Wikipedia:Dagens skandinaviske artikel/september 2010
Dagens skandinaviske artikel-arkiv for 2015
Januar - Februar - Marts - April - Maj
- Juni
- Juli
- August - September - Oktober - November - December
Dagens skandinaviske artikel-arkiv for 2014
Januar - Februar - Marts - April - Maj - Juni - Juli - August - September - Oktober - November - December
Hvis dagens artikel på forsiden ikke viser dagens artikel for dagen i dag, så er det sandsynligvis fordi cachen ikke er opdateret korrekt.
Tryk på dette link for at opdatere forsiden til den korrekte dagens artikel.
Tryk på dette link for at gøre det samme for denne side.
Dagens skandinaviske artikel
[rediger kildetekst]Et arkiv over dagens skandinaviske artikler der blev vist på forsiden. Artiklerne følger en rotationsordning, da de andre skandinaviske Wikipediaer ikke skifter artikel hver dag:
- Mandag: Norsk (bokmål)
- Tirsdag: Svensk
- Onsdag: Norsk (nynorsk)
- Torsdag: Norsk (bokmål)
- Fredag: Svensk
- Lørdag: Norsk (nynorsk)
- Søndag: Svensk - eller gæstedag - f.eks. finsk, færøsk, grønlandsk, islandsk, samisk.
Artiklerne kan hentes her
[rediger kildetekst]Skanwiki - dette er at foretrække, eftersom de her allerede ligger færdig-formaterede til brug på den danske wikipedia:
Hvis de ikke endnu ligger klar på Skanwiki, kan du gå direkte til disse steder:
- no:Wikipedia:Ukens artikkel/2024
- nn:Wikipedia:Utvald artikkel/2024
- sv:Wikipedia:Utvald artikel
- fi:Malline:Valitut palat/2024
- fo:Wikipedia:Aðrar mánaðargreinir (månedens artikel)
- is:Wikipedia:Grein mánaðarins/2024 (månedens artikel)
1. september
Archaeopteryx är den äldsta kända fågeln och levde under yngre jura för runt 155-150 miljoner år sedan i det som idag är södra Tyskland. Den utgör i många avseenden en mellanform mellan befjädrade dinosaurier och fåglar, då den hade fjädrar och vingar, och dessutom tänder och skelett som hos små köttätande dinosaurier. Urfågeln var stor som en skata och dess fjädrar påminner om fjädrarna hos dagens fåglar, vilket inte bara visar på en förmåga att flyga, utan också att den var varmblodig. Dessa drag, som kan jämföras med en theropods, satte igång en het debatt om evolutionen då fyndet gjordes. Många har ansett att Archaeopteryx som den sanna felande länken mellan reptil och fågel: den var kanske den första dinosaurien som tog steget från att bara kunna uppehålla sig på marken till att också kunna flyga. Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
2. september
Johann Friedrich Struensee (1737-1772) var lege. Fra 1769 var han livlege for Christian VII, og han var den egentlige makthaver i Danmark i perioden 1770–1772. På grunn av kong Christians sinnssykdom, kunne hoffolk som oppnådde kongens tillit i realiteten overta regjeringsmakten. Sykdommen gjorde kongen viljeløs og fullstendig uinteressert i regjeringssaker. Etter at kongen besteg tronen i 1766, hadde forskjellige klikker kjempet om å oppnå hans fortrolighet.
Med sitt stadig mer intime forhold til dronning Caroline Mathilde og utmanøvreringen av de daværende mest innflytelsesrike i kongens stab, grev Holck og utenriksminister Bernstorff, oppnådde Struensee en posisjon som landets reelle makthaver. Han innledet deretter en strøm av reformer i opplysningstidens ånd. Etter knapt 2 år ved makten ble han avsatt ved et kupp den 17. januar 1772 og deretter dømt til døden og henrettet. Les mer…
se -
se norsk -
diskussion -
historik
3. september
Raudstjert er ein insektetande fugl som tilhøyrer slekta Phoenicurus. Han er trekkfugl og hekkar i store deler av Europa og Sentralasia, og i det aller nordlegaste Afrika, og overvintrar i det sentrale Afrika.
Raudstjertane er ein distinkt klade av fleire fugleartar og det rår ikkje konsensus om kva familie gruppa høyrer til. Før vart gruppa plassert i trastefamilien, men i dag vil mange plassere gruppa i familien flugesnapparar (Muscicapidae) i underfamilien Saxicolinae saman med mellom andre buskskvett og steinskvett.
Raudstjerten er ein slank fugl på 13-14,5 cm, og veg 12-20 gram. Han sit ofte på låge greiner eller små buskar og vibrerer med stjerten. Fuglen har svart kvasst nebb og svarte bein. Den vaksne hannen har om sommaren ei iaugefallande farga fjørdrakt med djupsvart ansikt og hals, kvit panne, grått hovud, nakke og rygg og brunaktige vengar. Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
4. september
Archaeopteryx är den äldsta kända fågeln och levde under yngre jura för runt 155-150 miljoner år sedan i det som idag är södra Tyskland. Den utgör i många avseenden en mellanform mellan befjädrade dinosaurier och fåglar, då den hade fjädrar och vingar, och dessutom tänder och skelett som hos små köttätande dinosaurier. Urfågeln var stor som en skata och dess fjädrar påminner om fjädrarna hos dagens fåglar, vilket inte bara visar på en förmåga att flyga, utan också att den var varmblodig. Dessa drag, som kan jämföras med en theropods, satte igång en het debatt om evolutionen då fyndet gjordes. Många har ansett att Archaeopteryx som den sanna felande länken mellan reptil och fågel: den var kanske den första dinosaurien som tog steget från att bara kunna uppehålla sig på marken till att också kunna flyga. Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
5. september
Susianna Kentikian (född 1987), är en tysk-armenisk professionell boxare. Hon föddes i Jerevan, Armeniska SSR, men lämnade landet tillsammans med sin familj som femåring på grund av Nagorno-Karabachkriget. Kentikian har bott i Hamburg sedan 1996 och började boxas när hon var tolv år gammal. Efter en framgångsrik amatörkarriär, blev hon 2005 professionell då hon skrev på ett kontrakt med Spotlight Boxing. Kentikian vann sin första VM-match i februari 2007, och är den nuvarande flugviktsmästaren i WBA, WBO och Women's International Boxing Federation.
Kentikian är obesegrad, och har vunnit 16 av sina 26 professionella matcher på knockout. Läs mer
se -
historik
6. september
Eurosonen består av de land i Europa som har dannet en valutaunion og dermed innført euroen som valuta. Den europeiske sentralbanken er ansvarlig for pengepolitikken i eurosonen.
Euroen ble skapt som elektronisk valuta på finansmarkedet allerede i 1999, og ble innført som fysisk valuta i 2002. Foruten de tolv EU-landene som da deltok i eurosamarbeidet, innførte også seks andre land den nye valutaen. Disse landene utgjorde således den opprinnelige eurosonen.
Siden da har området blitt utvidet til å omfatte Slovenia fra 1. januar 2007, Kypros og Malta fra 1. januar 2008, samt at Slovakia innførte valutaen 1. januar 2009; tallet på EU-land innenfor eurosonen kom da opp i seksten. Som det syttende landet har Estland fått klarsignal om å innføre euroen den 1. januar 2011. På lengre sikt er det meningen at alle EU-land også skal inngå i eurosonen. Danmark og Storbritannia har riktignok blitt unntatt fra regelen om å innføre den felles valutaen. For å få innføre euroen må likevel visse krav, de såkalte konvergenskriteriene oppfylles.
Eurosonen utgjør i dag en av verdens største økonomier. Les mer…
se -
se norsk -
diskussion -
historik
7. september
Sovjetsamveldet var ein kommunistisk stat i Aust-Europa og Asia som eksisterte i perioden 1922 til 1991. Sovjetsamveldet var eit samvelde av 15 republikkar, med Russland som den største og klart dominerande.
Sovjetsamveldet voks fram i etterkant av den fyrste verdskrigen då det gamle russiske keisarriket gjekk under i den russiske revolusjonen. Etter den russiske borgarkrigen fekk bolsjevikane til Vladimir Lenin makta over mesteparten det gamle russiske riket. Etter at Lenin var død gjekk makta til Josef Stalin, som gjennom ulike metodar fekk landet gjennom ei storstilt industrialisering. I 1941 gjekk Nazi-Tyskland til åtak på landet, men etter fire år med omfattande krigshandlingar stod Sovjetsamveldet att som ei av dei to supermaktene i verda. Etterkrigstida vart prega av den kalde krigen, ein ideologisk og politisk maktkamp mellom Sovjetsamveldet og dei kommunistiske landa på den eine sida og USA og Vesten på den andre sida. Utover på 1980-talet tapte sovjetblokka denne kampen, og då Mikhail Gorbatsjov overtok makta i Sovjetsamveldet i 1985 var det klart at det var naudsynt med grunnleggjande reformer i samfunnsstrukturen. Gorbatsjov klarte ikkje lenger å halde landet samla, og i løpet av 1990-91 gjekk Sovjetsamveldet i oppløysing. Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
8. september
Johan August Malmström, född 14 oktober 1829 i Västra Ny socken, Motala kommun i Östergötland, död 18 oktober 1901 i Stockholm var en svensk konstnär och professor vid Konstakademien 1867-1894 och dess direktör 1887–1893. Attraherad av göticismen hämtade han med förkärlek motiv från nordisk mytologi. Han var även mycket uppskattad för sina landsbygdsmotiv med barn. Hans mest kända målning är Grindslanten, som liksom många andra av hans bilder spreds ut över Sverige via de stora familjetidskrifterna. Han var en flitig illustratör och arbetade för flera olika tidningar och bokförlag. Han gjorde bland annat illustrationer till böckerna Frithiofs saga och Fänrik Ståls sägner.
Malmström ritade också serviser för Gustavsberg, formgav möbler och verkade som mönstertecknare. Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
9. september
Eurosonen består av de land i Europa som har dannet en valutaunion og dermed innført euroen som valuta. Den europeiske sentralbanken er ansvarlig for pengepolitikken i eurosonen.
Euroen ble skapt som elektronisk valuta på finansmarkedet allerede i 1999, og ble innført som fysisk valuta i 2002. Foruten de tolv EU-landene som da deltok i eurosamarbeidet, innførte også seks andre land den nye valutaen. Disse landene utgjorde således den opprinnelige eurosonen.
Siden da har området blitt utvidet til å omfatte Slovenia fra 1. januar 2007, Kypros og Malta fra 1. januar 2008, samt at Slovakia innførte valutaen 1. januar 2009; tallet på EU-land innenfor eurosonen kom da opp i seksten. Som det syttende landet har Estland fått klarsignal om å innføre euroen den 1. januar 2011. På lengre sikt er det meningen at alle EU-land også skal inngå i eurosonen. Danmark og Storbritannia har riktignok blitt unntatt fra regelen om å innføre den felles valutaen. For å få innføre euroen må likevel visse krav, de såkalte konvergenskriteriene oppfylles.
Eurosonen utgjør i dag en av verdens største økonomier. Les mer…
se -
se norsk -
diskussion -
historik
10. september
Sovjetsamveldet var ein kommunistisk stat i Aust-Europa og Asia som eksisterte i perioden 1922 til 1991. Sovjetsamveldet var eit samvelde av 15 republikkar, med Russland som den største og klart dominerande.
Sovjetsamveldet voks fram i etterkant av den fyrste verdskrigen då det gamle russiske keisarriket gjekk under i den russiske revolusjonen. Etter den russiske borgarkrigen fekk bolsjevikane til Vladimir Lenin makta over mesteparten det gamle russiske riket. Etter at Lenin var død gjekk makta til Josef Stalin, som gjennom ulike metodar fekk landet gjennom ei storstilt industrialisering. I 1941 gjekk Nazi-Tyskland til åtak på landet, men etter fire år med omfattande krigshandlingar stod Sovjetsamveldet att som ei av dei to supermaktene i verda. Etterkrigstida vart prega av den kalde krigen, ein ideologisk og politisk maktkamp mellom Sovjetsamveldet og dei kommunistiske landa på den eine sida og USA og Vesten på den andre sida. Utover på 1980-talet tapte sovjetblokka denne kampen, og då Mikhail Gorbatsjov overtok makta i Sovjetsamveldet i 1985 var det klart at det var naudsynt med grunnleggjande reformer i samfunnsstrukturen. Gorbatsjov klarte ikkje lenger å halde landet samla, og i løpet av 1990-91 gjekk Sovjetsamveldet i oppløysing. Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
11. september
Johan August Malmström, född 14 oktober 1829 i Västra Ny socken, Motala kommun i Östergötland, död 18 oktober 1901 i Stockholm var en svensk konstnär och professor vid Konstakademien 1867-1894 och dess direktör 1887–1893. Attraherad av göticismen hämtade han med förkärlek motiv från nordisk mytologi. Han var även mycket uppskattad för sina landsbygdsmotiv med barn. Hans mest kända målning är Grindslanten, som liksom många andra av hans bilder spreds ut över Sverige via de stora familjetidskrifterna. Han var en flitig illustratör och arbetade för flera olika tidningar och bokförlag. Han gjorde bland annat illustrationer till böckerna Frithiofs saga och Fänrik Ståls sägner.
Malmström ritade också serviser för Gustavsberg, formgav möbler och verkade som mönstertecknare. Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
12. september
11 september-attackerna var en serie terroristattacker utförda mot USA den 11 september 2001 av 19 personer med kopplingar till nätverket al-Qaida och dess grundare Usama bin Ladin. Fyra amerikanska passagerarflygplan kapades; två av dem flögs in i det civila World Trade Centers tvillingtorn på Manhattan i New York, det tredje flögs in i USA:s försvarshögkvarter Pentagon och det fjärde havererade på ett fält utanför Shanksville i Pennsylvania. Totalt dödades cirka 3 000 människor i attackerna.
Attacken är den hittills största terrorattacken mot ett västland och ses som en av de mest betydelsefulla händelserna hittills under 2000-talet vad det gäller ekonomiska, sociala, politiska, kulturella och militära effekter i USA och många andra delar av världen. Som svar på attackerna startade USA det så kallade kriget mot terrorismen.
se -
historik
13. september
Slaget om Storbritannia (Battle of Britain) var en offensiv som Tyskland og Aksemaktene utkjempet mot Storbritannia sommeren og høsten 1940. Slaget var det første millitære kampanjen som helt og holdent ble utkjempet med luftstyrker. Tysklands mål for offensiven var å skaffe seg luftherredømme over sørlige Storbritannia ved å svekke RAFs Fighter Command, for å muliggjøre Operasjon Sjøløve, en regulær invasjon av Storbritannia over Den engelske kanal. Navnet på slaget kommer fra en kjent tale Storbritannias daværende statsminister Winston Churchill holdt i Underhuset: «Det general Weygand kalte slaget om Frankrike, er over. Jeg forventer at slaget om Storbritannia er nær ved å begynne …».
Fra juli 1940 var skipskonvoier langs kysten og kystbyer som Portsmouth hovedmålene for Luftwaffe. Etter en måned gikk Luftwaffe over til å ha RAFs flybaser som viktigste mål. Etter som offensiven utviklet seg, bombet de også flyfabrikker og annen infrastruktur. I den siste fasen endret Luftwaffe taktikk og angrep politisk viktige områder og bombet sivilbefolkningen. Les mer…
se -
se norsk -
diskussion -
historik
14. september
Yasir Arafat (1929–2004) var ein palestinsk leiar. Han var formann i den palestinske frigjeringsorganisasjonen (PLO) og president i dei palestinske sjølvstyresmaktene (PNA), og kjempa for palestinsk sjølvråderett. Han brukte mykje av livet sitt på å leie det sekulære politiske partiet Fatah, som han danna i 1959. Arafat var opphavleg imot Israel sin eksistens, men modifiserte posisjonen sin i 1988, då han aksepterte resolusjon 242 frå tryggingsrådet i SN. Seinare i karrieren var Arafat med i ei rekkje forhandlingar med dei israelske styresmaktene, og i 1994 fekk Arafat Nobels fredspris saman med Yitzhak Rabin og Shimon Peres for forhandlingane sine i Oslo.
I Israel og i Vesten såg mange på Arafat som ein terrorist på grunn av dei mange åtaka gruppa hans gjorde mot sivile på 70- og 80-talet. Fleirtalet av det palestinske folket, uavhengig av politisk ideologi eller fraksjon, såg på han som ein fridomskjempar og martyr som symboliserte dei nasjonale ynskja deira. Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
15. september
August Malmström (1829-1901) var en svensk konstnär och professor vid Konstakademien 1867-1894 och dess direktör 1887–1893. Attraherad av göticismen hämtade han med förkärlek motiv från nordisk mytologi. Han var även mycket uppskattad för sina landsbygdsmotiv med barn. Hans mest kända målning är Grindslanten, som liksom många andra av hans bilder spreds ut över Sverige via de stora familjetidskrifterna. Han var en flitig illustratör och arbetade för flera olika tidningar och bokförlag. Han gjorde bland annat illustrationer till böckerna Frithiofs saga och Fänrik Ståls sägner.
Malmström ritade också serviser för Gustavsberg, formgav möbler och verkade som mönstertecknare. Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
16. september
Slaget om Storbritannia (Battle of Britain) var en offensiv som Tyskland og Aksemaktene utkjempet mot Storbritannia sommeren og høsten 1940. Slaget var det første millitære kampanjen som helt og holdent ble utkjempet med luftstyrker. Tysklands mål for offensiven var å skaffe seg luftherredømme over sørlige Storbritannia ved å svekke RAFs Fighter Command, for å muliggjøre Operasjon Sjøløve, en regulær invasjon av Storbritannia over Den engelske kanal. Navnet på slaget kommer fra en kjent tale Storbritannias daværende statsminister Winston Churchill holdt i Underhuset: «Det general Weygand kalte slaget om Frankrike, er over. Jeg forventer at slaget om Storbritannia er nær ved å begynne …».
Fra juli 1940 var skipskonvoier langs kysten og kystbyer som Portsmouth hovedmålene for Luftwaffe. Etter en måned gikk Luftwaffe over til å ha RAFs flybaser som viktigste mål. Etter som offensiven utviklet seg, bombet de også flyfabrikker og annen infrastruktur. I den siste fasen endret Luftwaffe taktikk og angrep politisk viktige områder og bombet sivilbefolkningen. Les mer…
se -
se norsk -
diskussion -
historik
17. september
Yasir Arafat (1929–2004) var ein palestinsk leiar. Han var formann i den palestinske frigjeringsorganisasjonen (PLO) og president i dei palestinske sjølvstyresmaktene (PNA), og kjempa for palestinsk sjølvråderett. Han brukte mykje av livet sitt på å leie det sekulære politiske partiet Fatah, som han danna i 1959. Arafat var opphavleg imot Israel sin eksistens, men modifiserte posisjonen sin i 1988, då han aksepterte resolusjon 242 frå tryggingsrådet i SN. Seinare i karrieren var Arafat med i ei rekkje forhandlingar med dei israelske styresmaktene, og i 1994 fekk Arafat Nobels fredspris saman med Yitzhak Rabin og Shimon Peres for forhandlingane sine i Oslo.
I Israel og i Vesten såg mange på Arafat som ein terrorist på grunn av dei mange åtaka gruppa hans gjorde mot sivile på 70- og 80-talet. Fleirtalet av det palestinske folket, uavhengig av politisk ideologi eller fraksjon, såg på han som ein fridomskjempar og martyr som symboliserte dei nasjonale ynskja deira. Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
18. september
August Malmström (1829-1901) var en svensk konstnär och professor vid Konstakademien 1867-1894 och dess direktör 1887–1893. Attraherad av göticismen hämtade han med förkärlek motiv från nordisk mytologi. Han var även mycket uppskattad för sina landsbygdsmotiv med barn. Hans mest kända målning är Grindslanten, som liksom många andra av hans bilder spreds ut över Sverige via de stora familjetidskrifterna. Han var en flitig illustratör och arbetade för flera olika tidningar och bokförlag. Han gjorde bland annat illustrationer till böckerna Frithiofs saga och Fänrik Ståls sägner.
Malmström ritade också serviser för Gustavsberg, formgav möbler och verkade som mönstertecknare. Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
19. september
Maria I (engelsk: Mary I), född den 18 februari 1516, död den 17 november 1558, var regerande drottning av England och Irland från den 19 juli 1553 fram till sin död. Hon var äldsta dotter och enda överlevande barn till Henrik VIII av England och Katarina av Aragonien och hon blev den fjärde regerande monarken av huset Tudor. Hon har främst gått till historien för att ha återupprättat katolska kyrkan i England när hon efterträdde sin bror, Edvard VI av England. Under denna process lät Maria bränna nästan 300 religiösa meningsmotståndare, främst personer av reformert tro, på bål, vilket ledde till att hon började kallas Bloody Mary (Blodiga Maria). Marias försök att återinföra den katolska kyrkan till fullo i England kom senare att göras om intet av hennes halvsyster, Elisabet I. Läs mer
se -
historik
20. september
Isfjorden er en fjord på vestsiden av Spitsbergen på Svalbard. På sørsiden av fjorden ligger halvøya Nordenskiöld Land, og på nordsiden Oscar II Land og Dickson Land. Isfjorden munner ut Nordishavet med avgrensningene Kapp Linné og Isfjord radio på sørkysten og Daudmannsodden på nordkysten. Fjorden er 107 km lang og er den nest lengste fjorden på Svalbard etter Wijdefjorden på 108 km. På det bredeste er fjorden om lag 24 km bred. Fra Isfjorden går det flere sidefjorder: Grønfjorden (med Barentsburg), Adventfjorden (med Longyearbyen), Sassenfjorden, Billefjorden (med Pyramiden) og Nordfjorden.
Munningen av fjorden er preget av avrundede fjell av foldet grunnfjell. På sørsiden, innenfor Grønfjorden, er det platåformet fjell opp mot 1 000 meters høyde. Disse fjellene er avleiringer fra devon- og tertiærtiden, og de tertiære lagene inneholder kull.
Rundt fjorden ligger flere av de nåværende og tidligere bosatte områdene på Svalbard: Barentsburg, Longyearbyen og de nedlagte Brucebyen, Ankershamn, Grumantbyen, Moskushamn og Pyramiden. Ytterst i fjorden, på sørsiden, ligger den nedlagte radiostasjonen Isfjord radio. Ved Isfjorden ligger også Norges eneste kullkraftverk, Longyear Energiverk. Les mer…
se -
se norsk -
diskussion -
historik
21. september
Norske vêrrekordar er ei oversikt som tar for seg dei vanlegaste meteorologiske parametrane, mellom anna lufttemperatur, nedbør og vind. Alle rekordane er frå offisielle målestasjonar der dei fleste er eigd og driven av av Meteorologisk institutt. Listene er ajourførte per 12. september 2010.
Høgaste og offisielt registrerte lufttemperaturar i Noreg er 35,6 °C; lågaste er –51,4 °C. Største døgnnedbør er 229,6 mm, største årsnedbør er 5596 mm. Største snødjupne som er målt er 585 cm. Sterkaste vindkast vart registrert til 62,0 m/s under Nyttårsorkanen 1. januar 1992. Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
22. september
Praktblåsmyg (Malurus splendens) är en liten långstjärtad tätting i familjen blåsmygar (Maluridae). Den förekommer över stora delar av den australiska kontinenten från centrala västra New South Wales och sydvästra Queensland till Western Australias kust och bebor främst torra eller semitorra regioner. Den uppvisar en hög grad av sexuell dimorfism där hanen i häckningsdräkt är klarblå med svarta detaljer medan ickehäckande hanar, honor och juveniler till största delen är gråbruna. Detta gav upphov till uppfattningen att hanen var polygama då alla gråbruna individer bedömdes som honor. Idag omfattar arten ett antal taxa som tidigare kategoriserades som egna arter.
Som andra blåsmygar uppvisar praktblåsmygen ett antal ekologiska särdrag. Den är socialt monogam och sexuellt promiskuös, vilket innebär att trots att den bildar par med en hane och en hona så parar sig båda parter med andra individer och hjälper även till att föda upp ungar som kan bli resultatet ifrån sådana möten. Hanarna plockar rosa eller lila blomblad och visar upp dem för honan som en del av parningsleken. Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
23. september
Isfjorden er en fjord på vestsiden av Spitsbergen på Svalbard. På sørsiden av fjorden ligger halvøya Nordenskiöld Land, og på nordsiden Oscar II Land og Dickson Land. Isfjorden munner ut Nordishavet med avgrensningene Kapp Linné og Isfjord radio på sørkysten og Daudmannsodden på nordkysten. Fjorden er 107 km lang og er den nest lengste fjorden på Svalbard etter Wijdefjorden på 108 km. På det bredeste er fjorden om lag 24 km bred. Fra Isfjorden går det flere sidefjorder: Grønfjorden (med Barentsburg), Adventfjorden (med Longyearbyen), Sassenfjorden, Billefjorden (med Pyramiden) og Nordfjorden.
Munningen av fjorden er preget av avrundede fjell av foldet grunnfjell. På sørsiden, innenfor Grønfjorden, er det platåformet fjell opp mot 1 000 meters høyde. Disse fjellene er avleiringer fra devon- og tertiærtiden, og de tertiære lagene inneholder kull.
Rundt fjorden ligger flere av de nåværende og tidligere bosatte områdene på Svalbard: Barentsburg, Longyearbyen og de nedlagte Brucebyen, Ankershamn, Grumantbyen, Moskushamn og Pyramiden. Ytterst i fjorden, på sørsiden, ligger den nedlagte radiostasjonen Isfjord radio. Ved Isfjorden ligger også Norges eneste kullkraftverk, Longyear Energiverk. Les mer…
se -
se norsk -
diskussion -
historik
24. september
Norske vêrrekordar er ei oversikt som tar for seg dei vanlegaste meteorologiske parametrane, mellom anna lufttemperatur, nedbør og vind. Alle rekordane er frå offisielle målestasjonar der dei fleste er eigd og driven av av Meteorologisk institutt. Listene er ajourførte per 12. september 2010.
Høgaste og offisielt registrerte lufttemperaturar i Noreg er 35,6 °C; lågaste er –51,4 °C. Største døgnnedbør er 229,6 mm, største årsnedbør er 5596 mm. Største snødjupne som er målt er 585 cm. Sterkaste vindkast vart registrert til 62,0 m/s under Nyttårsorkanen 1. januar 1992. Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
25. september
Praktblåsmyg (Malurus splendens) är en liten långstjärtad tätting i familjen blåsmygar (Maluridae). Den förekommer över stora delar av den australiska kontinenten från centrala västra New South Wales och sydvästra Queensland till Western Australias kust och bebor främst torra eller semitorra regioner. Den uppvisar en hög grad av sexuell dimorfism där hanen i häckningsdräkt är klarblå med svarta detaljer medan ickehäckande hanar, honor och juveniler till största delen är gråbruna. Detta gav upphov till uppfattningen att hanen var polygama då alla gråbruna individer bedömdes som honor. Idag omfattar arten ett antal taxa som tidigare kategoriserades som egna arter.
Som andra blåsmygar uppvisar praktblåsmygen ett antal ekologiska särdrag. Den är socialt monogam och sexuellt promiskuös, vilket innebär att trots att den bildar par med en hane och en hona så parar sig båda parter med andra individer och hjälper även till att föda upp ungar som kan bli resultatet ifrån sådana möten. Hanarna plockar rosa eller lila blomblad och visar upp dem för honan som en del av parningsleken. Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
26. september
Yngve Larsson, född 13 december 1881 i Sundsvall, död 16 december 1977 i Stockholm, var en svensk filosofie doktor, politiker, borgarråd och riksdagsledamot för Folkpartiet.
Han var gatu- och stadsbyggnadsborgarråd i Stockholms stad 1924-1946, och politiskt ledande bakom flera av stadens historiskt största infrastrukturprojekt, däribland Slussen, Bromma flygfält, Stockholms tunnelbana och Norrmalmsregleringen, samt även Västerbron och Tranebergsbron. Under krigsåren var Larsson även en ledande nordisk antinazistisk opinionsbildare. Efter att ha avgått som borgarråd valdes han till riksdagsledamot, samtidigt som han behöll ledande poster inom Stockholms stad fram till 1970, då 89 år fyllda. Hans stora stadshistoriska verk Mitt liv i Stadshuset (1977) blev även hans självbiografi.
Yngve Larsson kom att kallas sitt århundrades främste svenske stadsbyggare och århundradets gigant inom stockholmspolitiken. 1966 erhöll han Samfundet S:t Eriks plakett för berömliga insatser för Stockholm. Läs mer
se -
historik
27. september
Finlands kommuner (svensk kommun, finsk kunta) er 342 i tallet, fordelt på 20 landskap i Finland. Alle kommunene i Finland er styrt av en folkevalgt forsamling (sv. kommunfullmäktige, fi. kunnanvaltuusto), og har oppgaver innen utdannelse, sosial- og helsetjeneste og tekniske tjenester. Kommunestyret delegerer myndighet i den daglige drift til kommunstyrelsen / kunnanhallitus. En kommundirektör / kunnanjohtaja tilsvarer den norske rådmannen. I byene kalles kommunedirektøren stadsdirektör. Kommunenes arbeidsformer er regulert i Finlands kommunelov. Kommunestyrene velges hvert fjerde år i egne kommunevalg.
Enkelte av kommunens tjenester utføres i samarbeid med andre kommuner i samkommuner, særlig innenfor helse og sykehus. Hver av landets tyve landskap har sitt landskapsforbund (sv. landskapsförbund, fi. maakuntaliitto) som fungerer som en samkommune.
Antall kommuner har sunket fra 518 i 1970. Av dagens 342 kommuner regner 108 seg som bykommuner (sv. stad, fi. kaupunki); dette en rent nominell status og har ingen betydning for kommunens rettigheter og plikter. Artikkelen er en liste over kommunene, med svenske og finske navn, innbyggertall og tilknytning til landskap. Les mer…
se -
se norsk -
diskussion -
historik
28. september
Ivar Mortensson-Egnund (1857-1934) var ein norsk folkeminnesamlar, målmann, politikar, forfattar, journalist, teolog, omsetjar og filosof, og ein av dei mest allsidige kulturpersonlegdomane Noreg har hatt.
Han er mest kjend for omsetjingane/gjendiktingane sine av Draumkvædet (1905) og Den eldre Edda (1908), men han gav også ut to samlingar med eigne dikt. Han var ein god ven av og samarbeidspartnar med Arne Garborg. Begge kjempa utrøytteleg for landsmålssaka, og fungerte som språkpolitiske motpolar til riksmålsmannen Bjørnstjerne Bjørnson. Dei støtta parlamentarismen til Johan Sverdrup og partiet Venstre, men vonbrotet over den politiske utviklinga i 1880–1890-åra gav dei anarkistiske sympatiar. Seinare orienterte Mortensson-Egnund seg meir i ei teosofisk/antroposofisk retning. Trass i skiftande ideologisk syn hadde han ei urokkeleg kristentru heile livet, og verka i åra 1909–1918 som prest i Den norske kyrkja. Les meir...
se -
se norsk -
diskussion -
historik
29. september
Kakapo (maori för natt-papegoja) (Strigops habroptilus), även kallad ugglepapegoja, är en nattaktiv papegojart med gul-grön fjäderdräkt, som är endemisk för Nya Zeeland. Kakapon känns igen på en distinkt ansiktsrundel av sensoriska, morrhårsliknande fjädrar, en stor grå näbb, korta ben, stora fötter, och vingar och stjärt av relativt kort längd. En viss kombination av egenskaper gör den unik i dess slag; det är den enda papegojarten som inte kan flyga, samt den tyngsta av dem.
Kakapon är gräsätare och har en tydlig könsdimorfism i kroppsstorlek, låg basalomsättning. Hanen deltar inte i omsorgen om ungarna och den är den enda papegojarten som har en polygyn parningslek, där hannen visar upp sig inför många honor (liknande orrspel). Den är också möjligen en av världens mest långlivade fåglar. Kakapon är kritiskt utrotningshotad, med bara 86 kända levande individer, av vilka alla har givits namn. Bevarandet av kakapon har gjort arten välkänd. Kakapon, liksom många andra fågelarter, har historiskt varit viktig för maorierna, Nya Zeelands ursprungsbefolkning, och förekommer i många traditionella legender och folktro. Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
30. september
Finlands kommuner (svensk kommun, finsk kunta) er 342 i tallet, fordelt på 20 landskap i Finland. Alle kommunene i Finland er styrt av en folkevalgt forsamling (sv. kommunfullmäktige, fi. kunnanvaltuusto), og har oppgaver innen utdannelse, sosial- og helsetjeneste og tekniske tjenester. Kommunestyret delegerer myndighet i den daglige drift til kommunstyrelsen / kunnanhallitus. En kommundirektör / kunnanjohtaja tilsvarer den norske rådmannen. I byene kalles kommunedirektøren stadsdirektör. Kommunenes arbeidsformer er regulert i Finlands kommunelov. Kommunestyrene velges hvert fjerde år i egne kommunevalg.
Enkelte av kommunens tjenester utføres i samarbeid med andre kommuner i samkommuner, særlig innenfor helse og sykehus. Hver av landets tyve landskap har sitt landskapsforbund (sv. landskapsförbund, fi. maakuntaliitto) som fungerer som en samkommune.
Antall kommuner har sunket fra 518 i 1970. Av dagens 342 kommuner regner 108 seg som bykommuner (sv. stad, fi. kaupunki); dette en rent nominell status og har ingen betydning for kommunens rettigheter og plikter. Artikkelen er en liste over kommunene, med svenske og finske navn, innbyggertall og tilknytning til landskap. Les mer…
se -
se norsk -
diskussion -
historik