Kalas

Så här glad blir Herman när jag säger att kusin Colin kommer idag! I    eftermiddag blir det kalas för stora killen och Herman hoppas verkligen att hans present kommer att uppskattas.

Just nu håller vi tummarna för att det inte snöar alltför mycket så att sörlänningarnas flyg kan landa på Kallax om ett par timmar. Det fick bli en kort morognpromenad med hunden imorse, då inte plogbilarna hunnit hit skippade vi vagnen och Herman fick sitta i babybjörnen istället. Han trivdes ganska bra och passade på att uträtta sina behov samtidigt som han fascinerat tittade på all snö.

Senaste nytt!!

Är att Herman har börjat med smakportioner. Potatis var det första han fick prova på...det var väl så där, men efter några dagar accepterade han smaken och åt till slut med god aptit. Idag har vi för första gången testat morot... Det gillade han på en gång, skrattade och gapade stort och försökte skjuta fram huvudet mot skeden.

Efter förfrågan från moster kommer här lite bilder på vår prins.

Tränar nackmuskulaturen:

Leker med favoritelefanten

Puss på er

Herman leker med kusin Jack

Glada älsklingen

Lucia

Varje år tänker jag att jag ska kliva upp tidigt och se Luciatåget på TV..men det är sällan jag orkar, inte i år heller. Däremot var jag nästan vaken så länge att jag hade kunnat se det innan jag gick och la mig. Som tur är Herman en riktigt sjusovare så jag är ändå utvilad och pigg idag. I eftermiddag ska vi med hela stora familjen till Norrbottens Museum. Detvar flera år sedan jag var där sist..hoppas det är någon intressant utställning.

Vår egen lilla tomtenisse önskar alla en trevlig Lucia.

Space

Denna underbart fina Molo bodysuit har jag lyckats buda till mig på Tradera och idag kom den med posten. Så snart pyret vaknar ska vi testa den.



På tal om Tradera så säljer min syster lite tyger, egensydda barnkläder och dregglisar där nu: http://www.tradera.com/search/result.aspx?alias=jona78 Det finns flera kjolar i olika storlekar så ni med småtjejer...kolla om ngt pasar!

Växer

Igår var vi till BVC och Herman fick visa barnmorskan hur bra han växer. 1 dag innan sin 4-månaders dag mäter vår älskling 68 cm och väger 7625 gram. Han verkade tycka det var riktigt kul där och fick leka med nya roliga leksaker och det gav mamma lite idéer om julklappar. Vi kommer nog inte att köpa så många klappar till honom, han behöver ju inte mycket och han får säkerligen tillräckligt av övriga släkten. Till kusin Colin har vi dock hittat den perfekta klappen, han gillar tåget Tomas mycket och han ska därför få en lekmatta där man kan rita ett järnvägsspår, som sedan tåget åker på av sig själv. Bara att sudda och rita nytt...superkul för en mycket ombytlig liten herre. Fråga mig inte hur det fungerar dock.

Usch vad länge sedan jag skrev i bloggen... jag vill nämligen infoga lite bilder och dom sitter kvar i kameran..i väntan på..."jag ska bara". Nåja imorgon kommer ett nytt inlägg...med bildbevis. Herman växer iaf så det knakar, på torsdag ska vi till BVC och kolla exakt hur mkt. Men kläderna växer han ur en efter en.  Men det märks allra mest på det mentala planet hur han utvecklas...han är så otroligt allert, pigg och glad. Leker gärna med sina leksaker, skrattar åt pappas skäggväxt, älskar att stå upp och försöker sätta sig upp från halvliggande läge. Och så sitter han ju perfekt i sin fina stol. Äsch jag kan inte låta bli att inte visa bild på det så jag snor en från pappas blogg ;)

För att skriva några rader om Hermans mamma också kan jag berätta att jag var på år 2009 års första body pump pass i helgen....det var otroligt roligt men attsingen vilken träningsvärk jag har haft i två dagar. nu börjar det lätta lite och träningssuget så sakteliga återvända. Ska försöka ta mig iväg på spinning till helgen...vill verkligen komma i form nu, mår så mkt bättre mentalt och blir piggare när kroppen mår bra. På tal om spinning så var egentligen planen att jag och Sofie skulle gå på det i lördags..."förr i tiden" gick vi ofta på det passet, men som tur var så kollade jag på internetbokning kvällen innan och såg att det var utbytt till den årliga 3-timmars spinningen....hade inte varit roligt att råka gå på det istället. För ett par år sedan var det visserligen riktigt roligt..men nu hade jag nog inte överlevt uppvärmningen =)

Nu snussar lilla älsklingen sött brevid mig här i soffan, tror jag ska göra honom sällskap ett tag.

Min älskade son

Dialog med Herman:

Jag: Hej lilla skrutt
Herman: Hördu..jag är inte alls liten, jag ligger ju över kurvan både gällande längden och vikten. Stor skrutt om jag får be.
Jag: Förlåt, självklart är du stor.
Herman: Jo det är jag, och det är mer än vad du kan säga om dig själv älskade mamma.

Herman-Mamma 1-0.

Du är fantastisk.Jag ska göra allt för att all din härlighet ska blomma och komma till sin fulla rätt.
Mamma och Pappa älskar dig för alltid Herman!

Vaccinering.

Förra veckan var Herman och tog sitt 3-månaders vaccin. Han var så duktig så... det gjorde bara lite ont och han funderade nog varför jag bara satt där och lät tanten sticka honom så....två gånger dessutom. Idag fick han dock ge igen när han satt och såg på när jag och maken vaccinerade oss mot svininfluensan. Han tyckte det var väldigt roligt och skrattade hela tiden vi var inne i kyrkans hus. Kan rapportera att jag än så länge inte har fått några biverkningar... men det har bara gått 2 timmar så ännu är vi inte i hamn.

Skratt

Herman har kommit på hur man skrattar....det är så underbart att höra. Tidigare har det sett ut som om han skrattat, fast utan ljud. Nu har han alltså lagt till ljudeffekter också. Det är underbart att höra... Roligast av allt är när vi håller en "kedja" av plastmojänger som man använder till att hänga upp div leksaker i tex vagnen framför honom och sedan fort drar bort den och säger "svisch" samtidigt...

Det är även ganska kul när pappa nyper lätt i låren och kallar honom fetto.. Tur att han inte tar det personligt. =)

Hjälp

Jag är uber-trött och ska gå och lägga mig snart. Men jag har suttit här vid datorn och försöker hitta en inställning på bloggen. Jag lyckas dock inte så nu lägger jag mitt hopp till er. Är det någon som vet varför mina blogginslägg inte uppdateras i andra personers blogglista. Detta verkar gälla för alla som har sina listor sorterade efter datum för inlägg. Det senaste inlägget som någon har i sin blogglista skrevs för 4 veckor sedan. Efter det.....inga uppdateringar. Varför?

Övningar

Här över jag på att stå upp själv, lite stöd från soffan är fortfarande nödvändigt som ni ser.

                   Puh.. det var jobbigt, nu måste benen vila

Ja, ja..stressa mig inte, jag ska ställa mig igen

                                                                                                                                                                               Äsch nu glider jag ju åt fel håll....hur gör man egentligen?

                     Jag ska nog bara ta liten paus först

Kopiera och fyll i

Jag har läst denna på flera bloggar de senaste dagarna så nu fyller jag också i den. Kopiera och fyll i så kan jag läsa den på din blogg också.

När fick du reda på att du var gravid?
2008-11-24

Blev det en chock?
Inte en chock, mer en glad överraskning

Hur gammal var du då?
28 år.

Hade du mycket halsbränna?
Jo ganska mycket i slutet.

Spydde du mycket?
Nej inte en endaste gång.

Hade du mycket foglossning?
Fick lite i slutet, men inte så att det gjorde jätteont.

Ditt sf-mått som störst?
Hmm..kommer inte riktigt ihåg, kanske kring 38-39. Jag låg över kurvan hela tiden, kände mig enorm!

Har du fått bristningar på magen?
Nej, tack för bra gener mamma!

Trodde du att det var en pojke eller flicka?
Vi kände hela tiden på oss att det var en pojke och vi hade rätt!

Vad hoppades du på?
En frisk liten krabat! För en jämnare könsfördelning hade det varit bra med en liten tjej, men jag klarar mig bra mot 5 grabbar.

Gick du över tiden?
Öhh..ja!! "bara" 16 dagar

Hur var förlossningen?
Vi tog till tvångsåtgärder =) Steg 1 var igångsättning, steg 2 värkstimulerande dropp och steg 3 kejsarsnitt.

Blev du sydd?
Jo snittet sydde dom såklart.

Dragen med sugklocka?
Var aldrig ett alternativ då lillen låg för högt upp.

Hur många var inne i förlossningsrummet?
MÅNGA... kommer inte ihåg alla. Jag, älsklingen, läkaren, barnmorskan, narkosläkaren, sjuksköterskor..vet inte hur många. En stackare verkade ha som uppgift att sitta vid mitt huvud och hålla mig i handen.

Hade du någon nära med dig?
Älsklingen såklart!!

Vilket sjukhus födde du på?
Sunderby sjukhus

Hur stor var bebisen?
4145 gram och 54 cm lång...stora grabben!

Vad fick den heta?
Herman, det visste vi direkt.

Var allting värt det?
Absolut!! Inga tvivel om det.

Vill du ha fler barn?
Vi har ju världens bästa lilla barn redan så vi nöjer oss nog med det.

Farsdag

Självklart firade vi världens bästa pappa i söndags. Herman hade skrivit ett jättefint kort och beställt en väggkalender för 2010 med foton på sig själv såklart. Jag gav älsklingen en dubbeltriss...utan vinst dock.Presenterna blev mycket uppskattade.


I torsdags fick Herman en till kusin, välkommen till världen lilla Jack! Vi ser fram emot att träffas och leka snart. Men det får nog vänta några dagar iom att jag har gått och blivit sjuk.

Styrka

Nu har vi precis kommit hem från mitt första styrketräningspass på evigheter. Jag kommer definitivt ha en otrolig träningsvärk imorgon, fast det ska man ju ha. Herman satt så snällt i bilstolen under hela passet och skrattade åt mamma lite då och då. Precis när jag var klar var han också utpumpad och under stretchen somnade han gott. Han har ju börjat sova så länge på morgonen (gärna till 10-10-30) så han var nog chockad över att vi släpade oss iväg kring 09 idag..nu sover han iaf gott.

Vi har haft svårt att hitta varma vantar till Herman och han blir lätt kall om händerna, men igår fick han dessa av snälla mormor, fast i blått och svart.


Nu börjar folk fråga vad Herman önskar dig i julklapp, har ni några tips på leksaker eller prylar som har varit bra?

Yippie!!

Idag är vi extra glada eftersom Kusin Colin och moster Johanna kommer och hälsar på. Vi har lyxen att få umgås i hela 4 dagar. Det ska verkligen bli superkul att se vad Colin tycker om lillkusinen nu när han är mer vaken än vad han var sist de träffades, då var ju Hermna bara 3 veckor. Vi har varit till kvantum och inhandlat favorit-smothies till Colin och sen ska moster bjuda på hamburgare som tydligen är riktigt mumsigt.

Här är bilder på Colin och Herman från BB. Ser ni vem som är vem?































Det är Colin på den första bilden och Herman på den andra.

Herman vill bara säga...

..ha en bra dag!

Vinter

Äntligen har vi fått lite snö. Jag tycker det är så fantastiskt vackert och så skönt att det blir lite ljusare. Hoppas det kommer mer och att det ligger kvar ett tag... minst en vecka iaf så kusin Colin hinner uppleva snön under sitt besök i norrland.

Det verkar som om lilla hjärtat börjar bli trött lite tidigare på kvällarna nu än tidigare, han har ju alltid varit vaken och glad till ca 23, men nu tror jag minsann att tröttheten kommer redan kring 20-21, men Herman är inte den som ger sig i första taget och har inte välkommnat nyordningen med öppna armar direkt. Supertrött men ovillig att sova har han varit lite ledsen de senaste kvällarna. Hoppas att han snart ser hur skönt det är att faktiskt somna när John Blund knackar på.

På dagens schema står det tvättstuga. Är verkligen i akut behov av rena kläder, både mina och Hermans blir ju nerspydda titt som tätt (läs flera gånger per dag)

Någon som vet varför mina bilder i bloggen får så dålig kvalité? I datorn är dom inte alls lika gryninga.

Ha en härlig helg alla och ni som kan, njut av snön!

Uppdatering

Jag har varit lite dålig på att uppdatera bloggen på sistone men det beror på att vi har haft fullt upp här hemma med att styla och fixa lägenheten.

Vi var i alla fall på mamma-barn träningen förra veckan, Herman var otroligt lugn och låg på en liten matta i nästan en timme utan att klaga alls. Men direkt efter passet meddelade han minsann att han var hungrig. Tack gubben för att du väntade på att mamma skulle bli klar!

Igår gjorde vi en utflykt till Piteå och hälsade på Maria och hennes lilla Hannes. Jag och Maria pluggade tillsammans i Umeå. Nu har vi lyckats få barn nästan samtidigt, Hannes är bara 5 dagar äldre än Herman. Kolla in frisyren:

Det är så roligt att se hur hjärtat utvecklas, nu har han börjat sträcka sig efter intressanta saker och för sedan det mesta till munnen. Här är det Luleå-hockey nallen som får sig en kram och puss

Tittar nyfiket på den där manicken som blixtrar samtidigt som han tränar nacken i mormors famn.

2+2

Idag fyller Herman 2 månader och 2 dagar. Grattis till dig!! Ikväll ska vi fira med kladdkaka, kex och ett glas saft....yippie. Vi var på 2 månaderskontrollen på BVC idag han klarade besiktningen utan anmärkning. Läkaren trodde att han var 3 månader eftersom han är så lång och stor, nästan 5600 gram och 61,6 cm lång. Hon antog att han hade en lång pappa och att han ärvt längden från honom och inte av mig...förstår inte alls vad hon menade ;)
Men han är ju ändå vårat lillhjärta...det kommer han alltid att vara.

Imorgon ska vi på mamma-barn träning på stil.

Babysim nr 0

Som vi har laddat, hela familjen men mest Herman, för sin första lektion babysim som var planerad att gå av stapeln idag. För att förbereda sig var han igår och köpte nya moderiktiga badkläder, gick sedan och lade sig i tid och sov gott hela natten. På morgonen laddade han med lite extra mat och glada i hågen begav vi oss tillsammans till babysimmet. Väl där möts vi dock av paret som verkar hålla i det hela och mannen informerar om att det endast är 29,9 grader i vattnet, vilket är väldigt kallt för lillen men han säger att vi får bestämma själva hur vi ska göra. Kvinnan anser dock att 29 grader är alldelens för kallt och avråder å det bestämdaste från att bada med liten. Han blir ju självklart mycket besviken och insisterar, men eftersom vi faktiskt får bestämma några år till beslutar vi att det bästa för honom är att vi återkommer nästa vecka och då hoppas på att värmesystemet fungerar bättre.

Då ska vi simma som aldrig förr.

Utveckling

Nu har det äntligen gått de rekomenderade 8 veckorna efter snittet och mamma kan äntligen börja träna igen. Herman är också intresserad av att följa med och vi funderar därför på byta träningsställe och börja på STIL istället, där dom har mamma-barn träning. Någon som har erfarenhet av att träna där och kan tycka till?


Det är så roligt att se hur vår lilla älskling utvecklas, bara från dag till dag händer det saker. Tiden går verkligen fort och det gäller att ta vara på den och njuta. Han har ett otroligt härligt morgonhumör, oftast vaknar han efter oss andra och ligger då i sin säng och pratar med laban och labolina i sängmobilen, när jag eller pappa kommer in och säger hej skiner han upp som en sol och fortsätter prata. Hjärtat smälter verkligen.

Myst med moster

De senaste dagarna har Herman (och hans mamma) lekt och myst med moster som har varit uppe på besök från storstan. Utan lille kusin C denna gång, vilket säkerligen var lyxigt för moster, men vi saknade honom såklart. Dagarna har gått alltför snabbt och nu är besöket över för denna gång. Herman tyckte det var väldigt roligt att få umgås så mycket, de hann ju inte riktigt med det så mycket i samband med bröllopet. I söndags bjöd Luleå på riktigt ruskväder och vi passade då på att lyxa till det och äta hotellfrukost på statshotellet... där fanns allt från fil och musli till gravad lax och muffins. Det var riktigt trevligt och ngt som vi absolut rekomenderar om man vill unna sig något extra nån dag. Herman förstod dock inte vad vi var så exalterade över, han tyckte att mjölken smakade precis som vanligt. Efter brunchen var vi och kollade på russin-utställningen på Kulturens hus...så himla kul. Skulle ha rekomenderat den också om det inte var för att det var sista dagen i söndags. Konstnären hade gjort massa olika scenarion med små russin, t.ex. Russkilde rockfestival och russin som tävlade friidrott, där han hade använt katrinplommon som dopade russin.

Nu är vi åter till vardagen och jag ser fram emot hösten i min nya supersnygga mössa som syrran har sytt.....jag har dock ingen bild på den ännu, men ska fixa så får ni se den.

Familjen

Visst är det ett härligt höstväder vi har fått njuta av den senaste veckan. Kallt och klart i luften med solens strålar som värmer lite och lyser vackert i trädens löv.

Jag har suttit här på morgonen och reflekterat över de senaste 7 veckorna, för idag är lilla älsklingen hela 51 dagar gammal. Att han inte var här ute med oss för 52 dagar sedan känns overkligt. Att leva utan honom är inget alternativ och att ha levt utan honom var inte fullkomligt. Jag är så lycklig över min underbara familj. Med längtan och förundran ser jag fram emot varje dag.

Träning

Herman har tidigt visat att han är träningsintresserad, han sparkar och viftar som bara den. Till pappas stora glädje blev han jätteglad när dom planerade en gemensam resa till Liverpool så kanske blir fotboll hans stora intresse. Styrketräning verkar dock inte locka lika mycket. Här kommer en bild på hur han ser ut när hans elaka mamma tvingar honom att träna nacken.

Hans kära mor längtar dock otroligt till att få gå och besöka gymmet igen...iom att det blev kejsarsnitt måste jag dock vänta ett tag till, men snart är det dags. Vill verkligen återgå till någon slags form snart... och då inte Barbamamma-form.

Efterlysning

Efter att jag till slut lyckades väcka lilla hjärtat igår begav vi oss in till stan för att förhoppningsvis hitta lite nya kläder. Jag var ute efter ett par jeans och en orange body till Herman samt en tröja till mig. Jeansen och tröjan var inga problem att hitta. Men efter att nogsamt ha inspekterat alla Luleås barnklädesbutiker kan jag konstatera att någon enfärgad orange body finns det inte. Det var i onsdags när vi såg hur söt lille Hugo var i sin röd-orange randiga body som Herman sade att han ville ha en orange. Nåja, vi fortsätter leta. Om ni vet var det finns en kan ni väl hojta till.

Dagen idag

..har inte passerat ännu. Men jag måste bara skriva av mig lite. Dagen började väldigt bra, Herman låg och surrade i vår säng och var på allmänt bra humör. När vi skickat iväg stor-killarna till skolan gick vi ut för att starta gammel-bilen med startkablar då det var dags för besiktning idag. Sedan vi köpte nya bilen har vi av förståeliga skäl använt den röda faran så lite som möjligt, vilket har resulterat i att batteriet har laddat ur. Efter lite tjorv (pga min okunskap om bilar) fick vi iaf igång den. Erik körde den till bensinstationen och jag och Herman följde efter i den nya bilen..ifall den nu skulle ladda ur medan han tankade. Vilket den ju gjorde så vi laddade igen och Erik körde sedan iväg en sväng för att låta batteriet ladda. Jag och Herman gick ut i skogen med Nelson. Under promenaden pratade jag med Erik och han bad mig kolla om vi hade spolarvätska hemma och återkomma om det till honom. Väl hemma hittade jag spolarvätskan och skulle ringa och meddela det. Då kunde jag inte hitta tfn....detta är iof inte så ovanligt, men jag letade i hela lgh utan resultat. Var till slut tvungen att logga in på msn och be Cathis ringa till den......men inte hörde jag ngn ringsingal inte. Förstod då att jag antagligen tappat den ute i skogen, så det var bara att lyfta upp en sovandes Herman och springa ut igen, jag bad Cathis ringa igen med 2 minuters mellanrum. Där ute bland lingonriset hörde jag som tur var min skrikiga ringsignal...tur det! Tackar slumpen att ingen av ungdomarna som hade orientering där hittade den innan mig. Jag är så klantig och förvirrad!

Nästa irritationsmoment för dagen var försäkringskassan. Jag ringde för att fråga varför jag inte fått ngt barnbidrag... kvinnan i andra änden av luren meddelade då att det helt enkelt var för att Fk inte fått några uppgifter om att Herman överhuvudtaget finns från skatteverket. Jag kontrade då med att dom har skickat mig papper där jag skulle anmäla vilket konto jag ville ha barnbidraget till, så således borde dom ju ha uppgifter om honom. "jo, det kan man ju tro" sade kvinnan, och avslutade med "det har vi inte, ring skatteupplysningen" Efter lite dividerande gav jag upp. Ringde skatteverket som såklart hade registrerat honom och skickat uppg till FK. Ringde alltså sedan tillbaka till FK och uppgav detta, pratade då med en man som visserligen medgav Hermans existens i deras papper men sade att handläggningen inte är klar ännu så jag fåt vänta några veckor till.... Suck!

Nu hoppas jag att resten av dagen blir så mysig som jag hoppas.... god mat och mys ikväll kanske. Herman är iaf på strålande humör....vår underbara älskling.

Det blev förresten ingen besiktning av bilen, jag upptäckte att vi var tvungna att byta bromslampor och säkert ngn mer lampa också och det kändes inte som om vi skulle hinna det idag så vi ändrade tiden till nästa vecka, håll tummarna 07.00 nästa fredag.





Herman i sin nya engelska pyjamas

Kärlek

Visst är det härligt att vi har så mycket kärlek i våra liv.

Att välja att se och uppmärksamma kärleken ger oss allt mer. Livet består av ju hur som helst av både bra och mindre bra dagar men jag tror helt och fullt på att vi mår bäst av att fokusera på det goda, det härliga och det varma.

Herman myser med pappa.














Kusin Colin med mormor

Syster och hennes nyblivna make

God morgon...

...eller inte. Om ni kollar på klocksla. get för det här inlägget så förstår ni att det egentligen inte räknas som morgon. Jag ska snart återgå till sängläge, skriver bara några rader så att ni kan tycka synd om mig ;-)

Oj så jag och Herman längtar till inatt då pappa äntligen kommer hem.

Idag borde jag ta mig i kragen och bege mig och för att ta ett nytt kort till körkortet..det har ju bara gått två månader nu ;), först ville jag vänta tills jag inte längre var gravid och förhoppningsvis såg lite mer representabel för de nästkommande 10 åren. Men nu önskar jag att jag hade gjort bort det, då hade jag ju iaf tid att sminka mig hur länge jag vill. Nu kommer jag ju att se ut som den småbarnsmamma jag är.

Men visst är det underbart.. Herman har börjat le...det värmer så i hjärtat! Ni ska få bildbevis så fort han vill visa upp ett bländande leende för kameran. Hur det nu kan vara bländande utan tänder.....

Lite foton

Då den vanliga kameran är ute och reser och jag inte ha hunnit föra över så många kort till daorn lägger jag istället upp några kort från mobilen istället...därav den lite sämre kvaliteten.

Några timmar gammal:

Nyvaken och 1 vecka:

Nyvaken och 3 veckor:

Somnar ofta på skötbordet:

Man kan tro att lilleman inte gör annat än sover när man ser dessa bilder, men det gör han..fast mobilen kanske har varit närmast vi dessa tillfällen.

Annorlunda dag

Gårdagen blev inte alls som vi hade tänkt oss. Herman var vaken nästan hela dagen, sov bara kortare stunder under dagen. På kvällen var pappa med kompisar och jag och lillen hade tänkt mysa..eller jag hade tänkt det iaf. Det visade sig att Herman inte alls var upplagd för det. Han var så ledsen så... usch vad det gör ont i mammahjärtat när det inte går att trösta lilla hjärtat. Ett par timmar grät han och var sedan halvknorrig hela kvällen. Han var nog övertrött för sov sedan hela natten och har nu knappt varit vaken ngt idag, bara ätit två gånger och ligger nu och sover på skötbordet. Planen för idag är att bara vara hemma och mysa, jag är jättetrött och borde väl eg sova nu när prinsen gör det..jag ska bara...
Ringde mamma i morse och frågade om hon kunde handla lite åt mig och ta med sig lite av Hermans tvätt, snäll som hon är bokade hon tvättstugan kl 07 imorgon bitti och kom hit med lite mat och tog tvättet med sig. Tack snälla!

Förresten: De senaste dagarna har hans blöjor läckt på ryggen, är det ngn som vet varför?

Dagarna rusar förbi

I helgen var Herman på sin första resa och är nu en världsvan liten herre. Han har redan hunnit se hela norrlandskusten och en del av dalarna. Vi var på min systers bröllop i Leksand och körde bil dit. Bröllopet var fantastiskt vackert och det var så trevligt att träffa syster, Daniel och lilla kusin Colin. Han är ju dock inte så liten längre...men underbart söt och på strålande humör som alltid. Jag ska lägga in bilder så fort jag hunnit få över dom till datorn.

För tid är inget jag har överflöd av längre. Under graviditeten tänkte jag på hur mycket saker jag skulle hinna med nu när jag hemma. Jag förstod inte riktigt folk som sade att man inte hinner med ens bråkdel av vad man har tänkt. Hur mycket tid kan det egentligen ta att amma tänkte jag, för barnet sover ju mycket i början så det borde finnas gott om egentid... Haha...yeah right. Visst det är inga problem att ta med Herman och hälsa på folk eller göra ärenden, men att hinna med att göra saker här hemma är svårare. Speciellt om man har en liten kille som inte så gärna vill sova själv...vi övar på det. Igår upptäckte jag tex att jag glömt bort att gå på toaletten..på hela dagen och idag har jag ammat samtidigt som jag stekte plättar, simultanförmågan förbättras iaf :-).

Nu vill inte Herman vara själv i soffan längre så jag ska dit och mysa en stund.

Vi tre

Nu har pappa återvänt till vardagen genom att åter infinna sig på arbetet varje dag.
Jag, Herman och Nelson får alltså mysa tillsammans här hemma. Idag har vi verkligen gjort just det. Dagen började med besök på hörselcentralen 08.30..som vi dock försov oss till så morgonen var inte särskilt mysig, mest stressig. Sedan var vi in till stan och gjorde lite ärenden. Men efter det har vi bara myst. Först sov Herman ett par timmar i min famn och nu har vi varit ute på promenad med Nelson och Herman har sovit i sin sjal.... den är verkligen underbar. Fantastiskt att kunna ha honom nära och samtidigt ha händerna fria.

Någon frågade mig om jag inte saknar jobbet eller om det är konstigt att inte gå dit varje morgon. Jag kan ärligt svara att jag inte har tänkt på jobbet många sekunder alls... finns ju inte i min värld att jag skulle gå dit..det är ju så underbart att vara hemma med Herman. Och inte behöver man vara det minsta orolig för att vara sysslolös heller. Jag ser verkligen fram emot det kommande året och som det känns nu skulle jag gärna vara hemma längre än så också, men pappa måste ju också få njuta av föräldraledigheten. Tur att vi båda kan och vill vara hemma men honom så länge som möjligt.

Nu känns det som om den första omvälvande tiden men liten har passerat...redan, han är hela två veckor! Så liten, men ändå inte. Vi verkar ha hittat ngt form av rutiner och jag ser verkligen fram emot att dela vardagen med våran ögonsten.

Det verkar som om det är dags för lillkillen att vakna nu så jag ska sluta skriva och mysa med honom. Ha en bra dag!

Mys

Även i natt har gullungen sovit hela natten...tackar och bockar. Han har sin mest allerta period på dygnet på förmiddagen, kring 08-11 är han oftast pigg och vaken. Idag har vi haft besök av mamma och Tommy som stolta fick gosa lite med barnbarnet. Efter det kände jag mig lite trött och beslutade mig för att lägga mig och vila en stund tillsammans med Herman på sängen. Det var underbart skönt och jag visste nog inte att jag var så trött som jag var.....vi sov gott i hela fyra timmar! Så nu har vi bara hunnit äta middag och snart kommer farmor på besök.

Jag har fortfarande lite ont efter snittet och har lite problem att förflytta mig snabbt... men det är jag ju iof van vid, men ser fram emot och längtar efter att kunna börja röra mig ordentligt och träna under hösten.

Förresten, vi ha fått en mindre invasion av bananflugor..någon som har ngt bra husmorstips om hur man blir av med dom?

Bildbevis

Oj oj vad dagarna går fort. Jag försöker ta en längre promenad varje dag, och utöver det så ska det hinnas med ärenden och ett och annat besök. Låter inte alls märkvärdigt men med en liten guldklimp går tiden otroligt fort. Och icke att förglömma det allra viktigaste, att amma och bara njuta med lillen. Igår fyllde Herman 1 vecka, känns otroligt att redan gått en vecka men det känns samtidigt som om vi har haft honom hos oss för alltid, han är en så självklar del av oss.

Den här veckan är storebröderna hos oss och så hämtade vi hem Nelson i måndags så här är det verkligen fullt upp. Jag och fyra killar =)

Inatt sov Herman för första gången hela natten, mamma och pappa tackar ödmjukast för det, håller tummarna för att det upprepas inatt igen.

Här kommer några bilder på vår älskling:

Välkommen!

Åhh så har han nu äntligen kommit till oss. Jag har inte varit så snabb på att uppdatera bloggen så han har hunnit bli hela 4 dagar gammal.
4 dagar fyllda av beundran, kärlek, hänförelse, fascination och fullkomlig perfektion.

Det är otroligt hur mycket känslor som ryms i ett hjärta. Så mycket mer än jag någonsinn trodde var möjligt. I timmar kan jag bara titta på honom fylld med beundran. Jag ser verkligen fram emot att upptäcka världen tillsammans med honom och se den genom hans oskyldiga ögon.

Förutom alla nya men ändå så självklara och eviga känslor för vår son har även mina känslor för hans far växt till något obeskrivligt. Att han är mannen i mitt liv har jag vetat länge, men oj så imponerande och rörande det är att se honom med familjens nya tillskott. Han är helt otrolig och jag lär mig av honom varje dag. Tillsammans med Miraklets två äldre bröder bildar vi en perfekt liten enhet jag kallar för Familjen!

Jag har inte skrivit något om förlossningen ännu..det kommer nog i ett senare inlägg, kort sammanfattat kan jag dock beskriva den som lång, intensiv, häftig, skrämmande, smärtsam och fullkomligt underbar. Oavsett vägen dit så var det ju målet som räknades och målet nådde vi. Priset ligger nu och myser i sin vagn.

Tidsfördriv

Vilket underbart sommarväder vi har...jag kan dock inte riktigt njuta av det, utan svettas mest hela tiden. Men fördelen är väl att vi är ute mycket och det får tiden att gå snabbare. Tur att vi har makens yngsta son här hos oss i veckan, då måste man ta sig ut och hitta på aktiviteter. Är det inte fotbollsmatch eller bad så är vi ute och tränar skateboard eller cyklar. Fast jag måste erkänna att jag inte är särskilt aktiv utan jag sitter oftast på sidan i min pensionärsstol och iakttar, men hellre det än att vara sysslolös.

Igår hade jag en tung dag, det kändes som om bebisen aldrig skulle komma ut och att min kropp inte har någon aning om hur man föder. Idag känns det mycket bättre och jag ser framemot morgondagen då jag ska ringa förlossningen för att få tid för ev. igångsättning... weehee!! Äntligen framsteg om inget hänt innan dess. Tror att hormonerna spelade mig ett litet spratt igår, jag grät flera gånger åt allt och inget. En av sakerna var när jag läste makens blogg, den handlar också om vår lilla älskling, han är otroligt bra på att skriva och jag blev så rörd. Gå gärna in på hans sida och läs: www.pappaprat.blogspot.com

Nu ska jag lägga mig och vila en stund i soffan innan det är dags för middag och besök hos svärmor.

BF+5

Oordningen återställd.... här hemma pågår renovering för fullt. Min käre man är så duktig och målar och tapetserar om i det andra sovrummet...det kommer att bli så fint så. Det är även lite småfix på gång i övriga lägenheten. Även om vi längtar efter lille Bix så vore det skönt att hinna klart här hemma innan han kommer. Men det verkar inte vara några problem, inga tecken på att han är på väg ännu. För er som inte vet varför bebisen kallas Bix kan jag förklara att det är maken som har döpt honom efter en fotbollsspelare som tydligen heter Bixcente. Han kommer dock inte att kallas det när han väl kommer ut.

Nu ska jag försöka bidra till renoveringen och bege mig ut och köpa lite mer färg.

BF+2

Att varje dag efter BF skulle kännas som en vecka har man ju hört...och det stämmer verkligen, det har än så länge knappt gått två dagar men på något konstigt sätt går dagarna i slowmotion. Jag är otroligt rastlös och vill ha saker att göra hela tiden samtidigt som det är jobbigt att prata med och träffa folk... alla frågar såklart om när han ska komma, ja vad ska man svara.?
Tur i oturen så har vi massor att göra här hemma iaf, igår städande vi ur pojkarnas rum, nu är det dags för spackling och målning. Vi ska även måla kaklet i köket...det kommer att bli ett riktigt lyft. Jag försöker röra på mig så mycket som möjligt i förhoppning om att det ska komma igång snart..men jag är nog för osmidig för att det ska ge resultat verkar det som.

Nu ligger vovven här och stirrar på mig och vill gå ut och kasta boll..så det är bara att bege sig ut i solen.

Ha en härlig dag!

Sommartider

Den här veckan har jag verkligen haft semester...bara kunnat ta det lugnt och göra nästan vad jag vill. Igår hade jag min mest sociala dag på länge, dagen började med att jag var förbi en barndomskompis som eg. bor i Gbg på hennes sommarjobb för att därifrån gå direkt till lekträff med en annan barndomskompis som är uppe från Härnösand tillsammans med sina två söner, 3 och 1,5 år. Vilka härliga killar...fulla av lek och stoj. Vi var en sväng till lekplatsen i stadsparken, den är verkligen superbra för lite mindre barn, synd av vi missade att gå dit när min syster var här med sin lille son...får komma ihåg det till nästa gång. Eftermiddagen avslutades med en trevlig fikaträff med ett gäng nyblivna mammor från FL samt ytterligare en tjej som liksom jag fortfarande är gravid. Jag blev otroligt babysjuk av att träffa alla små mirakel... så söta och underbara. Och det är intressant att höra hur livet förändras med en liten bebis i familjen...även om det säkerligen inte går att föreställa sig. Jag hade hoppats att lillprinsen i magen skulle bli inspirerad av att vara nära andra babysar och vilja komma ut och leka, men han verkar trivas lika bra tidigare i magen. Jag letar tecken på att något skall vara på g och det enda jag kan se är att jag de två senaste nätterna har varit tvungen att gå på toaletten två ggr ist för en, så kanske att han iaf har sjunkit ner lite. Eller så har jag bara druckit mer än tidigare.

Gårdagen avslutades med att vi tvättade lite babykläder och sängkläderna till spjälsängen. Jag har en sådan otrolig tur att min kära syster har blivt syintresserad på "äldre" dar och så är hon superduktig. Så hon syr gärna kläder och prylar till bebisen och vi tackar såklart ödmjukast och tar emot. Här är en bild på en del av de saker hon har sytt till bebisen.

Vill ni se mer av hennes alster kan ni gå in på hennes blogg: http://www.litenpumla.blogspot.com/

Kort och tjock giraff..

.. Jo så skulle min kära make beskriva mig... fast utan lång hals, alltså inte alls särskilt lik en giraff. Men fläckig i alla fall, jag tror inte att det den senaste månaden har gått många måltider, fikastunder eller glassätningar utan att en relativt stor procentdel av födan har hamnat på min mage. Alla mina tröjor är fläckiga och måste tvättas oftare än vad jag orkar gå till tävttstugan. Förstår inte hur jag tidigare har lyckats forsla maten till munnen utan att spilla, men förmodligen beror det på att matens resväg nu är längre iom att jag inte kan sitta nära bordet.

Imorgon skall vi hämta spjälsängen hos svärmor och måla den och på månadag ska vi hämta babyskyddet...sen är vi fullkomligt redo.

Kom ju på att jag faktiskt kan bjuda på en liten bild på prinsen redan nu:

Nedåt vore ett steg i rätt riktning

Denna blogg är ämnad att handla om vår blivande sons strapatser och äventyr i livet. Men än så länge ligger han tryggt och gossar i mammas mage. 12 dagar kvar till BF nu och än så länge verkar han inte ha några planer på att komma ut. Jag misstänker att han kan ha missuppfattat det hela eftersom han mest sparkar mig i revbennen. Ska försöka förklara att det är nedåt han ska. Måste säga att jag under graviditeten hittils har varit ganska förskonad från krämpor. Nu börjar dock sömnproblemen ge sig till känna.. mest beroende på värme och nödvändiga toalettbesök. Fast det är nog mest mentalt det är tungt... längtar ju som tusan efter den lille krabaten.

I avvaktan på gulliga babybilder att lägga upp i bloggen får ni hålla till godo på en bild på min andra "baby".