What do you think?
Rate this book
Jente, 1983
«Gjennom å skrive det som skjedde, gjennom å fortelle historien så sannferdig som jeg kan, forsøker jeg å samle dem i én kropp - kvinnen fra 2021 og jenta fra 1983. Jeg vet ikke om det er mulig.»
Paris, en vinternatt i 1983. Hun er seksten år og har gått seg vill i de ukjente gatene. På en lapp har hun adressen til den tretti år eldre fotografen A.
Nesten fire tiår senere, mens både hennes eget liv og verden utenfor krakelerer, prøver den voksne kvinnen å forstå den unge jenta hun en gang var.
Jente, 1983 utspiller seg i Oslo, New York og Paris, og er en sjangeroverskridende og besettende reise gjennom lag av minner og glemsel. Linn Ullmann fortsetter å utforske hukommelsens dikteriske kraft i forsøket på å fortelle om det aller hemmeligste. Hun trekker linjer frem og tilbake i livsløpet, linjer som også går tvers gjennom den stedville seksten år gamle jenta. Dette er en rå, naken og til tider brutal fortelling om makt og avmakt, lyst og skam, skjønnhet og glemsel.
Paris, en vinternatt i 1983. Hun er seksten år og har gått seg vill i de ukjente gatene. På en lapp har hun adressen til den tretti år eldre fotografen A.
Nesten fire tiår senere, mens både hennes eget liv og verden utenfor krakelerer, prøver den voksne kvinnen å forstå den unge jenta hun en gang var.
Jente, 1983 utspiller seg i Oslo, New York og Paris, og er en sjangeroverskridende og besettende reise gjennom lag av minner og glemsel. Linn Ullmann fortsetter å utforske hukommelsens dikteriske kraft i forsøket på å fortelle om det aller hemmeligste. Hun trekker linjer frem og tilbake i livsløpet, linjer som også går tvers gjennom den stedville seksten år gamle jenta. Dette er en rå, naken og til tider brutal fortelling om makt og avmakt, lyst og skam, skjønnhet og glemsel.
260 pages, Hardcover
First published November 19, 2021
About the author
Linn Ullmann
13 books300 followersLinn Ullmann is the daughter of actress, author and director Liv Ullmann and director and screenwriter Ingmar Bergman.
She is a graduate of New York University, where she studied English literature. She returned to Norway in 1990 to pursue a career in journalism.
Her first novel Before You Sleep was published in 1998. Her second novel, Stella Descending (2001) received glowing reviews. Her third novel Grace was published in 2002 and won the prominent literary award “The reader’s prize” in Norway and was named one of the ten best novels of that year by the prestigious Danish newspaper Weekendavisen.
In 2007, Grace was longlisted for the Independent Foreign Fiction Prize in the UK. That same year, Ullmann was awarded the prestigeous Norwegian Amalie Skram prize.
Her fourth novel, A Blessed Child, was published in the fall of 2005, and was shortlisted for the Brage Price, one of Norway's most prestigious literary awards. Currently she is working as a journalist and a regular columnist in Norway’s leading newspaper Aftenposten.
She is a graduate of New York University, where she studied English literature. She returned to Norway in 1990 to pursue a career in journalism.
Her first novel Before You Sleep was published in 1998. Her second novel, Stella Descending (2001) received glowing reviews. Her third novel Grace was published in 2002 and won the prominent literary award “The reader’s prize” in Norway and was named one of the ten best novels of that year by the prestigious Danish newspaper Weekendavisen.
In 2007, Grace was longlisted for the Independent Foreign Fiction Prize in the UK. That same year, Ullmann was awarded the prestigeous Norwegian Amalie Skram prize.
Her fourth novel, A Blessed Child, was published in the fall of 2005, and was shortlisted for the Brage Price, one of Norway's most prestigious literary awards. Currently she is working as a journalist and a regular columnist in Norway’s leading newspaper Aftenposten.
Ratings & Reviews
Friends & Following
Create a free account to discover what your friends think of this book!
Community Reviews
Displaying 1 - 30 of 231 reviews
January 18, 2022
What did I just read?
I feel like this book was only published because she's famous, and not because it's well written or because it has any substance. Sure, her way of splitting the story with small anecdotes here and there is nicely done, but that's about it. She repeats herself again and again and again. How many times does she need to write that she wore a blue coat and a red hat?
I feel like this book was only published because she's famous, and not because it's well written or because it has any substance. Sure, her way of splitting the story with small anecdotes here and there is nicely done, but that's about it. She repeats herself again and again and again. How many times does she need to write that she wore a blue coat and a red hat?
July 28, 2023
En veldig godt skrevet bok, og en ærlig fortelling om en jente som dro alene til Paris vinteren 1983, og om en dame som nesten 40 år senere skal prøve å huske både hva som skjedde i Paris, og hvordan det har påvirket livet hennes senere. Handlingen hopper fort i tid og sted, men det fungerer overraskende godt. Det kan dog blir litt for mye Torshov i monitor.
Å gå seg vill betyr vanligvis at man har en idé om hvor man skal, og så tar man feil. Jeg vet ikke hvor jeg er eller hvor jeg skal.
OPPDATERING juli 2023: I mai 2022 kom jeg i skade for å skrive at det ble "for mye Torshov i monitor". Etter at jeg nå selv har flyttet til Torshov, og bladd litt i denne boka igjen trekker jeg tilbake denne påstanden. Det er ikke for mye Torshov i monitor.
Å gå seg vill betyr vanligvis at man har en idé om hvor man skal, og så tar man feil. Jeg vet ikke hvor jeg er eller hvor jeg skal.
OPPDATERING juli 2023: I mai 2022 kom jeg i skade for å skrive at det ble "for mye Torshov i monitor". Etter at jeg nå selv har flyttet til Torshov, og bladd litt i denne boka igjen trekker jeg tilbake denne påstanden. Det er ikke for mye Torshov i monitor.
October 11, 2022
Den där – för mig – extremt avlägsna drömmen om den parisiska modellvärlden som det pratades så mycket om när jag var barn, som hörde samman med att bli upptäckt, skönhet, låg vikt, längd, Vouge och framgång, den kan nu bli verklighet. Linn Ullmann bjuder oss alla – korta som långa, tjocka som smala, gamla och fula – den erfarenheten.
”Målet är att du ska se ut som en tjugoåring som ser ut som en fjorton- eller femtonåring.”
Linn Ullmann är Skandinaviens givna svar på nobelprisade Annie Ernaux. Den här boken är i stilen oerhört lik Omständigheter som jag läste förra veckan (och ännu tänker på), dessutom går Flicka, 1983 i den franska trikolorens färger. Det finns en berättare som tycks sammanfalla med författaren, hon växlar mellan att se sig omkring, uppehålla sig i nuet och när hon blundar rusar den sextonåriga flicka hon var 1983 genom henne, ut över sidorna och in genom mig. Hon omnämns ömsom i det närgångna första person singular och ömsom i det mer distanserade tredje person (Ernaux grepp).
”Genom att skriva berättelsen så sannfärdigt jag kan, försöker jag samla dem i en kropp – kvinnan från 2021 och flickan från 1983. Jag vet inte om det är möjligt.”
Det kanske är lika bra att jag förtydligar att åtminstone Ullmanns modellvärld innehåller feta, svettiga män som beter sig vidrigt mot unga flickor. Det här var före metoo och låt oss bara hoppas att det är bättre idag (Triangel of Sadness kanske kan utröna det). Flickan som mot sin mammas vilja åker ensam till Paris är oerhört utsatt och skyddslös. Att läsa om hur utlämnad hon är till olika män som hon inte känner i ett främmande land där hon inte kan orientera sig är enormt plågsam läsning.
”Också han kommer många år senare att hinnas ikapp av det förflutna när ett tiotal kvinnor anklagar honom för sexuella trakasserier, våldtäkt och trafficking. Att någonting sånt – rättvisans händer – kan komma att drabba honom en dag föresvävar honom inte. Det föresvävar ingen. Inte männen, inte flickorna. Det är en annan tid.”
Läsaren förstår att det var någonting som hände då i Paris 1983 som flickan – som nu finns någonstans där inuti kvinnan – hållit inom sig. Något mer än att hon var dagvill. Hon kan ibland glömma bort det men hennes kropp glömmer inte.
Jag tycker om att författaren antar en undersökande ansats när hon nystar i minnet och försöker få fatt på sextonåringen. Hon är osäker på varför hon skriver den här boken men hoppas att det ska visa sig. Det är lyckosamt hur hon inkluderar läsaren i den metalitterära skrivprocessen. Prosan är dock ojämn. Vissa avsnitt är enormt bra, gestaltande och drabbande.
”Varje gång det går för honom sluter han ögonen och jag öppnar mina.
Varje gång han somnar sluter han ögonen och jag öppnar mina.”
Men i Ernaux anda tycker jag att boken skulle ha förkortats. Det blir tjatigt med alla upprepningar. Jag är heller inte förtjust i beskrivningarna av vad människor har för kläder.
Jag gillar däremot jättemycket hur hon beskriver alienationen som är ett faktum för henne både som flicka och kvinna. Hon är bokstavligen tudelad då hon har en låtsaskompis, en slags osynlig syster som i barndomen gjorde henne mindre ensam men i tonåren är en källa till osäkerhet.
Jag älskar hur böcker låter oss läsare uppleva och känna på farligheter utan att egentligen riskera någonting mer än besvikelse (det kan vara nog så besvärligt i och för sig, Kristina Lugn fick självmordstankar av dåliga böcker). Modellvärlden är en verklighet som gör sig absolut bäst som (auto)fiktion. Tack till Linn Ullmann som delar med sig så öppenhjärtigt.
”Målet är att du ska se ut som en tjugoåring som ser ut som en fjorton- eller femtonåring.”
Linn Ullmann är Skandinaviens givna svar på nobelprisade Annie Ernaux. Den här boken är i stilen oerhört lik Omständigheter som jag läste förra veckan (och ännu tänker på), dessutom går Flicka, 1983 i den franska trikolorens färger. Det finns en berättare som tycks sammanfalla med författaren, hon växlar mellan att se sig omkring, uppehålla sig i nuet och när hon blundar rusar den sextonåriga flicka hon var 1983 genom henne, ut över sidorna och in genom mig. Hon omnämns ömsom i det närgångna första person singular och ömsom i det mer distanserade tredje person (Ernaux grepp).
”Genom att skriva berättelsen så sannfärdigt jag kan, försöker jag samla dem i en kropp – kvinnan från 2021 och flickan från 1983. Jag vet inte om det är möjligt.”
Det kanske är lika bra att jag förtydligar att åtminstone Ullmanns modellvärld innehåller feta, svettiga män som beter sig vidrigt mot unga flickor. Det här var före metoo och låt oss bara hoppas att det är bättre idag (Triangel of Sadness kanske kan utröna det). Flickan som mot sin mammas vilja åker ensam till Paris är oerhört utsatt och skyddslös. Att läsa om hur utlämnad hon är till olika män som hon inte känner i ett främmande land där hon inte kan orientera sig är enormt plågsam läsning.
”Också han kommer många år senare att hinnas ikapp av det förflutna när ett tiotal kvinnor anklagar honom för sexuella trakasserier, våldtäkt och trafficking. Att någonting sånt – rättvisans händer – kan komma att drabba honom en dag föresvävar honom inte. Det föresvävar ingen. Inte männen, inte flickorna. Det är en annan tid.”
Läsaren förstår att det var någonting som hände då i Paris 1983 som flickan – som nu finns någonstans där inuti kvinnan – hållit inom sig. Något mer än att hon var dagvill. Hon kan ibland glömma bort det men hennes kropp glömmer inte.
Jag tycker om att författaren antar en undersökande ansats när hon nystar i minnet och försöker få fatt på sextonåringen. Hon är osäker på varför hon skriver den här boken men hoppas att det ska visa sig. Det är lyckosamt hur hon inkluderar läsaren i den metalitterära skrivprocessen. Prosan är dock ojämn. Vissa avsnitt är enormt bra, gestaltande och drabbande.
”Varje gång det går för honom sluter han ögonen och jag öppnar mina.
Varje gång han somnar sluter han ögonen och jag öppnar mina.”
Men i Ernaux anda tycker jag att boken skulle ha förkortats. Det blir tjatigt med alla upprepningar. Jag är heller inte förtjust i beskrivningarna av vad människor har för kläder.
Jag gillar däremot jättemycket hur hon beskriver alienationen som är ett faktum för henne både som flicka och kvinna. Hon är bokstavligen tudelad då hon har en låtsaskompis, en slags osynlig syster som i barndomen gjorde henne mindre ensam men i tonåren är en källa till osäkerhet.
Jag älskar hur böcker låter oss läsare uppleva och känna på farligheter utan att egentligen riskera någonting mer än besvikelse (det kan vara nog så besvärligt i och för sig, Kristina Lugn fick självmordstankar av dåliga böcker). Modellvärlden är en verklighet som gör sig absolut bäst som (auto)fiktion. Tack till Linn Ullmann som delar med sig så öppenhjärtigt.
January 27, 2023
2.5. Obviously, her experience as a model in France is harrowing, however, I do not think that this book has added something new to the theme / genre. Repetitive, unreliable narrator, confusing time jumps.
December 3, 2022
jeg har lige færdiggjort Pige, 1983. rørende historie fortalt på et smukt, udfordrende og poetisk sprog.
fortællingen er bygget op som en spiral: forfatteren fortæller om et fotografi, lidt ad gangen, og fortsætter ud af en tangent, men vender altid tilbage til omdrejningspunktet. sommetider på udfordrende vis.
utroligt spændende fortællerteknik, med en 16 årig pige i paris i 1983 og samme kvinde, 40 år senere, der forsøger at erindre hvad der skete, og hvordan det har påvirket hendes liv. bogen berører emner som magtmisbrug, seksuelt overgreb og håbet om at finde sig selv. forundrende og sanselig fortælling, der går lige i hjertet.
åh ja, og så er det jo autofiktion ;))
helt klart et læs værd.
fortællingen er bygget op som en spiral: forfatteren fortæller om et fotografi, lidt ad gangen, og fortsætter ud af en tangent, men vender altid tilbage til omdrejningspunktet. sommetider på udfordrende vis.
utroligt spændende fortællerteknik, med en 16 årig pige i paris i 1983 og samme kvinde, 40 år senere, der forsøger at erindre hvad der skete, og hvordan det har påvirket hendes liv. bogen berører emner som magtmisbrug, seksuelt overgreb og håbet om at finde sig selv. forundrende og sanselig fortælling, der går lige i hjertet.
åh ja, og så er det jo autofiktion ;))
helt klart et læs værd.
June 28, 2022
Det å skulle utforske hva som skjedde for rundt 40 år siden kan være et spennende premiss for en bok. Beskrivelsene av modellmiljøet i Paris på 80-tallet er skremmende og fæle. For meg ble dette allikevel en altfor fragmentarisk og repetitiv bok som kanskje hang seg litt opp i strukturelle valg. Ble også litt lei av Ullmanns turer i Torshovparken under pandemien. For ettertiden kan forøvrig kanskje beskrivelsene av livet med stengte kaféer og kaffedrikking på en benk i en park med god avstand til hverandre være interessante? Vet ikke. Litt kjedelig. Høydepunktet var kanskje telefonsamtalene mellom mor og datter.
Read
September 11, 2023Liker måten Ullmann veksler mellom de ulike nivåene i romanen på. Det er like mange spørsmål som svar og kanskje er dette den eneste måten å skrive såkalt «virkelighetslitteratur» på? Uten absolutte sannheter. Forfatteren forsøker ikke å skjule sine menneskelige lyter (hukommelsens hull og usannheter) dette er en stor styrke ved romanen.
Sier meg enig med Mollerins omtale «boka forteller noe vesentlig om forholdet mellom glemsel og erindring». En sterk historie om sorg, brutalitet, uskyld, men også stor kjærlighet. Håper vi får flere romaner fra Ullmann som tangerer «virkeligheten» med mer av det enorme litterære overskuddet hun viser.
Sier meg enig med Mollerins omtale «boka forteller noe vesentlig om forholdet mellom glemsel og erindring». En sterk historie om sorg, brutalitet, uskyld, men også stor kjærlighet. Håper vi får flere romaner fra Ullmann som tangerer «virkeligheten» med mer av det enorme litterære overskuddet hun viser.
January 19, 2024
Hogy lehet ennek jó szívvel öt csillagot adni? Sehogy. De annyira hitelesen van megírva, jól visszaadja az emlékezés töredezettségét, a múlt és a jelen összegabalyodását a gondolatainkban. Annyira ösztönös, természetes az egész írás, hogy csakis valóság lehet. A természetességet nagyon szeretem, a valóságot viszont sokszor nem. Itt is rettenet. Az előbbire jár az 5-ös...
Read
May 28, 2022«Det handler om raseri, sier hun. Du er rasende og viser det ikke. Du holder følelsene dine for deg selv. Men det er ikke sant, sier jeg, jeg viser følelser og blir rasende hele tiden. Det er et problem. Jeg mister besinnelsen hele tiden og sier ting jeg ikke skulle sagt. Ja, men jeg mener ikke det raseriet, sier Irene da og blar i notatboka si, jeg mener det andre raseriet.
Det andre raseriet?
Nettopp, sier hun.
Hvilket andre raseri, sier jeg.
Det du ikke greier å uttrykke, sier hun."
Det er så godt skrevet, dette her. Ullmann lar oss aldri hvile i fortellergrepet sitt. Hun rister oss ut av roen, går tilbake i tid, er her og nå og så plutselig et annet sted. Og boken handler ikke bare om det uhyggelig modellmiljøet der unge jenter blir utnyttet av eldre griske menn, men fy søren- det gjør sterkt inntrykk. Grøss og gru. Ullman skriver ingen andre- hun er noe helt for seg selv. Når jeg leste denne boken følte jeg at hver eneste setning var viktig.
Det andre raseriet?
Nettopp, sier hun.
Hvilket andre raseri, sier jeg.
Det du ikke greier å uttrykke, sier hun."
Det er så godt skrevet, dette her. Ullmann lar oss aldri hvile i fortellergrepet sitt. Hun rister oss ut av roen, går tilbake i tid, er her og nå og så plutselig et annet sted. Og boken handler ikke bare om det uhyggelig modellmiljøet der unge jenter blir utnyttet av eldre griske menn, men fy søren- det gjør sterkt inntrykk. Grøss og gru. Ullman skriver ingen andre- hun er noe helt for seg selv. Når jeg leste denne boken følte jeg at hver eneste setning var viktig.
January 23, 2023
Etter å ha lest den ferdig ville jeg lese den på nytt, både for å få gjentatt det jeg likte og legge merke til nye ting. Det er en sånn bok man kan lese på ny og legge merke til mer, noen små skatter her og der. Det er spennende hvordan forfatteren deler jeg-personen i to, i et «du» der du-et er en engstelig livredd del av henne som hun kaller en skyggesøster. Kan minne om den jungianske skyggen, skyggesiden av oss selv.
(..)«Den svarte, fuktige jorda i brystet ditt, sier du, den viltvoksende, kalde villvinen i lungene dine. Hva om jeg forteller deg at det forsvinner? Eller at det ikke forsvinner, men det blir mindre av det, eller kanskje det ikke blir mindre av det, men det blir større plass i deg til å romme det? En morgen kjenner du at redselen avtar. Kaffen smaker godt, brødskiven smaker også godt - og du har lyst på en til»
(..)«Den svarte, fuktige jorda i brystet ditt, sier du, den viltvoksende, kalde villvinen i lungene dine. Hva om jeg forteller deg at det forsvinner? Eller at det ikke forsvinner, men det blir mindre av det, eller kanskje det ikke blir mindre av det, men det blir større plass i deg til å romme det? En morgen kjenner du at redselen avtar. Kaffen smaker godt, brødskiven smaker også godt - og du har lyst på en til»
May 20, 2023
Var usikker på denne - ligget lenge på nattbordet før jeg orka å lese. Trodde den var overhypa, men nei - den er god og den er vond og den kryper under huden. Ikke la datteren din dra til Paris som 16-åring, eller spark alle menn som tror de kan forsyne seg av unge jenter hardt i pungen.
October 21, 2024
Sitte igjen med en følelse av at dette e en bra bok som eg ikkje e litterær nok til å skjønne.
October 19, 2024
Lagom lång för flygningen mellan Paris (!) och Stockholm. Jobbig läsning på flera vis, och samtidigt fängslande.
January 11, 2024
Syns det e ein veldig god fortelling om ei ung jente som står mellom det å faktisk vær ung og det å ønska at hu va voksnere.
Historien hoppe mye frem og tilbake på flere måter, som til tider gjorde meg litt forvirra av kor i tidslinjå hu befant seg. Men man komme liksom inn i det. Bra bok!!
Historien hoppe mye frem og tilbake på flere måter, som til tider gjorde meg litt forvirra av kor i tidslinjå hu befant seg. Men man komme liksom inn i det. Bra bok!!
October 15, 2022
Ännu en bok med kladdiga män som utnyttjar unga flickor. Verkligheten överträffar dikten och berättelsen är tunn. Vid flera tillfällen tror jag att ljudboken hoppat tillbaka för den upprepar sig med exakt samma formuleringar. Ingen höjdare, läs något annat istället.
October 4, 2022
Det er temmelig svært at forstå, denne bog ligefrem er nomineret til Nordisk Råds Litteraturpris…
October 19, 2023
Det jeg likte best her var refleksjonene rundt hvordan hun ser seg selv som 16-åring og hvordan hun ser seg selv som voksen.
Ellers har jeg lært at å ha med eget kart på modelloppdrag i Paris er en god ide. Kjempegod og skummel bok!
Ellers har jeg lært at å ha med eget kart på modelloppdrag i Paris er en god ide. Kjempegod og skummel bok!
September 22, 2023
Veldig spennende og flott skrevet! Likte hvordan Ullmann hopper frem og tilbake i tid og rekkefølge. Var metaete🤤
Og jippi!! Har lest 12 bøker i 2023. Mitt nyttårsforsett🥂
Og jippi!! Har lest 12 bøker i 2023. Mitt nyttårsforsett🥂
March 14, 2024
Hva er det med franske menn?
November 26, 2022
Starkt skildrat, undersökande, av livspåverkande händelse i tonåren. Igenkänningsfaktor i utsatthetssituationen. Tyckte mycket om att det är med ett berättande i nutid. Handlar väldigt mycket om vad man egentligen kan minnas, att återvända till en händelse som idag ses med annan förståelse, med andra linser, att det nu kan finnas ord för upplevelsen av utsatthet, som kanske snarare begravdes då det hände. En del upprepningar som känns som ett medvetet grepp, ett återvändande.
October 12, 2022
Jeg gremmes mens jeg leser.
Historien er så ufordragelig kjent, sårbar, frustrerende og trist. Det agerende raseriet som stadig kommer over meg gjør at jeg må ta pauser i lesingen; jeg skulle så gjerne kringlevridd samtlige predatorer i denne boken.
Og skrivemåten er så irriterende virkningsfull at jeg etter mye om, eller, men, for - ender med å stemple 4 stjerner. Usj.
Historien er så ufordragelig kjent, sårbar, frustrerende og trist. Det agerende raseriet som stadig kommer over meg gjør at jeg må ta pauser i lesingen; jeg skulle så gjerne kringlevridd samtlige predatorer i denne boken.
Og skrivemåten er så irriterende virkningsfull at jeg etter mye om, eller, men, for - ender med å stemple 4 stjerner. Usj.
February 26, 2022
Denne boken illustrerer hvordan et usikkert seksuelt møte i ung alder kan prege deg i lang tid. Gjorde jeg noe galt? Hvorfor skjedde det? Var det et overgrep eller ikke? Jeg tror det er mange historier som denne der ute. Vanvittig godt skrevet 🙏🏼
December 26, 2022
Jag har alltid gillat hur Linn Ullmann skriver. Hennes stil har med åren blivit ännu bättre, fulländad, briljant, inte ett ord för mycket. Mycket lyckad roman om minnets bräcklighet, depressionens fula ansikte och om att tiden (inte) läcker alla sår.
June 22, 2024
Så fint skrevet!
April 18, 2022
(Popsugar Reading Challenge 2022, prompt 13 - A book set in the 1980s)
Spennende skrevet, og med mange fine beskrivelser, men den ble litt for fragmentarisk og gjentakende. Og mens noen ting ble tatt opp igjen og igjen, var det andre ting hun aldri kom tilbake til (svevingen for eksempel). Føltes litt uforløst.
Spennende skrevet, og med mange fine beskrivelser, men den ble litt for fragmentarisk og gjentakende. Og mens noen ting ble tatt opp igjen og igjen, var det andre ting hun aldri kom tilbake til (svevingen for eksempel). Føltes litt uforløst.
February 9, 2023
3,5. Spennende tema og utførelse. Liker spesielt hvordan Ullmann bruker språket på en måte som simulerer minner slik de ofte forekommer: oppstykket, gjentakende, påtrengende. Minner om Ernauxs Sommeren 58, noe som neppe er tilfeldig. Foretrekker dog Ernaux.
January 16, 2022
Å, shit! Denne var sykt heavy, sykt bra skrevet, sykt kjip historie! Tok en bit av sjela mi💔
Read
January 12, 2023Rått og brutalt. Helt jævlig, men utrolig godt skrevet
Displaying 1 - 30 of 231 reviews