Jag har en konstnärs själ ut i fingerspetsarna...mår alltid som bäst när jag får skapa och använda min kreativa sida.
Om det så är att arrangera stilleben för att sedan fota eller för att skapa något med penseln...så är det så fullständigt avstressande.
Så mitt upp i detta datoriserade stressmoment så måste jag få måla...så fick det också bli...några timmar senare så mår jag prima när jag nöjd backar några steg för att beskåda den gamla kistan.
Den som jag räddade från soptippen..dit min ultramoderna syrra hade bestämt att dess liv skulle sluta....
Jag såg något vackert i den, med handsmidda lås, spikar och handtag...så väl andvänd, blundar man kan man nästan se dess tidigare ägare framför sig...likt Kristina i "Utvandrarna".
Som om den stått i någon gammal fransk lantgård efter bröllopsresan till
Hotell Villa Florentine i Lyon....
som gjordes för så där 100 år sedan...hihi...
*
Måste nog shabba den lite till innan det låter trovärdigt..
*
*
*
fast först var den ju mörkröd, förstås
*
*
Ni som väntar på bilder från Barbecue aftonen hos min syster Sara i lördags,
måste jag säga att det blev ingen grillkväll för oss. Då satt vi och jobbade vid datorn med alla 460 varor som ska knappas in på nytt i den nya butikssidan..
*
Men snälla Sara skickade med mat hem till oss via ungarna som gick dit...
och gott var det!!
*
Nu väntar sköna kudden...
*
Kram mina kära läsare!
Anette