Skip to main content

Anders Burman

Södertörn University, School of Historical and Contemporary Studies, Faculty Member

Followers

364

Following

91

Co-authors

9

Public Views

Anders Burman is professor of Intellectual History at Södertörn University. Three of his main areas of research are the history of educational ideas, the tradition of Hegelian Marxism, and Hannah Arendt’s thinking. He has written, edited or co-edited more than thirty books, among them the monographs Flykten från Hegel: Den postmoderna vänsterns genealogi (2016) and Kultiverandet av det mänskliga: Essäer om liberal education, bildning och tänkande (2018) as well as the anthologies Att läsa Arendt (2017) and Hegelian Marxism: The Uses of Hegel’s Philosophy in Marxist Theory from Georg Lukács to Slavoj Žižek (with Anders Bartonek, 2018).

less

University of Zagreb

Uppsala University

University of East London

University of Leicester

Gwen Robbins Schug

University of North Carolina at Greensboro

Gabriel Gutierrez-Alonso

University of Salamanca

Macquarie University

Universidade Federal do Rio Grande do Sul

Swansea University

Jesper Hoffmeyer

University of Copenhagen

Uploads

Papers by Anders Burman

Upplysningen - ett ofullbordat projekt? : Jürgen Habermas kritik av upplysningskritiken

Var realist – kräv det omöjliga! : Sextioåttarörelsen, det politiska och det pedagogiska

Meningens motstånd. 29 studenters perspektiv på humaniora. Red. Meri Alarcón, Matilda Amundsen Bergström, Tania Kaveh a Vilde Andrea Pettersen (LIR.skrifter.varia). Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet. Göteborg 2014

Meningens motstand. 29 studenters perspektiv pa humaniora. Red. Meri Alarcon, Matilda Amundsen Be... more

Svar på frågan: Vad är medborgerlig bildning?

Att växa som människa : Om bildningens traditioner och praktiker

Nar utbildning numera diskuteras gors det vanligtvis i termer av nytta, effektivitet och matbara ... more

A Lacanian Hegelianism : Slavoj Žižek's (Mis-)Reading of Hegel

When reading Slavoj Žižek, it does not take long to realize that Hegel’s philosophy is one of his... more When reading Slavoj Žižek, it does not take long to realize that Hegel’s philosophy is one of his most important theoretical points of departure. Unlike most other contemporary political theorists and thinkers, he does not even hesitate to call himself a Hegelian. In an interview from 2002, he says, for example, “even when I sometimes try to be critical of Hegel, I remain a Hegelian”.1 Like many other political radical Hegelians, Žižek is also in some way influenced by the theories of Marx as well as by Lenin and other later Marxist thinkers. Nevertheless, it would be incorrect to regard him as an orthodox or traditional Marxist. Ian Parker is therefore right when he writes: “Žižek does indeed see traditional Marxism as out of date, no longer applicable to new conditions of global capitalism”, with the important addition, “and this does lead him back to Hegel”.2 Žižek’s readings of Hegel’s texts are based on Jacques Lacan’s theories of the subject and the unconscious, and less on Ma...

Att bära evigheten i sitt bröst : Filosofen Viktor Rydberg

Att läsa Arendt

Erfarenhet som uppfostran, konst som erfarenhet. Om John Deweys pedagogik och estetik

Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitk

This article deals with the relationship between aesthetics and pedagogy, art and education, in J... more This article deals with the relationship between aesthetics and pedagogy, art and education, in John Dewey's thinking. First, I try to show that traces of the young Dewey's interest in Hegel and German idealism could be found even in his later writings, on both aesthetics and pedagogy. He worked, in both these areas, with the same main perspectives and concepts, such as nature, process, growing and experience. Although in recent years some authors have tried to emphasize the importance of Dewey's aesthetics, suggesting that it can help us to understand contemporary art, I argue that his pedagogical theory has greater relevance today than his aesthetics, but also that educational practitioners as well as scholars nonetheless have much to learn from his aesthetic theories, i.e. that these theories are now more fruitful within pedagogy than within aesthetics itself.

Konsten att tänka kritiskt - John Deweys How We Think

Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitk

The art of critical thinking. John dewey's how we think. This article investigates Dewey's view o... more The art of critical thinking. John dewey's how we think. This article investigates Dewey's view of critical thinking as it appears in his How We Think. There, he distinguishes some key steps in the thinking process. It begins with a perceived difficulty, which we try to locate and propose a possible solution to, after which we examine and test the hypothesis, first in theory and then in practice, i.e. in an experimental corroboration. This conception of the thinking process follows a generalized, typical scientific working method. At the same time, however, Dewey tries to affirm and do justice to the relative, the particular and the individual, an endeavour that can be associated with the hermeneutic tradition. It is also in accordance with that tradition, as well as with Aristotle's conception of phronesis, that Dewey stresses the importance of good judgement. In our schools, he maintains, we should try to promote good judgement, as well as critical thinking, on the part of students.

Einar Sundsdal, Naturalistisk humanisme: Bidrag til et pedagogisk standpunkt

Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitk

Den siste store tänkaren

Dagens Nyheter, 2005

Längtan efter enhet

Konsten att växa som människa

Rydberg, Almqvist och frågan om det moderna

Veritas Viktor Rydberg Sallskapets Tidskrift, 2003

Den antika frågan om estetikens etik

Svenska Dagbladet, 2006

Mobilisering för den onyttiga bildningen

Svenska Dagbladet, 2009

Över tid och rum : en antologi tillägnad Bo Lindberg

C.J.L. Almqvists stora berättelse : Historiespekulation, aristokratfördömande och bondeidealisering

Tidskrift For Litteraturvetenskap, 2001

Kultur som hälsokost för själen

Svenska Dagbladet, 2006

Upplysningen - ett ofullbordat projekt? : Jürgen Habermas kritik av upplysningskritiken

Var realist – kräv det omöjliga! : Sextioåttarörelsen, det politiska och det pedagogiska

Meningens motstånd. 29 studenters perspektiv på humaniora. Red. Meri Alarcón, Matilda Amundsen Bergström, Tania Kaveh a Vilde Andrea Pettersen (LIR.skrifter.varia). Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet. Göteborg 2014

Meningens motstand. 29 studenters perspektiv pa humaniora. Red. Meri Alarcon, Matilda Amundsen Be... more

Svar på frågan: Vad är medborgerlig bildning?

Att växa som människa : Om bildningens traditioner och praktiker

Nar utbildning numera diskuteras gors det vanligtvis i termer av nytta, effektivitet och matbara ... more

A Lacanian Hegelianism : Slavoj Žižek's (Mis-)Reading of Hegel

When reading Slavoj Žižek, it does not take long to realize that Hegel’s philosophy is one of his... more When reading Slavoj Žižek, it does not take long to realize that Hegel’s philosophy is one of his most important theoretical points of departure. Unlike most other contemporary political theorists and thinkers, he does not even hesitate to call himself a Hegelian. In an interview from 2002, he says, for example, “even when I sometimes try to be critical of Hegel, I remain a Hegelian”.1 Like many other political radical Hegelians, Žižek is also in some way influenced by the theories of Marx as well as by Lenin and other later Marxist thinkers. Nevertheless, it would be incorrect to regard him as an orthodox or traditional Marxist. Ian Parker is therefore right when he writes: “Žižek does indeed see traditional Marxism as out of date, no longer applicable to new conditions of global capitalism”, with the important addition, “and this does lead him back to Hegel”.2 Žižek’s readings of Hegel’s texts are based on Jacques Lacan’s theories of the subject and the unconscious, and less on Ma...

Att bära evigheten i sitt bröst : Filosofen Viktor Rydberg

Att läsa Arendt

Erfarenhet som uppfostran, konst som erfarenhet. Om John Deweys pedagogik och estetik

Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitk

This article deals with the relationship between aesthetics and pedagogy, art and education, in J... more This article deals with the relationship between aesthetics and pedagogy, art and education, in John Dewey's thinking. First, I try to show that traces of the young Dewey's interest in Hegel and German idealism could be found even in his later writings, on both aesthetics and pedagogy. He worked, in both these areas, with the same main perspectives and concepts, such as nature, process, growing and experience. Although in recent years some authors have tried to emphasize the importance of Dewey's aesthetics, suggesting that it can help us to understand contemporary art, I argue that his pedagogical theory has greater relevance today than his aesthetics, but also that educational practitioners as well as scholars nonetheless have much to learn from his aesthetic theories, i.e. that these theories are now more fruitful within pedagogy than within aesthetics itself.

Konsten att tänka kritiskt - John Deweys How We Think

Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitk

The art of critical thinking. John dewey's how we think. This article investigates Dewey's view o... more The art of critical thinking. John dewey's how we think. This article investigates Dewey's view of critical thinking as it appears in his How We Think. There, he distinguishes some key steps in the thinking process. It begins with a perceived difficulty, which we try to locate and propose a possible solution to, after which we examine and test the hypothesis, first in theory and then in practice, i.e. in an experimental corroboration. This conception of the thinking process follows a generalized, typical scientific working method. At the same time, however, Dewey tries to affirm and do justice to the relative, the particular and the individual, an endeavour that can be associated with the hermeneutic tradition. It is also in accordance with that tradition, as well as with Aristotle's conception of phronesis, that Dewey stresses the importance of good judgement. In our schools, he maintains, we should try to promote good judgement, as well as critical thinking, on the part of students.

Einar Sundsdal, Naturalistisk humanisme: Bidrag til et pedagogisk standpunkt

Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitk

Den siste store tänkaren

Dagens Nyheter, 2005

Längtan efter enhet

Konsten att växa som människa

Rydberg, Almqvist och frågan om det moderna

Veritas Viktor Rydberg Sallskapets Tidskrift, 2003

Den antika frågan om estetikens etik

Svenska Dagbladet, 2006

Mobilisering för den onyttiga bildningen

Svenska Dagbladet, 2009

Över tid och rum : en antologi tillägnad Bo Lindberg

C.J.L. Almqvists stora berättelse : Historiespekulation, aristokratfördömande och bondeidealisering

Tidskrift For Litteraturvetenskap, 2001

Kultur som hälsokost för själen

Svenska Dagbladet, 2006

En plats för tänkande Essäer om universitetet och filosofin

by Anders Burman, Synne Myrebøe, and Martin Wiklund

I ljuset av dagens heterogena kunskapskulturer är den övergripande ambitionen med den här boken a... more I ljuset av dagens heterogena kunskapskulturer är den övergripande ambitionen med den här boken att reflektera över relationen mellan universitetet och filosofin med öppningar för frågor som är av betydelse för demokratin och samhället i stort. I antologins sexton artiklar diskuteras filosofisk forskning och högre utbildning i förhållande till universitetets ständigt förändrade funktioner men också tänkandets förmåga att förändra verkligheten. Gentemot en bred idéhistorisk fond som sträcker sig från den tyska idealismen för drygt tvåhundra år sedan till vår egen tid är det ett försök att diagnostisera filosofins och tänkandets villkor, status och möjligheter inom dagens universitetsväsende. I vilka avseenden kan universitetet fortfarande fungera som en plats för tänkande?

1968 och pedagogiken

by Anders Burman, Samuel Edquist, and Jonas Ahlskog

Som ett av samtidshistoriens mest legendariska år förknippas 1968 med ungdomsuppror, studentrevol... more Som ett av samtidshistoriens mest legendariska år förknippas 1968 med ungdomsuppror, studentrevolter och strejker. Men hur påverkade händelserna kring 68 pedagogiken och utbildningen? Det är den frågan som står i centrum i denna antologi där titelns båda huvudbegrepp förstås i vid mening.
1968 står således inte bara för året då studenterna vid Stockholms universitet ockuperade sitt eget kårhus och miljontals människor demonstrerade på gatorna i Paris och många andra storstäder runt om i världen utan också mycket annat som hände vid den här tiden och som kan kopplas till sextio- och sjuttiotalets bredare vänsterradikalisering. Och förutom själva pedagogikämnet handlar det om skolsystemet, universiteten och folkbildningen liksom den vidare diskussionen om hur ett gott samhälle kan skapas med hjälp av skola och utbildning.
Samtidigt aktualiseras frågan om vad vi idag, drygt femtio år senare, har att lära av denna tid då man fortfarande var övertygad om att en annan värld – och därmed en annan skola och pedagogik – var möjlig och då det ansågs vara realistiskt att kräva det omöjliga.

Demokratin och det politiska: Essäer om samtidens politiska tillstånd

by Anders Burman and Marcel Mangold

Enligt många bedömare befinner sig den liberala, parlamentariska demokratin i en allvarlig kris, ... more Enligt många bedömare befinner sig den liberala, parlamentariska demokratin i en allvarlig kris, en världsomspännande, accelererande kris som tar sig skilda uttryck på olika platser men som i ett eller annat avseende kan kopplas samman med högerpopulismens, radikalnationalismens och den auktoritära nykonservatismens framgångar under det senaste decenniet.

Mot den bakgrunden resonerar författarna i denna antologi kring demokratins status idag och vilka möjligheter som finns för dess vitalisering. Utifrån skilda perspektiv presenteras ett antal teoretiska interventioner och reflektioner om demokratins villkor och samtidens politiska tillstånd.

Efter Viktor Rydberg. Receptionshistoriska studier

När Viktor Rydberg dog 1895 ansågs hans inflytande på den svenska kulturen vara omätligt stort oc... more När Viktor Rydberg dog 1895 ansågs hans inflytande på den svenska kulturen vara omätligt stort och dödsfallet utlöste landssorg. Nu är han mest känd för att vara glömd, förutom som upphovsman till ett par julrelaterade dikter. Det är en receptionsbana som är väl värd att studera, både i dess uppåtfas och i dess nedåtfas: för den belysning det kan ge av författarskapet, av mottagarna och av minneskulturens och glömskeproduktionens processer.

I den här antologin undersöks Rydbergs receptionshistoria från en mängd olika perspektiv, inte bara inom litteraturen utan också inom religionens, politikens och kulturens område i stort. Samtidigt aktualiseras mer allmänna frågor om hur man idag kan närma sig ett tidigare så högt värderat men numera enligt många hopplöst daterat författarskap. Ja, varför ska vi överhuvudtaget bry oss om Rydberg idag?

MARTHA NUSSBAUM Ancient Philosophy, Civic Education and Liberal Humanism

by Anders Burman and Synne Myrebøe

From texts first published in 1972 up to her most recent work, this volume consists of seven arti... more From texts first published in 1972 up to her most recent work, this volume consists of seven articles that discuss Martha Nussbaum’s work focusing on her treatments of ancient philosophy, civic education and liberal humanism. The volume provides a general overview of these three aspects of Nussbaum’s philosophy and raises some concerns and critical questions about specific parts of her work. In addition, the volume is thematically organized; some articles deal with Nussbaum’s readings and uses of ancient philosophers—specifically, Heraclitus, Plato and Aristotle, respectively—while the others examine her views on liberal education, cosmopolitanism, human rights and aging.

Contents
Anders Burman and Synne Myrebøe: Introduction
Synne Myrebøe: Martha Nussbaum and Heraclitus: Early Notions on Interpretation
Mats Persson: Nussbaum’s Platonic Mirror
Charlotta Weigelt: Nussbaum, Aristotle, and the Problem of Anthropocentrism
Anders Burman: Martha Nussbaum and Liberal Education
Sharon Rider: Cosmopolitanism Begins at Home: Or, On Knowing One’s Place
Jenny Ehnberg: Capabilities and Human Dignity: On Martha Nussbaum’s Understanding of Justice and Human Rights
Nora Hämäläinen: Work, Aging and Justice

Konsten att handla – konsten att tänka: Hannah Arendt om det politiska

Hannah Arendt (1906-1975) framstår som en av det förra seklets mest egensinniga och inspirerande ... more Hannah Arendt (1906-1975) framstår som en av det förra seklets mest egensinniga och inspirerande tänkare. Till hennes mer betydande bidrag till den politiska teorin hör hennes analys av totalitarismens ursprung och hennes kritik av en intellektuell tradition som varit ointresserad av att på allvar reflektera över politiska händelser och deras ofta oförutsedda filosofiska och mänskliga betydelse. Om det finns en övergripande problematik som utmärker hennes tänkande handlar den om att återvinna och ge utrymme åt en erfarenhet av politik som hotar att uppslukas av den moderna statens ekonomiska och sociala organisering av samhället. Ett annat återkommande tema är den spänningsfyllda relationen mellan politik och filosofi, mellan handlande och tänkande. De bidrag som samlats i den här boken kretsar på olika sätt kring Arendts syn på tänkandet, handlandet och det politiska. Hennes politiska ideal fungerar som en tankeväckande motbild till dagens utslätade politiska debatt. Och det är kanske just därför som det är så stimulerande att läsa denna fria tänkare; Selbstdenker som det heter på tyska. Som läsare bjuds man in till att själv tänka vidare utifrån det Arendt tänkt. Med texter av Maria Bexelius, Ulrika Björk, Anders Burman, Victoria Fareld, Stefan Jonsson, Shamal Kaveh, Cecilia Sjöholm, Gustav Strandberg och Sven-Olov Wallenstein.

Utbildningsvetenskap. Vittnesseminarium om ett vetenskapsområdes uppkomst, utveckling och samtida utmaningar

Vittnesseminarium om ett vetenskapsområdes uppkomst, utveckling och samtida utmaningar, 2018

Den reflekterade erfarenheten: John Dewey om demokrati, utbildning och tänkande.

Anders Burman (red.), Den reflekterade erfarenheten: John Dewey om demokrati, utbildning och tänk... more Anders Burman (red.), Den reflekterade erfarenheten: John Dewey om demokrati, utbildning och tänkande. John Dewey är inte bara en betydelsefull filosof, utan framför allt är han en av det senaste århundradets allra mest inflytelserika pedagogiska tänkare. Även om hans om-fattande författarskap inbegriper studier inom praktiskt taget samtliga filosofiska subdiscipliner var det inom det pedagogiska fältet han gjorde sina mest epokgörande insatser. Denna antologi består av elva artiklar som ur olika idé-historiska, filosofiska och pedagogiska perspektiv behandlar Deweys idéer om demokrati, utbildning och tänkande. Sammantaget vittnar bidragen om både djupet och bredden i Deweys tänkande, liksom om hans stora aktualitet för dagens svenska utbildningsväsende. Han är en tänkare som fortfarande provocerar och utmanar.

Konst och lärande: Essäer om estetiska lärprocesser

Estetiska lärprocesser har under senare år etablerats som ett akademiskt fält och ett ämnesområde... more Estetiska lärprocesser har under senare år etablerats som ett akademiskt fält och ett ämnesområde inom framför allt landets lärarutbildningar. Det handlar om hur estetiska uttrycksformer kan användas i undervisningen och hur det estetiska på olika sätt finns närvarande i alla skolans ämnen, det vill säga inte bara de som traditionellt brukar betecknas som estetiska (bild, musik och slöjd) utan också matematik, svenska, historia, geografi och så vidare. Det finns en estetisk dimension i allt vad vi gör och därmed även i allt lärande.

Om hur man närmare bestämt bör förstå estetiska lärprocesser finns det emellertid ingen konsensus. Att man kan ta sig an begreppet och fenomenet estetiska lärprocesser på en mängd olika sätt framkommer av de essäer som samlats i denna antologi. Här erbjuds en lång rad ingångar till hur estetiska lärprocesser kan förstås och utvecklas i den pedagogiska praktiken. Bokens författare, som alla på ett eller annat sätt arbetar med estetiska lärprocesser, delar här med sig av sina erfarenheter och reflektioner kring vad sådana lärprocesser kan innebära i både teori och praktik.

Hegelian Marxism: The Uses of Hegel's Philosophy in Marxist Theory from Georg Lukács to Slavoj Žižek

by Anders Burman and Anders Bartonek

Since Georg Lukács and Karl Korsch in the 1920s, Hegelian Marxism has played a prominent role as ... more Since Georg Lukács and Karl Korsch in the 1920s, Hegelian Marxism has played a prominent role as a radical intellectual tradition in modern political theory. This anthology investigates how these Hegelian Marxists, in different historical, political and intellectual contexts during the last century, have employed Hegel’s philosophy with the aim of developing and renewing Marxist theory.

Besides Lukács and Korsch the volume includes articles dealing with the thoughts of Herbert Marcuse, Theodor W. Adorno, Walter Benjamin, Evald Ilyenkov, Lucio Colletti and Slavoj Žižek. The overall purpose is to investigate if, and the degree to which, these thinkers could be interpreted as Hegelian Marxists, and how they use the Hegelian philosophy to better understand their own current society as well as situate themselves in relation to orthodox forms of Marxism. Taken together, the articles can hopefully contribute to an intensification of discussions about the critical and self-criticalphilosophy of Marxism today.

Våga veta! Om bildningens möjligheter i massutbildningens tidevarv

by Anders Burman and Anna Petronella Foultier

Våga veta! Om bildningens möjligheter i massutbildningens tidevarv, 2011

Fler människor än någonsin studerar idag vidare på eftergymnasial nivå, och den utbildning som ge... more Fler människor än någonsin studerar idag vidare på eftergymnasial nivå, och den utbildning som ges – och som studenterna själva efterfrågar – motiveras allt oftare i ekonomiska termer, som ett medel för individuella karriärer och nationell ekonomisk tillväxt. Det är i hög grad som en reaktion mot den utvecklingen som de senaste årens nyväckta intresse för bildningsfrågor kan ses.

Är bildning fortfarande ett meningsfullt och användbart begrepp? Går det i massutbildningens tidevarv att utforma högre utbildningar som också öppnar upp för studenternas egna bildningsprocesser? Frågor som dessa står i fokus i denna bok som innehåller bidrag skrivna av Henrik Bohlin, Anders Burman, Anna Petronella Fredlund, Jonna Hjertström Lappalainen, Ingela Josefson, Merete Mazzarella, Eva Schwarz och Lisa Öberg