Papers by ann-catrine edlund
Naturkraft. Festskrift till Erna Danielsson, 2024
Artikeln ingår i en festskrift tillägnad forskaren Erna Danielsson som fyllt jämna år. I artikeln... more Artikeln ingår i en festskrift tillägnad forskaren Erna Danielsson som fyllt jämna år. I artikeln leker jag med tanken att vi istället för att fira hennes födelsedag uppvaktar Erna på hennes namnsdag i början av 1900-talet. Ända sedan mitten av 1900-talet har det varit en självklarhet för oss att födelsedagar ska uppmärksammas och firas. Särskilt jämna sådana. Men när 1900-talet var ungt var det inte så vanligt att fira födelsedag. Man firade namnsdag istället. År 1901 infördes en ny namnlängd i almanackan. Den innebar att betydligt fler svenskar fick möjlighet att fira namnsdag eftersom namnlängden anpassats till det etablerade namnbruket och man rensat bort föråldrade namn. Ett populärt sätt att uppmärksamma namnsdagsbarnen var att skicka gratulationer med det nya vykortsmediet. Dåtidens vykort kan bäst beskrivas som en form av sociala medier, med vars hjälp man upprätthöll kontakten med vänner och släkt, men även etablerade kontakt med främlingar. Vilka vykortsmotiv hade hon då fått? Och hur skulle gratulationerna på vykorten vara uttryckta? Till skillnad från födelsedagsfirandet där en enskild individ hyllas är namnsdagsfirandet en kollektiv praktik. Man kan anta att vykortsmediet bidrog till att stärka denna kollektiva namnsdagspraktik under tidigt 1900-tal.
From the basis of two words for'seal', rant and rännkut, this article discusses a motiv... more From the basis of two words for'seal', rant and rännkut, this article discusses a motive of designation for denoting the semantic fiels rut and ruttish animals in Swedish dialects. The motive refers to the ruttish animals' habit of running around restlessly. The words which ...
Skrivlyftet vid Mittuniversitetet - akademisk litteracitet i praktiken, 2024
Inom det utbildningsstrategiska projektet Skrivlyftet vid Mittuniversitetet har vi utformat och e... more Inom det utbildningsstrategiska projektet Skrivlyftet vid Mittuniversitetet har vi utformat och erbjudit skrivdidaktiska verkstäder för lärarlag inom programutbildningar. Mellan år 2017–2023 har 140 lärare från ett fyrtiotal program deltagit i verkstäderna. Verkstäderna har organiserats av Avdelningen för Forsknings- och utbildningsstöd (FUS) vid Mittuniversitetet. De har letts av skrivdidaktiker med god förtrogenhet med litteracitetsteori genom egen forskning och praktisk erfarenhet av att undervisa i skrivande. I verkstäderna har lärarlagen i en kollegial lärprocess utforskat och utvecklat undervisningen i akademisk litteracitet inom programutbildningarna. I detta kapitel redovisar vi innehåll, arbetsformer och organisation av de skrivdidaktiska verkstäderna. I de tre första verkstäderna utforskas den egna undervisningspraktiken med fokus på aktuell stöttning av akademisk litteracitet och yrkeslitteracitet. De har en stark styrning och inramning. Vid den tredje verkstaden presenteras de behov som identifierats av lärarlagen och de mål man vill uppnå under de återstående verkstäderna. Verkstad 4–10 har en svagare styrning och programmen arbetar mer självständigt. Vid den tionde och sista verkstaden presenterar lärarlagen en handlingsplan för hur man kan stärka den ämnesintegrerade skrivundervisningen i programmet. Utvärderingar av verkstäderna visar att de bidragit till pedagogisk utveckling, programutveckling och kollegialt lärande som många gånger även varit ämnes- och programöverskridande.
Skrivlyftet vid Mittuniversitetet - akademisk litteracitet i praktiken, 2024
Skrivlyftet vid Mittuniversitetet är en utbildningsstrategisk satsning som tar sin utgångspunkt i... more Skrivlyftet vid Mittuniversitetet är en utbildningsstrategisk satsning som tar sin utgångspunkt i att högre utbildning behöver ta ett större ansvar för att stötta studenternas utveckling av akademisk litteracitet. I detta kapitel presenteras dels projektets teoretiska utgångspunkter, dels den modell som projektet är byggt på. Allra först presenteras ”Skrivlyftets mål och organisation” helt kort. Vi argumenterar därefter för att högre utbildning behöver ta ett förtydligat ansvar för att stötta studenters utveckling av akademisk litteracitet, mot bakgrund av det som kan kallas skrivkrisdebatten. Begreppet akademisk litteracitet och Skrivlyftets modell presenteras i därpå följande avsnitt. Modellen består av fyra grundpelare: (1) transformation, (2) att lärarna är experter på sitt ämnes skriftkultur, (3) att ämnesmiljöerna tar ansvar för akademisk litteracitet och (4) att alla studenter erbjuds stöttning. Avslutningsvis presenteras begreppet ämnesintegrerad skrivundervisning och några olika exempel på hur det har tillämpats inom högre utbildning nationellt och internationellt.
In this paper we explore the relationship between unofficial personal names and socialidentificat... more In this paper we explore the relationship between unofficial personal names and socialidentification in a peasant diary from Kågeträsk in the county of Västerbotten, datingfrom 1891–1901. From a total of 208 unique personal names we have extracted 169 unofficial personal names. Three categories of unofficial names have thereby been identified and closely analysed. The social aspects that are highlighted in the name formation are gender, place and kinship. The most extensive category consists of names where the kinship relation to the father is indicated: Adams Oskar and Nickes Tilda (60 names). The second category consists of unofficial names formed in relation to place-names: Bastulid-Johan and Strand-Alma (44 names). The third category consistsof personal names for married women given in relation to the name of her husband:Roberts Greta (17 names). The analysis shows that gender is a particularly salient social aspect in all three categories. The most part of the unofficial names ...
During the first stage of mass literacy, the written word became an increasingly vital part in ev... more During the first stage of mass literacy, the written word became an increasingly vital part in everyday life of ordinary people in Sweden, as elsewhere in the Western world. Two literacy practices were commonly used in a Swedish-speaking context: copying texts in songbooks and diary writing. These practices evolved by the mid-1800s and lasted until the mid-1900s. Diary writing and blogging are nowadays considered practices explicitly related to identity construction. The link to identity construction is less apparent in the vernacular literacy practices of the songbook and the diary. In this article I discuss the ways these vernacular literacy practices participated in the discursive construction of the modern self for ordinary people. The theoretical basis lies in the New Literacy theory and the Actor-Network theory, in which literacy is seen as a social activity and literacy artefacts, such as the songbook and the diary, as participants in the discursive construction of identity. ...
Studier i svensk språkhistoria 4: Förhandlingar …, 1997
ub.umu.se. Publications. ...
Kort-Nytt, 2022
Artikeln är publicerad i tidskriften Kort-Nytt som är Svenska Vykortsföreningens medlemstidning. ... more Artikeln är publicerad i tidskriften Kort-Nytt som är Svenska Vykortsföreningens medlemstidning. I artikeln presenteras projektet "Vykortens berättelser om det moderna" i korthet.
Svenska folkmål och svenskt folkliv, 2002
The proceedings of the Sixth Nordic Dialectology Conference, held in Karjaa (Karis), Finland, on ... more The proceedings of the Sixth Nordic Dialectology Conference, held in Karjaa (Karis), Finland, on 12–16 August 1998, contain 28 of the 32 papers presented at the conference. The contributions span a wide geographical area, including discussions about ...
Karin Hagren Idevall. "Ge mig dina källor på det innan jag tror på det, fram till dess kommer jag... more Karin Hagren Idevall. "Ge mig dina källor på det innan jag tror på det, fram till dess kommer jag skratta åt det påståendet".
Kulturella perspektiv, 2004
ub.umu.se. Publications. ...
hkr.se. Publications. ...
ub.umu.se. Publications. ...
From one literacy event to another : A case study of vernacular literacy in northern Sweden in th... more From one literacy event to another : A case study of vernacular literacy in northern Sweden in the 1930's
hkr.se. Publications. ...
”We had two preachers on the 17th of October”. Diary writing and religious life in Kagetrask in t... more ”We had two preachers on the 17th of October”. Diary writing and religious life in Kagetrask in the 1890s.The article is based on a diary written by two sisters in a Swedish agricultural environmen ...
hkr.se. Publications. ...
ub.umu.se. Publications. ...
Jag har samverkat med personer utanfor sprakvetenskapens domaner i tva skilda projekt. I mitt avh... more Jag har samverkat med personer utanfor sprakvetenskapens domaner i tva skilda projekt. I mitt avhandlingsarbete studerade jag jaktterminologi ur ett kognitivt semantiskt perspektiv – de bottniska j ...
Uploads
Papers by ann-catrine edlund
akademin och för att kunna delta i högskoleutbildningar. Men, hur
kan vi som lärare inom högre utbildning skapa bättre förutsättningar
för studenter att lyckas i mötet med det skrivna och talade språket
i våra ämnen? I den här antologin delas erfarenheter från projektet
Skrivlyftet vid Mittuniversitetet. Skrivdidaktiker, lärare, och pedagogiska
utvecklare har utforskat litteracitetsfrågor i såväl teori som praktik.
De presenterar en mångfald av olika strategier och arbetssätt – med
målsättningen att arbeta mot en utbildning som har förutsättningar
för att stötta samtliga studenters utveckling av akademisk litteracitet.
Själva dagboksutgåvan består av två volymer. I den första får man en omfattande presentation av dagbokens historiska och sociala sammanhang, och där finns också person-, ortnamns- och ordregister samt en käll- och litteraturförteckning. I den andra volymen återfinns hela dagboken med tolkning och omfattande språkliga och innehållsliga kommentarer. En tredje volym behandlar de vis- och gåtböcker som sammanställdes på Anten-Ors gård under samma tid.
The conference in Helsinki was the third international conference of the Nordic project. The first one was held at Umeå University in 2012, hosted and organised by the Nordic literacy-network Vernacular Literacies [Vardagligt skriftbruk]. The proceeding were published in Vernacular Literacies – Past, Present and Future (edited by Ann-Catrine Edlund, Lars-Erik Edlund and Susanne Haugen, Umeå University, 2014). The second conference, The Agents and Artefacts of Vernacular Literacy Practices in Late Pre-modern Europe, was organised with Lena Rohrbach at the Nordeuropa-Institut, Humboldt Universität zu Berlin. One of the results of the Nordic project was the collection of articles White Field, Black Seeds: Nordic Literacy Practices in the Long Nineteenth Century, edited by Anna Kuismin & M. J. Driscoll (Finnish Literature Society, 2013).
Reading and Writing from Below: Exploring the Margins of Modernity is also the title of this volume, edited by Ann-Catrine Edlund, Anna Kuismin and T. G. Ashplant. ‘Modernity’ here is understood to have come into being any time from the seventeenth to the twentieth centuries, depending on the context. By ‘literacy’ is meant not just the ability to read and write but rather the totality of the processes and practices involved in the production, dissemination and reception of written texts; while the perspective ‘from below’ indicates that the focus is on non-privileged people, their experiences and points of view. The volume includes sixteen articles in four sections focusing on different aspects of the processes and practices of literacy: Writing Competence – Difficulties, Prejudices and Motives; Genres and Literacy Practices; Orality and Literacy; Literacy and Agency. Disciplines that the authors represent include history, ethnology, linguistics, literature and information studies.