com/section/enlargement/news/ukraine-moldova-should-get-eu-candidate-status-georgia-might-need-to-wait-eu-executive-says/]</ref> [[Europeiska rådet]] beslutade i enlighet med kommissionens förslag den 23 juni 2022.<ref name="Europeiska rådets beslut"/> I december 2023 beslutade Europeiska rådet att även ge Georgien kandidatstatus.<ref name="Georgien kandidatstatus">[https://www.euractiv.com/section/europe-s-east/news/eu-leaders-greenlight-opening-accession-talks-with-ukraine-moldova/]</ref> I juli 2024 stoppades dock utvidgningsprocessen med Georgien med hänsyn till landets nya lagstiftning mot "utländska aktörer".<ref name="Georgien förhandlingar stoppas">[https://www.politico.eu/article/georgia-eu-accession-stopped-anti-west-pivot-russian-law-foreign-agent-bill/]</ref>
==== Albanien ====
Rad 79:
Den 24 februari 2015 röstade Bosnien-Hercegovinas parlament igenom ett åtagande om att göra omfattande sociala, ekonomiska och politiska reformer för att komma närmare EU. Beslutet är landets första steg mot unionen på sju år och röstades igenom i samband med ett besök av EU:s utrikeschef [[Federica Mogherini]]. De väntade reformerna är ett krav från EU för att landet i framtiden ska få kandidatstatus. Efter beslutet väntas landet nu anpassa sig till EU:s politik i frågor om bland annat handel, korruption och utbildning. Enligt Mogherini kommer närmandet också att skapa ett tydligare och säkrare ramverk för utländska investerare som vill etablera sig i Bosnien-Hercegovina, vilket i sin tur ska skapa fler jobb i landet.
Bosnien och Hercegovinas medborgare åtnjuter visumfrihet i Schengenområdet sedan den 15 december 2010.<ref name="BIH-visa">{{cite web|url=http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2010:329:0001:0002:EN:PDF|title=Regulation (EU) no. 1091/2010 in the Official Journal|website=Eur-lex.europa.eu|accessdate=4 January 2018}}</ref> Den 15 februari 2016 skickade Bosnien och Hercegovina in sin ansökan om EU-medlemskap.<ref>{{webbref |url=http://www.svt.se/nyheter/utrikes/bosnien-soker-medlemskap-i-eu |titel=Bosnien söker medlemskap i EU |utgivare=SVT |datum=27 januari 2016}}</ref><ref>{{webbref |url=http://balkans.aljazeera.net/vijesti/bih-u-januaru-2016-predaje-zahtjev-za-clanstvo-u-eu |titel=BiH u januaru 2016. predaje zahtjev za članstvo u EU |utgivare=Al Jazeera |datum=9. december 2015 |språk=bosniska}}</ref> Den 13 december 2022 rekommenderade [[Europeiska unionens råd]] att landet erhåller kandidatstatus,<ref>[https://www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2022/12/13/council-conclusions-on-enlargement-and-stabilisation-and-association-process/]</ref> vilket [[Europeiska rådet]] ställde sig bakom vid sitt sammanträde den 15 december 2022.<ref>[https://www.reuters.com/world/europe/eu-leaders-grant-bosnia-eu-candidate-status-2022-12-15/]</ref> Den 8 november 2023 föreslog Europeiska kommissionen att medlemskapsförhandlingar inleds med Bosnien och Hercegovina så snart landet uppfyller de nödvändiga kriterierna som satts upp för detta
==== Georgien ====
Rad 89:
Den 3 mars 2022 ansökte Georgien om EU-medlemskap som svar på [[Rysslands invasion av Ukraina 2022]]. Den 11 april 2022 överlämnade Europeiska kommissionen en uppsättning av frågor till den georgiska statsledningen för att utvärdera landets förberedelser inför en möjlig EU-anslutning.<ref name="Georgien och Moldavien">[https://agenda.ge/en/news/2022/1198]</ref> Den 17 juni 2022 presenterade kommissionen sitt yttrande över Georgiens ansökan och rekommenderade att Georgien vidtar ytterligare åtgärder för att stärka sin demokrati innan landet får kandidatstatus.<ref>[https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/qanda_22_3800]</ref> Bland annat har en juridisk reform, lokala val och hanterandet av en [[Prideparad|Pride-parad]] i Tbilisi fått kritik från EU.<ref name=":0" /> Den 23 juni 2022 beslutade Europeiska rådet att Georgien ska ges kandidatstatus när väl de villkor som kommissionen har satt upp har uppfyllts.<ref name="Europeiska rådets beslut">[https://www.politico.eu/article/eu-leaders-grant-ukraine-and-moldova-candidate-status/]</ref> Den 8 november 2023 föreslog Europeiska kommissionen att Georgien erhåller status som kandidatland.<ref name="Commission adopts 2023 Enlargement package, recommends to open negotiations with Ukraine and Moldova, to grant candidate status to Georgia and to open accession negotiations with BiH, once the necessary degree of compliance is achieved"/><ref name="Politico: Ukraine EU-membership talks should start">[https://www.politico.eu/article/ukraine-eu-membership-talks-should-start-european-commission/]</ref><ref>[https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/qanda_23_5626]</ref> Europeiska rådet beslutade den 14 december 2023 att ge Georgien kandidatstatus.<ref name="Georgien kandidatstatus"/>
I juli 2024 stoppades Georgiens utvidgningsprocess med hänsyn till landets nya lagstiftning mot "utländska aktörer".<ref name="Georgien förhandlingar stoppas"/>
==== Moldavien ====
Rad 101 ⟶ 103:
Under 2014 ingick Moldavien ett associeringsavtal med EU.
Den 3 mars 2022 ansökte Moldavien om EU-medlemskap som svar på [[Rysslands invasion av Ukraina 2022]]. Den 11 april 2022 överlämnade Europeiska kommissionen en uppsättning av frågor till den moldaviska statsledningen för att utvärdera landets förberedelser inför en möjlig EU-anslutning.<ref name="Georgien och Moldavien"/> Den 17 juni 2022 presenterade kommissionen sitt yttrande över Moldaviens medlemskapsansökan och rekommenderade att landet ges kandidatstatus.<ref>[https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/qanda_22_3801]</ref> Europeiska rådet beslutade i enlighet med detta yttrande den 23 juni 2022.<ref name="Europeiska rådets beslut"/> Den 8 november 2023 föreslog Europeiska kommissionen att medlemskapsförhandlingar inleds med Moldavien.<ref name="Commission adopts 2023 Enlargement package, recommends to open negotiations with Ukraine and Moldova, to grant candidate status to Georgia and to open accession negotiations with BiH, once the necessary degree of compliance is achieved">[https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/ip_23_5633]</ref><ref name="Politico: Ukraine EU-membership talks should start"/><ref>[https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/qanda_23_5629]</ref> De första medlemskapsförhandlingarna genomfördes den 25 juni 2024.<ref name="Första förhandlingar med Ukraina och Moldavien">[https://www.euractiv.com/section/enlargement-neighbourhood/news/ukraine-moldova-begin-long-road-to-membership-as-eu-formally-opens-talks/]</ref>
==== Montenegro ====
Rad 154 ⟶ 156:
Under 2014 ingick Ukraina ett associeringsavtal med EU. I januari 2019 sa Ukrainas dåvarande president [[Petro Porosjenko]] att landet planerar att ansöka om EU-medlemskap 2024.<ref>[https://www.svd.se/porosjenko-vill-styra-ukraina-i-fem-ar-till]</ref>
Den 28 februari 2022, i samband med [[Rysslands invasion av Ukraina 2022]], bad Ukrainas president [[Volodymyr Zelenskyj]] EU om att omgående ge landet medlemskap i unionen enligt ett ”särskilt förfarande”.<ref>[https://www.politico.eu/article/volodymyr-zelenskyy-eu-ukraine-membership/ Zelenskyy urges EU to grant Ukraine ‘immediate membership’]</ref> Senare samma dag undertecknade presidenten en officiell ansökan om medlemskap.<ref>[https://www.ukrinform.net/rubric-ato/3416126-president-signs-application-for-ukraines-membership-in-eu.html President signs application for Ukraine's membership in EU]</ref> Den 8 april 2022 överlämnade Europeiska kommissionen en uppsättning av frågor till den ukrainska statsledningen för att utvärdera landets förberedelser inför en möjlig EU-anslutning.<ref>[https://www.euronews.com/2022/04/08/von-der-leyen-gives-ukraine-questionnaire-for-eu-accession-discussions]</ref> Den 17 juni 2022 presenterade kommissionen sitt yttrande över Ukrainas medlemskapsansökan och rekommenderade att landet ges kandidatstatus.<ref>[https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/qanda_22_3802]</ref> Europeiska rådet beslutade i enlighet med detta yttrande den 23 juni 2022.<ref name="Europeiska rådets beslut"/> Den 8 november 2023 föreslog Europeiska kommissionen att medlemskapsförhandlingar inleds med Ukraina.<ref name="Commission adopts 2023 Enlargement package, recommends to open negotiations with Ukraine and Moldova, to grant candidate status to Georgia and to open accession negotiations with BiH, once the necessary degree of compliance is achieved"/><ref name="Politico: Ukraine EU-membership talks should start"/><ref>[https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/qanda_23_5631]</ref> De första medlemskapsförhandlingarna genomfördes den 25 juni 2024.<ref name="Första förhandlingar med Ukraina och Moldavien"/>
==== Medlemskapsförhandlingarna ====
Rad 638 ⟶ 640:
==== Ryssland ====
[[Fil:European Union Russia Locator.svg|miniatyr|{{legend|#E3801C|[[Ryssland]]}}]]
För närvarande är sannolikheten för att Ryssland ska ansluta sig till EU inom överskådlig framtid mycket liten. Analytiker har sagt att Ryssland är "årtionden ifrån" att kvalificera sig för EU-medlemskap.<ref>{{webbref |url=http://www.carnegieendowment.org/publications/index.cfm?fa=view&id=718 |titel=West or East for Russia? |hämtdatum=2009-01-21 |datum=2001-06-09 |utgivare=[[The Washington Post]] |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20090809141734/http://www.carnegieendowment.org/publications/index.cfm?fa=view&id=718 |arkivdatum=2009-08-09 }}</ref> Före detta ryska presidenten [[Vladimir Putin]] har sagt att ett ryskt EU-medlemskap varken skulle gynna Rysslands eller EU:s intressen, men att ett tätare samarbete vore bra, inklusive upprättandet av de fyra gemensamma områdena mellan Ryssland och EU, vilket omfattar samarbete inom ekonomi, utbildning och forskning enligt en överenskommelse från 2003.<ref>{{webbref |url=http://www.rg.ru/2005/11/10/rossia-es.html |titel=Four spaces |hämtdatum=2009-01-21 |datum=2005-11-10 |utgivare=Rossiyskaya |språk=ryska}}</ref><ref>{{webbref |url=http://rian.ru/politics/20041125/743119.html |titel=Intervju med Rysslands talesman för utrikesfrågor Alexander V. Yakovenko om Ryssland och EU |hämtdatum=2009-01-21 |datum=2005-11-10 |utgivare=RIA |språk=ryska}}</ref><ref>{{webbref |url=http://www.tks.ru/cgi-bin/text.pl?file=2004042302&id=reviews |titel=Four spaces |hämtdatum=2009-01-21 |datum=2004-04-23 |utgivare=TKS |språk=ryska}}</ref>
Exklaven [[Kaliningrad]] är fortfarande ett problem mellan EU och Ryssland, bland annat krävs visum för markresor mellan Kaliningrad och övriga Ryssland, liksom de baltiska EU-medlemmarnas behandling av den ryska minoriteten, bl.a. att ryska är inte officiellt språk där.
Rad 655 ⟶ 657:
[[Mayotte]] är en ö i Indiska Oceanen som förr var ett självstyrande franskt förvaltningsområde, men som sedan 2011 är en del av Frankrike. Mayotte blev en del av EU 1 januari 2014.
De nederländska områdena [[Bonaire]], [[Saba (ö)|Saba]] och [[Sint Eustatius]] blev 2010 delar av Nederländerna, från att tidigare varit självstyrande nederländska områden. De är inte med EU men det finns (2012) planer på att de ska gå med i framtiden.
I gengäld planerar [[Saint-Martin]]s franska del lämna EU vid ett ännu ej bestämt tillfälle, eftersom området blivit ett självstyrande franskt förvaltningsområde.
|