NORR OM MARIAKYRKAN

A r k e o l o g i s k u n d e r s ö k n i n g i f o r m av s c h a k t n i n g s ö v e r va k n i n g Uppland Stockholms län S i g t u n a ko m m u n Fa s t i g h e t e n S i g t u n a 2 : 4 2 m f l Fo r n l ä m n i n g L 2 0 1 5 : 2 1 6 8 johan runer NORR OM M A R I A KY R K A N U p p d r a g a r k eo lo g i r a p p o r t 2 0 2 2 / 2 3 Administrativa uppgifter Länsstyrelsens beslut, dnr: 431-46293-2019 samt meddelande 431-68459-2020 Uppdrag Arkeologi projektnr: 19043 Landskap: Uppland Län: Stockholm Kommun: Sigtuna Socken: Sigtuna Fastighet: Sigtuna 2:42 m fl Fornlämning: L2015:2168 Uppdragsnummer: 201901111 Läge: Ekonomiska kartan blad 118 21 N5903708, E1704320 Koordinatsystem: SWEREF 99 TM Höjdsystem: RH 2000 Typ av undersökning: Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Undersökt yta: Cirka 450 m2 Projektgrupp: Johan Runer (projektledare) John Wändesjö (biträdande projektledare) Evelina Horn Amanda Patriksdotter Lars Andersson Richard Grönwall (redaktion) Osteologisk analys: SAU (Sofia Prata) Makrofossilanalys: Arkeologerna/Statens historiska museer ( Jens Heimdahl) Vedartsanalys: Antraco (Ulf Strucke) 14 Ångströmslaboratoriet, Uppsala universitet C-analys: Konservering: Arkeologiska forskningslaboratoriet, Stockholms universitet (Lena Holmquist) Företagare: Sigtuna församling Undersökningsperiod: Intermittent fr.o.m. 191001 t.o.m. 210816 Dokumentationsmaterial: Digital projektdatabas förvaras tillsvidare hos Uppdrag arkeologi Fynd: Ja Rapporterna från Uppdrag arkeologi är färgkodade: arkeologisk kontroll arkeologisk utredning arkeologisk förundersökning arkeologisk undersökning Upphovsrätt, om inget annat anges, enligt Creative Commons licens CC BY. Villkor finns tillgänglig på http://creativecommons.org/licenses/by/4.0/deed.sv. Undantaget är Lantmäteriets kartmaterial. Omslagsbild: Schakt för värmeledning norr om Mariakyrkan. Foto från norr. Fotografier: Uppdrag arkeologi (om annat ej anges). Producerad av Uppdrag arkeologi i Sverige AB. Stockholm 2022. NORR OM M A R I A KY R K A N A r k e o l o g i s k u n d e r s ö k n i n g i f o r m av s c h a k t n i n g s ö v e r va k n i n g Uppland Stockholms län S i g t u n a ko m m u n Fa s t i g h e t e n S i g t u n a 2 : 4 2 m f l Fo r n l ä m n i n g L 2 0 1 5 : 2 1 6 8 johan runer U p p d r a g a r k eo lo g i R a p p o r t 2 0 2 2 / 2 3 Arkeologisk periodindelning ѶƏƏƏ=ĺuĺ ;voѴbঞh†lŐf࢜]-uv|;m࢟Ѵ7;uő ƓƏƏƏ=ĺuĺ ;oѴbঞh†lŐ0om7;v|;m࢟Ѵ7;uő $b7b]m;oѴbঞh†l ƓƏƏƏŊƒƒƏƏ=ĺu ;ѴѴ-mm;oѴbঞh†l ƒƒƏƏŊƑƒƏƏ=ĺuĺ ";mm;oѴbঞh†l ƑƒƏƏŊƐƕƏƏ=ĺuĺ ƐƕƏƏ=ĺuĺ ‫ܯ‬Ѵ7u;0uomv࢟Ѵ7;u ;ubo7Ŋ ƐƕƏƏŊƐƐƏƏ=ĺu +m]u;0uomv࢟Ѵ7;u ;ubo7(Ŋ( ƐƐƏƏŊƔƏƏ=ĺu ‫ܯ‬Ѵ7u;f࢜um࢟Ѵ7;u क़uuol;uvhf࢜um࢟Ѵ7;u !ol;uvhf࢜um࢟Ѵ7;u oѴhˆ-m7ubm]vঞ7 ƔƏƏ=ĺuŊuĺ=क़7;Ѵv; uĺ=क़7;Ѵv;ŊƓƏƏ;ĺuĺ ƓƏƏŊƔƔƏ;ĺuĺ +m]u;f࢜um࢟Ѵ7;u (;m7;Ѵঞ7 (bhbm]-ঞ7 ƔƔƏŊѶƏƏ;ĺuĺ ѶƏƏŊƐƏƔƏ;ĺuĺ bv|oubvhঞ7 $b7b]l;7;Ѵঞ7 क़]l;7;Ѵঞ7 ";ml;7;Ѵঞ7 ƐƏƔƏŊƐƑƏƏ ƐƑƏƏŊƐƒƔƏ ƐƒƔƏŊƐƔƑƏ ƔƏƏ=ĺuӆ ƔƏƏ;ĺuĺ ƐƏƔƏ;ĺuĺ 1520 1850 ‹-u;ņlo7;umঞ7 ƐƔƑƏŊm†ঞ7 Innehåll Sammanfattning 7 Bakgrund Antikvarisk bakgrund Topografi och fornlämningsmiljö Tidigare undersökningar 8 8 8 9 Genomförande Syfte Metod och dokumentation Fyndstrategi Analyser Förmedling Rapportering och distribution 12 12 12 12 13 13 13 Resultat Gravar Industrilämning från 1000-tal - möjlig kalkugn Tegelbruk Stenkonstruktion Möjlig medeltida byggnadslämning Konstruktion från 1700-talet 14 14 17 19 22 22 23 Kommentar till undersökningens resultat 24 Utvärdering av undersökningsplan 25 Referenser 26 Bilagor 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. Schakttabell Kontexttabell Fynd-/benlista Gravbeskrivningar Osteologisk analys Makrofossilanalys Kontrollmätning av murtegel Vedartsanalys 14 C-analys Konserveringsrapport Karta, Wikström 2007 5 Sammanfattning I samband med en arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning, genomförd under olika perioder från oktober 2019 till augusti 2021 inom fastigheten Sigtuna 2:42 m fl, belägen inom fornlämningen Sigtuna stadslager L2015:2168, påträffades tre skelettgravar från sen vikingatid samt lämningar av en medeltida industri i form av ett tegelbruk från 1200talet samt en möjlig kalkbruksugn från 1000-talet. Utöver detta påträffades bland annat även fragmentariska lämningar av ett möjligen medeltida hus samt lämningar av bebyggelse från 1700-talet. Figur 1, motstående sida. Översiktskarta med läget för den arkeologiska undersökningen markerad med cirkel. Skala 1:200000. 7 Bakgrund Antikvarisk bakgrund Direkt väst om UO är sedan tidigare känt en ej avgränsad senvikingatida gravplats (L2013:3881, fig. 3). År 2007 undersöktes fyra skelettgravar på platsen (Wikström 2007). Det kan antas att en nordlig landsväg till Sigtuna under sen vikingatid och medeltid har gått genom eller nära undersökningsområdet, och gravarna kan ha varit belägna i anslutning till denna. Den arkeologiska undersökningen genomfördes med anledning av att Sigtuna församling planerade anlägga en askgravlund i anslutning till befintlig kyrkogård, i den västligaste delen av fastigheterna Sigtuna 2:37 och Sigtuna 2:38 samt den östligaste delen av fastigheten Sigtuna 2:42 (fig. 3). Sedermera tillkom även anläggande av kistgravplatser och byte av VA-ledning inom samma område. Undersökningen genomfördes efter beslut av Länsstyrelsen Stockholm, dnr 431-46293-2019 samt kompletterande meddelande, dnr 431-68459-2020. Topografi och fornlämningsmiljö Undersökningsområdet var beläget norr om Mariakyrkans kyrkogård, så som den karterades på den äldsta kartan från år 1636 (A88-1:1) och kvarlåg ända fram till 1950-talet. Den tidigare utbredningen för kyrkogården markeras idag av en meterhög sydlänt slänt, som mot söder angränsade direkt till den tidigare kyrkogården (fig. 4). Undersökningsområdet (UO) var beläget i den nordligaste delen av Sigtuna stadslager, utanför den kända begränsningen för den vikingatida och medeltida stadsbebyggelsen (L2015:2168, fig. 2). Mariakyrkan är den enda av Sigtunas medeltida kyrkor som ännu är bruk (Wikström 2006). År 1220 beslutades att ett dominikanerkonvent skulle anläggas i Sigtuna, ett arbete som dock inte påbörjades Figur 2. Läget för undersökningen markerat med pil samt utbredningen av Sigtuna stadslager L2015:2168 markerat med rött. Skala 1:10000. 8 Figur 3. Registrerade lämningar i KMR i anslutning till Mariakyrkan och undersökningsområdet. Skala 1:2000. förrän år 1237 (Tesch 1997:9f). Kyrkan uppfördes i tegel och räknas vanligen utgöra Mellansveriges äldsta tegelbyggnad. Kyrkan invigdes år 1247, men byggarbetena på kyrkan och klostret kom att fortsatta under ytterligare flera decennier. År 1289 försågs kyrkans tak med kopparplåt genom Magnus Ladulås försorg. Klostret lades ned kring år 1530. Efter reformationen har kyrkan kommit att fungera som Sigtuna församlingskyrka. Tidigare undersökningar Figur 4. Den meterhöga slänten i vinterskrud, fotograferad från väst. 9 Vid arbeten med att utvidga Mariakyrkans kyrkogård mot norr under 1950-talet, och i samband med uppförandet av det ännu existerande gravkapellet, påträffades lager med tegelavfall, tegelgolv, murrester och tegelvalv (Douglas 1978, s. 27, 35 [undersökningsnr 73, 97D, 131G]). Detta kan antas ha varit lämningar från en miljö med tegelugnar som använts för tegelframställning vid kyrkans och klostrets uppförande. Dessvärre utgörs den enda kända dokumentationen av lämningarna i form av ett antal fotografier tagna av en besökande privatperson (fig. 5). Utifrån fotografierna kan antas att lämningarna var belägna inom eller nära den södra delen av det nu aktuella undersökningsområdet, direkt ovanför den sydlänta slänten och närmast rakt norr om Mariakyrkans nordvästra hörn (se Wikström 2007:11ff ). Figur 6. Sankt Olofs kyrkoruin. Foto från nordöst. med tegel och stenmassor. Överst i schaktet iakttogs fjälltegel (beskrivning utifrån uppgifter och fotografier tillhandahållna av Johan Pern, kyrkogårdsförvaltningen). Gravnedgrävningens utbredning mättes in efter att graven återfyllts (100200, fig. 20) och en del ej återfyllda urgrävda massor kontrollerades. Figur 5. Ett av de fotografier som finns från 1950-talets grävningar vid Mariakyrkan. Foto: Olof Storm/Sigtuna museum. Omkring 60 meter väster om Mariakyrkan är ruinen av Sankt Olofs kyrka belägen (fig. 6). Kyrkan har varit försedd med ett litet långhus, tvärskepp/korsarmar, ett treskeppigt kor, ett centraltorn och en absid i öster. Flera arkeologiska undersökningar har genomförts vid S:t Olof (åren 1923, 2001, 2002, 2004). Resultaten av dessa har visat att den nuvarande stenkyrkan kan ha föregåtts av två tidigare kyrkor; en stenkyrka och en ännu äldre träkyrka. Det är troligt att en gravgård anlades på platsen först, varpå en träkyrka kan ha uppförts kring år 1050 som sedan ersattes av den äldre stenkyrkan, omkring år 1075. Den kyrka som idag finns kvar som en ruin byggdes sannolikt i början av 1100-talet (Wikström 2006:227; Ros 2001:164ff; Runer 2006:141). Kyrkan hade in i historisk tid en egen kyrkogård vilken med tiden kom att slås samman med kyrkogården tillhörande Mariakyrkan (Ölund 2012:8). Vid sentida gravgrävningar inom kyrkogården har liknande lämningar framkommit vid flera tillfällen i området ovanför slänten. I ett av Sigtuna museum/ Anders Wikström dokumenterat fall från 2009, vid en gravgrävning öster om det aktuella undersökningsområdets sydöstra hörn (direkt öst om 100200, fig. 20), framkom en lagerbild med tegelrasering under grästorven. Under tegellagret var ett löst sammansatt lager av småsten/bruk samt ett underliggande eventuellt kalkbrukslager (tolkat som ett möjligt konstruktionslager) ner mot botten av schaktet (mail från Anders Wikström 2021-01-21). I samband med en annan av församlingen genomförd gravgrävning (av gravplats 2030C i kvarter 9) i juli år 2021, på ytan mellan den år 2009 dokumenterade gravnedgrävningen och det sydöstra hörnet av här aktuellt UO (sydöstra delen av värmeledningsschaktet), dokumenterades en stratigrafi som motsvarade den år 2009 iakttagna stratigrafin. Utöver tegel- och stenmassor, med innehåll av felbränt murtegel, murtegel sittande i bruk och huggen natursten med mera, iakttogs även vad som såg ut som en valvkonstruktion Enligt det historiska kartmaterialet har UO med omgivning varit obebyggt. Marken här har under tidigmodern tid främst brukats för odling. En äldre bebyggelse som kan ha legat inom området är den byggnad som i ett diplom från år 1311 omnämns 10 som munkarnas tegellada. År 1325 omnämns vad som troligtvis är samma byggnad. Martinus Aschaneus beskrev området norr om Mariakyrkan år 1612. Han återger att det vid den norra stigluckan ligger en grund tillhörande en stor byggnad som hävdas ha varit ett biskopshus (Wikström 2007:12). Bortsett från de undersökningar som omnämns i "Medeltidsstaden" (Douglas 1978) samt ovan nämnda undersökning år 2007 (Wikström 2007), har även en arkeologisk schaktningsövervakning skett som berörde delar av det nu aktuella undersökningsområdet. I ett öst-västligt, 0,5-0,6 meter djupt, schakt som grävdes i grusgången söder om gravkapellet, framkom under gruset: ”…ett 0,4 m tjockt lager av sten 0,2-0,3 m stora med stort inslag av sand och grus. Stenmaterialet utgjordes av röd granit blandat med gråsten där den röda graniten förekom i schaktet framför gravkapellet men avtog i omfattning mot öster. I öster fanns istället enstaka bitar av stortegel ibland gråstenen. Stenlagret uppfattades som en relativt recent uppfyllning av området. På ca 0,5 m djup fanns den grå leran med enstaka stänk av tegel” (Ölund 2012:27). Vid gravkapellet, mellan dess trappa och dess sydvästra hörn, grävdes ett upp till två meter djupt schakt (fig. 7). Lagren var här helt omrörda, vilket tolkades bero på omgrävning i samband med byggandet av gravkapellet. För schakten 2-4 (”borrhålen”) såg lagerbilden ut som för det ovan beskrivna schaktet i grusgången (Ölund 2012:28). I schakt 1 påträffades direkt under det moderna gruset en stenkonstruktion som utgjordes av 0,5–1 meter stora och relativt flata, naturligt rundade gråstenar som var tätt lagda (A16). På en av stenarna fanns även fastsittande kalkbruk. Grävningen avbröts, och stenarna fick kvarligga. De tolkades möjligen kunna ha utgjort grunden till kyrkogårdens norra stiglucka, men konstruktionen antogs även ha kunnat ingå i en tegelugn eller i det biskopshus som ska ha legat på platsen (Ölund 2012:29f). Figur 7. Schaktplan söder om gravkapellet. Efter Ölund 2012:25. 11 Genomförande Syfte Syftet med undersökningen var att dokumentera eventuella fornlämningar påträffade i samband med de av församlingen planerade arbetena, samt att tillvara fornfynd och att rapportera undersökningens resultat. Metod och dokumentation Schaktningsövervakningen kom att ske intermittent, med större tidsluckor mellan varje insats. Kring befintliga träd har ingen eller endast ytlig schaktning skett, för att inte skada trädens rötter. För inmätningar användes RTK-GPS. Insamlad data har lagrats och bearbetats i Intrasis (ver. 3.2). Viss bearbetning har även skett i QGIS (ver. 3.10). Undersökning och dokumentationen av gravar genomfördes kontextuellt. Gravkontexterna undersöktes och dokumenterades separat, med dokumentation på särskilt utarbetade blanketter. Samtliga gravar lodfotograferades med referenspunkter som mättes in med RTK-GPS. Mänskliga kvarlevor omhändertogs och dokumenterades enligt för Sigtuna vedertagen osteologisk och anpassad fältantropologisk metodik. Vid upptagandet medverkade osteolog. Dokumentation av skelettmaterial upprättades på för detta särskilt framtagen blankett. Figur 8. Dokumentation av sektion C300 i schakt för värmeledning. Foto från nordväst. moderna fynd. Samtliga ben som påträffades i de undersökta gravarna tillvaratogs. Fynden har behandlats i enlighet med Riksantikvarieämbetets anvisningar i ”Fysiskt omhändertagande av arkeologiskt fyndmaterial” och ”Vägledning för tillämpning av kulturmiljölagen. Uppdragsarkeologi”. Schakt 408 (fig. 9) redovisas i föreliggande rapport enbart som en skriftlig schaktbeskrivning, undantaget den inmätta tegelkonstruktionen 359. Samtliga omhändertagna ben och fynd har registrerats. I övrigt har tillvaratagna fynd och osteologiskt material behandlats i enlighet med direktiv från Sigtuna museum, som är fyndmottagande museum. Inga omhändertagna fynd har gallrats. Schaktväggen i den sydöstra delen av schakt 400 m fl sektionsritades och redovisas i rapporten (fig. 17 och 20). I schaktets nordöstra del iakttogs enbart omrörda och/eller moderna fyllnadsmassor. Recenta fynd har inte tillvaratagits och gallrades under fältfasen. Enstaka humana ben som påträffades i sentida, omrörda jordmassor insamlades och lämnades till Sigtuna församling för återbegravning i vigd jord. Fyndstrategi Samtliga fynd som kunde bestämmas vara medeltida eller äldre omhändertogs, liksom även enstaka tidig- 12 Analyser Rapportering och distribution En makrofossilanalys och två vedartsanalyser har genomförts, liksom tre 14C-dateringar. Syftet med analyserna var att bestämma och datera de påträffade spåren av en äldre industriverksamhet. Resultaten av den arkeologiska schaktningsövervakningen presenteras i denna rapport, i enlighet med Länsstyrelsens förfrågningsunderlag och Generellt förfrågningsunderlag för 2019. Genomförda insatser och resultat har efter godkännande av Länsstyrelsen Stockholm registrerats i Kulturmiljöregistret. Rapporten har arkiverats och finns tillgänglig i Riksantikvarieämbetets tjänst för digital lagring av arkeologiska rapporter. Förmedling Inga resurser var avsatta för förmedling. Undersökaren har dock på eget initiativ presenterat delar av insatserna via sociala medier, främst Facebook, bland annat i form av en film från gravundersökningen. Guidning av i samband med undersökningen har också genomförts vid skilda tillfällen, bland annat för personal från Sigtuna museum och för representanter från Sigtuna församling. 13 Resultat Gravar Det rör sig om två vuxna individer (individ 829 grav 1 och individ 985 grav 3) samt en tonåring (individ 790, grav 2). Individ 829 i grav 1 kan ha varit en man, för övriga två är könet oklart. En av de gravlagda (individ 985, grav 3) har ett tandslitage som eventuellt påvisar hantverksaktivitet (se bilaga 5). Sammantaget påträffades och undersöktes tre skelettgravar (fig. 11-14). För mer detaljerade beskrivningar, se bilaga 4. Alla tre gravlagda var sannolikt lagda i kista. De påträffade skeletten var generellt dåligt bevarade, men vissa slutsatser angående de gravlagda kan ändå dras. Ett så kallat ”karonsmynt” (F37, fig. 10) påträffat i grav 1 talar för att graven som tidigast anlagts under Figur 9. Schaktplan. Skala 1:500. 14 1050-talet (om karonsmynt, se Gräslund 1967). Att myntet är frisiskt är i sig intressant, med tanke på att det under denna tid funnits ett frisiskt gille i Sigtuna, som omtalas på två runstenar (U 379, U 391). Utöver ovan nämnda mynt utgör en koldeposition i botten av grav 1 ett tydligt rituellt inslag. Koldepositioner är relativt vanliga i den sena vikingatidens kristna gravar (se till exempel Runer & Sillén 2014:38 m anf litt). I en av de fyra gravar som undersöktes direkt väster om de nu undersökta gravarna 2006 fanns även en heltäckande kolbädd (se Wikström 2006). Kriterier på en gravgård kan formuleras som att a) gravarna ska ligga glest, utan stratigrafiska överlagringar, b) en hög andel av gravarna ligger i kista, c) förekomst av eldsymbolik i gravarna, d) det finns föremål i gravarna (se Wikström 2009:19f). Dessa kriterier uppfylls alltså sammantaget av nu påträffade gravar, som utifrån detta kan bestämmas utgöra senvi- Figur 10. F37, del av frisiskt silvermynt präglat år 1054, påträffat i grav 1. kingatida kristna gravar belägna inom en gravgård. Kring det vikingatida Sigtuna är sedan tidigare ett trettiotal gravgårdar kända (fig. 15). Rimligen har gravarna legat inom samma gravgård som de fyra gravar som tidigare undersökts inom området (Wikström 2006). Eventuellt har den dåtida landsvägen mot nordöst gått öster om gravgården, i Figur 11. Plan med läget för påträffade och undersökta gravar. Skala 1:500. 15 Figur 12. Framrensat skelett i grav 1. Den gula pinnen är riktad mot norr. Figur 13. Framrensat skelett i grav 2. Den gula pinnen är riktad mot norr. Figur 14. Framrensat skelett i grav 3. Den gula pinnen är riktad mot norr. 16 Figur 15. Gravgårdar (rosa) och gravfält (gröna) kring Sigtuna. Den nu aktuella gravgården är i kartan benämnd "Brandstationen". Efter Wikström 2009:21. linje med den idag befintliga grusgången och direkt invid de nu påträffade gravarna. I samband med upptagandet av det äldre värmeledningsschaktet iakttogs att markytan i schaktets sydöstra del under äldsta tid legat nära två meter lägre än idag (fig. 17). Topografin under sen vikingatid bör alltså ha varit sådan att ytan med gravarna, och den antagna vägen, legat på ett höjdparti som sluttat förhållandevis brant mot sydöst. Industrilämning från 1000-tal – möjlig kalkugn I samband med att ett äldre värmeledningsschakt/ avsloppsschakt urgrävdes, så kom jordprofilen i dess sydöstra del att dokumenteras (fig. 17). I botten iakttogs här spår av en troligen senvikingatida aktivitet i form av en nedgrävning innehållandes en spik – möjligen en del av en grav (1). Figur 16. Stenkonstruktionen 16, fig. 17. Foto från nordväst. 17 Figur 17. Sektionsritning C300/C303, schakt 400 m. fl. Skala 1:40. 1. Del av nedgrävning. Fyllningen bestod av ett brunt, fett, mylligt och lerblandat humuslager. En iakttagen järnspik (återdeponerad). Del av grav? 2. Brungrå lera, infiltrerad med enstaka kol och kulturpåverkad humus. Äldre markyta (motsvarar övre delen av 310). 3. Beigebrun varvig lera. Naturlig undergrund (motsvarar 310). 4. Brungrå silt. Rikligt inslag av brända/eldpåverkade spräckta kalkstensbitar, 0,01–0,05 meter stora. Motsvarar lager 15. Prov 205 taget. 5. Brun lera, homogen, ren och kompakt. 6. Brun lera med inslag av obränt trä, spår av tränivå. 7. Brun lera, ren och kompakt, inslag av tegelbitar. 8. Brungrå silt, lera, bränd kalk och vad som troligen är obränt trä. 9. Brungrå lera med inslag av bränd lera och enstaka tegelfnyk. 10. Beigefärgat lager med kalkbruk, kalkbrukslins i botten, sand samt enstaka tegelskärv. 11. Tegelkross; murtegel blandat med grå silt. Tegeltjocklek 8–9 centimeter, bredd 12-14 centimeter. 12. Tuktade gråstenar med flat ovansida och rak kant mot söder. Ca 0,5 m i diameter, över 0,1 meter tjocka. Del av syllstensrad (motsvarar A144). 13. Moderna omrörda massor (motsvarar 286). 14. Mörkgrå silt och lera, sot och kol. Utrakningslager? 15. Kalkbruk och sand, silt, lera och kol. Grå färg. Motsvarar lager 4. 16. Gråsten delvis satt i bruk; upp till fyra skift i höjd. Nedgrävt i leran. Stenarna 0,1–0,8 meter stora. Rest av ugn för kalkbränning? Över denna fanns vad som tolkas ha utgjort en tidiagre markyta (2). Genom denna äldre markyta, och ned genom den naturliga undergrunden (3) har senare en större nedgrävning upptagits, och mot kanterna i denna nedgrävning har en konstruktion av gråsten (16) anlagts i flera skift; konstruktionen var delvis satt i bruk och dess överdel har uppenbart stuckit upp över den dåtida markytan. En tolkning är att det rör sig om en ugnskonstruktion. bröts mot sydöst av en stor modern nedgrävning; på andra sidan denna fanns ett brungrått lager på motsvarande stratigrafiska nivå som tolkades utgöra en fortsättning (4). Lagret hade här ett rikligt inslag av brända kalkstensbitar, 0,01-0,05 meter stora. En möjlig tolkning, baserad på lagrens utseende och innehåll, är att stenkonstruktionen skulle kunna utgöra en del av bottnen till en kalkugn, där kalk har bränts för att framställa kalkbruk. De tillhörande lagren (4, 14 och 15) kan i så fall antas vara relaterade till denna hantering. Ett prov togs på kalken i konstruktionen, som sedan analyserades i jakt på kol att vedartsbestämma. Därvid framkom kol av ek, som sändes för 14 C-analys (bilaga 9). Även ur lager 4 insamlades ett jordprov för makroskopisk analys (bilaga 6). Analy- Ett lager med innehåll av kol och sot låg emot stenkonstruktionen och tolkades vara yngre än denna (14). Det tolkades som möjlig utrakning från den antagna ugnen. Direkt däröver fanns ytterligare ett grått lager som antogs vara relaterat till den möjliga ugnen; det innehöll kalkbruk, sand, silt, lera och kol (15). Lagret 18 68.2% probability AD 899 - AD 918 (19.3%) AD 958 - AD 967 (7.8%) AD 974 - AD 995 (26.3%) AD 1004 - AD 1018 (14.2%) 95.4% probability AD 893 - AD 931 (28.2%) AD 941 - AD 1023 (66.9%) 1200 1100 1000 900 800 700 800 850 900 950 1000 Calibrated age (AD) 1050 1100 1200 Radiocarbon determination (BP) Radiocarbon determination (BP) 1300 1300 IOSACal v0.4.1; Atmospheric data from Reimer et al (2020) Ua-73754: 1012 ± 29 BP IOSACal v0.4.1; Atmospheric data from Reimer et al (2020) Ua-73486: 1077 ± 31 BP 1100 1000 900 800 700 600 1150 68.2% probability AD 994 - AD 1036 (68.1%) 95.4% probability AD 992 - AD 1048 (74.2%) AD 1082 - AD 1132 (17.6%) AD 1138 - AD 1151 (3.6%) 900 950 1000 1050 1100 Calibrated age (AD) 1150 1200 Figur 18. Resultatet av 14C-analys av ekved från stenkonstruktionen nr 16/lager 4. Figur 19. Resultatet av 14C-analys av björk från stenkonstruktionen nr 16/lager 4. sen gav dels kol, som kunde vedartsbestämmas som björk och som skickades på 14C-analys. Vidare påträffades en liten fiskkota som kunde bestämmas som härrörande från Clupea harengus, alltså strömming/ sill (Leif Jonsson, e-post 2022-02-16). Även fiskkotan skickades för 14C-analys. Kalkbruk som producerats här kan även ha använts till andra tidiga stenkyrkor i Sigtuna, till exempel den tidigare kyrkan inom Sigtuna museers tomt. I kalken från provet tagit i lager 4 påträffades en brachiopod av en typ som enbart förekommer i silurisk kalk från Gotland samt Dagö, Ösel och i Estland (bilaga 6). Detta innebär att kalken i lagret med stor sannolikhet har importerats från Gotland. Ekveden i kalkbruket i stenkonstruktionen gav en 14 C-datering till spannet 899–1023 e. Kr. (fig. 18 samt bilaga 9). Björkveden i lager 4 gav en 14C-datering till perioden 994–1151 e.Kr.(fig. 19 samt bilaga 9). Fiskkotan gick tyvärr inte att datera. Med hänsyn tagen till eventuell egenålder kan antas att dateringen för den antagna kalkugnen och tillhörande lager ligger i 1000tal. Att kalkbruk/kalksten saknas i fyllningen till de närbelägna gravarna 1–3 talar för att kalkhanteringen uppkommit efter att dessa anlagts, det vill säga sannolikt efter 1054. En datering för kalkhanteringen till efter denna tid överensstämmer även med att kalkbruk förekommer i kulturlager inne i Sigtuna under tiden efter 1055 (Wikström 2021:40). Med en datering till 1000-talets senare del kan antas att en kalkbruksproduktion här har varit knuten till uppförandet av den äldsta stenkyrkan på platsen för den senare Sankt Olof, belägen cirka 100 meter bort. 19 Tegelbruk Att lämningarna som iakttogs under 1950-talet verkligen utgjorde lämningar av tegelugnar knutna till uppförandet av Mariakyrkan med tillhörande kloster kan anses styrkt av de iakttagelser som gjorts i samband med moderna gravgrävningar. Bortsett från de moderna dokumenterade gravnedgrävningarna som ovan nämnts så genomförde församlingen år 2019 även en gravgrävning ovanför den meterhöga sydlänta slänten, cirka 40 meter öster om det övriga undersökningsområdet (332). Gravnedgrävningen dokumenterades av arkeolog inom ramen för aktuell undersökning, och i lagren här iakttogs i botten en kallmurad stenkonstruktion med påbyggnad av murat tegel av samma storlek som de tegel som finns i Mariakyrkan. I omgivande jordlager fanns också tegel och kalkbruk. Ett rimligt antagande är att anläggningar relaterade till tegelframställningen finns ovanför hela den meterhöga sydlänta slänt, som är belägen direkt utanför den under 1630-talet dokumenterade kyrkogården. Slänten finns cirka 35 meter norr om kyrkan och löper ca 45 meter i öst-västlig riktning parallellt med kyrkobyggnaden. Mest detaljerat har verksamheten nu dokumenterats i sektionsritningen C300/C303 som upprättades i värmeldningsschaktet (S400 m. fl., fig. 20). Här Figur 20. Plan över kontexter (ej skelettgravar) samt sektioner. Skala 1:300. 20 Figur 22. F137, felbränt tegel påträffat som lösfynd i det sydöstra hörnet av värmeledningsschaktet. Figur 21. Detaljfoto av värmeledningsschaktets östra sektion. I botten nedgrävningen med spik (1) och mot toppen ett raseringslager med tegel. Foto från nordväst. iakttogs över den nivå som tolkas som knuten till den antagna kalkugnen ett brunt lerlager (5, fig. 17). Detta representerar antingen en utbildad markyta eller lera som påförts i samband med någon form av anläggningsarbete. Över detta lager fanns ytterligare ett lerlager med spår av en obränd tränivå/möjligen gångplank (6). Detta lager tolkas representera anläggningsarbeten på platsen. Ett rimligt antagande är att det rört sig om arbeten i samband med att tegelbruket anläggs på platsen. I lager ovanför finns också tegel och kalk (7, 8, 9, 10). Lagren kan antas ha tillkommit i samband med att tegelbruket har brukats. Att kalksten och kalkbruk också förekommer i lagren indikerar att kalk har bränts på platsen även under denna period. Ett massivt överliggande raseringslager (11), bestående av främst mer eller mindre trasigt murtegeltegel, är sannolikt dels spår av tegelbränning, men även av raserade och delvis eldpåverkade tegelkonstruktioner, sannolikt tegelugnar. I lagret påträffades bland annat även felbränt tegel och tegelstenar satta i bruk samt enstaka fjälltegel. 21 Figur 23. F131, fjälltegel med klövavtryck påträffat som lösfynd i det sydöstra hörnet av värmeledningsschaktet. Storlekarna på de tegel som iakttogs stämmer genomgående överens med tegelstorleken i Mariakyrkan, och indikerar att det är för tillverkningen av sådant tegel som industrin på platsen anlagts och varit i bruk (se tabell, bilaga 7). I den sydvästra delen av UO fanns en sedan tidigare en nedgrävd betongbassäng med funktionen av ett fågelbad (fig. 24). Denna lyftes bort och ytan/jordlagren därunder och runtomkring kom att undersökas i omgångar. Bortsett från en mindre yta/nedgrävning i botten (100325) var marken här helt omrörd, med innehåll av bland annat tegel och kalkbruk. Ytan har sannolikt omgrävts i modern tid i samband med att bassängen placerats på platsen. I botten framkom ett starkt eldpåverkat tegelrött och uppsprucket granitberg (100348, fig. 25; avspruckna delar av detta berg har påträffats spritt i jordlagren Stenkonstruktion En sedan tidigare påträffad stenkonstruktion (889, fig. 26) utgjordes av ett lager med flata gråstenar, 0,4–0,6 meter stora, lagda tätt i ett skift (motsvarar A16 i Ölund 2012). Konstruktionen låg i linje med den antagna äldre landsvägen. En möjlighet är att det rör sig om grunden till den norra stigluckan. Att raseringslager med tegel påträffades under konstruktionen visar att den bör ha tillkommit efter tegelindustrin. Vid den nu genomförda undersökningen tolkades konstruktionen att vara relativt sen, bland annat eftersom den bedömdes vara stötfogad mot bogårdsmuren, som i sig innehöll sten med borrhål av en typ som dateras som tidigast till 1700-tal. Figur 24. Betongbassängen framgrävd. Foto från öster. runt omkring; se Ölund 2012:26) och direkt däröver nedgrävningen (100325). Berget kan antas ha blivit eldpåverkat i samband med den medeltida industrin (eventuellt upprepad eldning av en tegelugn som stått på platsen). Även nedgrävningen (100325), som hade en fyllning av kol, sot, tegel, kalkbruk och rundade stenar, kan antas ha tillkommit i samband med denna verksamhet. Möjlig medeltida byggnadslämning Figur 26. Stenkonstruktionen 889. I bakgrunden ses även en del av den befintliga bogårdsmuren. Foto från nordväst. I den sydvästra profilen iakttogs under den nuvarande grusgången två tuktade och flata större stenar, placerade invid varandra, med en rak kant mot söder (12, fig. 17 och 27). Stenarna framtogs och dokumenterades även i plan (144, fig. 20), genom att det överliggande gruset och moderna fyllningen borttogs. Figur 25. Eldskadat berg under betongbassängen. Foto från nord-nordväst. Huruvida även en något mer nordligt belägen yta med vittrat tegel med kvarsittande kalkbruk (681, fig. 20), som framkom 0,35 meter under mark, också kan ha samband med det antagna tegelbruket eller om den utgör spåren av en yngre konstruktion är oklart. Ytan skulle eventuellt kunna vara ett resultat av de anläggningsarbeten som skedde under 1950-talet, i samband med den antagliga raseringen av då framkomna tegelkonstruktioner. Att större utjämningsarbeten skett kring denna tid inom området vittnar deponerade gravstenar med mera om (500, 512, 530, fig. 20). Då den första (nordligaste) flata stenen framkom iakttogs ett utstickande rörben i schaktväggen cirka 0,3 meter under stenen (9, fig. 17), och stenen antogs därför kunna vara en gravmarkör. Benet föreföll dock vara ensamt och ingen nedgrävning eller lagerbryt som skulle kunna sammanhöra med en grav kunde iakttas. Benet lämnades på plats och har inte bestämts av osteolog. 22 Figur 28. F135, möjligt relieftegel. Konstruktion från 1700-talet Figur 27. Syllstenar 144 fotograferade från sydöst. Då den andra stenen framkom blev det tydligt att detta utgör en antaglig rest av en öst-västlig syllstensrad, som blivit avgrävd/skurits mot väster av både det nu aktuella vattenledningsschaktet och det större öst-västliga schakt som gick i öst-västlig riktning, parallellt med befintlig grusgång. Huruvida stenraden fortsatt mot öster kunde inte avgöras; ytterligare grävning åt öster var inte förenlig med det aktuella uppdraget. I schakt 408 framkom bland annat en konstruktion i form av murtegel lagda med flatsidan nedåt och långsidorna invid varandra (359, fig. 29). På samma nivå framkom även en nivå med kalk- och lerbruk. Möjligen rör det sig om spår av enklare bebyggelse som sammanhört med trädgårdsodling på platsen. Konstruktionslämningarna överlagrades av ett brandlager, med fynd av ett kritpipsskaft som kan dateras till 1700-talets senare del (F138). Notabelt är att det vid urgrävningen av vattenledningsschaktet i höjd med stenraden framkom en större mängd delar av fjälltegel (del av F129) i fyllningen närmast schaktväggen. Här påträffades också ett möjligt slitet relieftegel (F135, fig. 28). Ett eventuellt samband mellan dessa tegel och de antagna syllstenarna och den byggnad som dessa representerar kan inte avgöras. I det äldre historiska kartmaterialet finns inga byggnader utritade inom eller i närheten av det aktuella undersökningsområdet. En byggnad som omtalas i äldre källor är det av Martin Ascaneus angivna biskopshus, som ska ha legat invid kyrkogårdens norra stiglucka. Platsen för byggnaden har tidigare rekonstruerats precis där syllstensraden nu framkom (Wikström 2007:12, samt bilaga 11 denna rapport). 23 Figur 29. Schakt 408 med tegelkonstruktion 359. Foto från öst-sydöst. Kommentar till undersökningens resultat Tegelindustrin kan antas att ha varit belägen utanför klosterområdet, vilket stödjer ett antagande att klausuren här gått i linje med den äldsta kända kyrkogårdens norra avgränsning. Att tegelugnarna förlagts till en yta som redan tidigare tagits i anspråk för industriell bränning visar på att industrin på platsen haft en lång kontinuitet. Detta kan i sig ha varit en faktor då klostrets lokalisering bestämdes. De undersökta ytorna hyste lämningar i form av senvikingatida gravar samt medeltida industrilämningar som bedöms vara av ett högt vetenskapligt värde. Utöver detta påträffades troliga lämningar av en äldre byggnad, som motsvarar det antagna läget för ett under tidigt 1600-tal omnämnt ”biskopshus” samt lämningar av enklare bebyggelse från 1700-talet. När det gäller medeltidens stenbyggnationer är det ofta oklart var kalken till kalkbruket kommer ifrån. I vissa fall är detta dock känt. För byggnadshyttan vid Uppsala domkyrka vet man till exempel att kalk togs från Lenaberg i Uppland och för byggnationer i Stockholm togs kalk från fyndigheter i den närbelägna skärgården (Hidemark & Holmström 1984:9). Slutsatsen att kalk till Sigtunas äldsta kyrkobyggnadsfas under 1000-talet har importerats ända från Gotland och bränts in situ måste i detta sammanhang betraktas som mycket intressant. Tyvärr har uppenbarligen stora delar av tegelbrukslämningarna förstörts genom sentida aktiviteter på platsen. Med stor sannolikhet kan dock ytterligare senvikingatida gravar och lämningar av den tidiga medeltida industriverksamheten finnas kvar i området, inom ej undersökta ytor. Även slutsatsen att det medeltida Sveriges äldsta kända tegelbruk varit beläget inom undersökningsområdet kan anses vara ett viktigt resultat. Det är rimligt att anta att den meterhöga öst-västliga sluttning som är belägen direkt utanför den tidigast kända kyrkogården cirka 35 meter norr om kyrkan, i grunden består av lämningar av de byggnader och jordmassor som uppförts och påförts här i samband med tegeltillverkningen. 24 Utvärdering av undersökningsplan Undersökningens syfte anses med hänvisning till presenterade resultat vara uppfyllt. Inga avsteg har gjorts från undersökningsplanen. Resultaten av undersökningen har sammanställts i en digital rapport vilken har tillgängliggjorts via KMR/Arkivsök och Fornsök, för alla som önskar ta del av resultaten. 25 Referenser Skrifltiga källor Douglas, H. 1978. Medeltidsstaden 6. Sigtuna. Riksantikvarieämbetet. Gräslund, A·S. 1967. Charonsmynt i vikingatida gravar? TOR XI, s. 168- 197. Uppsala universitet. Hidemark, O. & Holmström, I. (red.). 1984. Kalkputs 2 Historia och teknik. Redovisning av kunskaper och forskningsbehov. Stockholm/Riksantikvarieämbetet. Ros, J. 2001. Sigtuna - staden, kyrkorna och den kyrkliga organisationen. Uppsala Universitet Department of archaeology and ancient history. Uppsala. Runer, J. 2006. Från hav till land eller Kristus och odalen - en studie av Sverige under äldre medeltid med utgångspunkt från de romanska kyrkorna. Stockholms Studies in Archaeology 28. Stockholms universitet. Runer, J. & Sillén, P. 2014. Liv och död för tusen år sedan. Ett tidigkristet gravfält i Rissne. RAÄ 93, Spånga socken, Stockholms stad, Stockholms län, Uppland. Särskild arkeologisk undersökning. Rapporter från Arkeologikonsult 2014:2431. Tesch, Sten (red.) (1997). Mariakyrkan i Sigtuna - dominikankonvent och församlingskyrka 1247-1997. Minnesskrift med anledning av 750-årsjubileet. Sigtuna museer, Sigtuna. Wikström, A. 2006. Den svårfångade kronologin - om gravstratigrafi och problem med dateringen av Sigtunas tidigmedeltida kyrkor. Artikel i Kirkearkæologi i Norden 8. Hikuin 33. Wikström A. 2007. Brandstationstomten. Sigtuna 2:44. Rapport Arkeologisk förundersökning. Meddelanden och Rapporter från Sigtuna Museum nr 32. Wikström, A. 2009. En tidigkristen gravgård vid Götes mack, Sigtuna 2008. Meddelanden och rapporter från Sigtuna museum nr 40. Wikström, A. 2021. Dateringsunderlag. I: Wikström, A. et al. Hos herr Niklas och annat skrivkunnigt folk. Arkeologisk undersökning i kvarteret Professorn 1 i Sigtuna 1999-2000. Meddelanden och rapporter från Sigtuna museum nr 63. Sigtuna. Ölund, A. 2012. Arkeologi vid Mariakyrkan i Sigtuna. RAÄ 195:1, Sigtuna 2:41, 2:42 & 2:37, Sigtuna, Uppland. Upplandsmuseet, Uppsala. Kartmaterial Lantmäteristyrelsens arkiv Lantmäteristyrelsens arkiv A88-1:1. Geometrisk avmätning från år 1636. A88-1:5. Ägodelningskarta från 1810. Muntliga uppgifter Jonsson, Leif. LJ Osteology, e-post 2022-02-16 WIkström, Anders. E-post 2021-01-21 Bilagor 1. Schakttabell 7. Kontrollmätning av murtegel 2. Kontexttabell 8. Vedartsanalys 3. Fynd-/benlista 9. 14 4. Gravbeskrivningar 10. Konserveringsrapport 5. Osteologisk analys 11. Karta, Wikström 2007 6. Makrofossilanalys C-analys 26 Bilaga 1. Schakttabell Nr Beskrivning 173 Sydöstligastedelenavvärmeledningsschaktet.Se400. 200 Schaktförstödmursomvar2mbrettoch0,65mdjuptmotfdbrandstationeniväster,mot östervardjupetendastca0,2mdjupt.Bergidagenframträddeutmedschaktbottenlängsti söder.Enligtuppgiftfannsbergidagenävenlängrenorrut.Innanuppdragetpåbörjadeshade schaktetredangrävts.Ettca0,10mtjocktbärlagerhadepåförtsochstödmurenhaderedan lagtsut.Ischaktkantenfannsendastomrördaochpåfördamassor,beståendeavmörkbrun trädgårdsjord. 219 328 332 400 Aream2 16,1 46,5 Delavvärmeledningsschaktet.Se400. Delavvärmeledningsschaktet.Se400. Moderngravnedgrävning;Norra,östraochsödraprofilendokumenterade. Inmätningenavsernorradelenaväldrevärmeledningsschakt/avloppschakt,upptagetmed maskin.Beskrivningavseendehelaschaktet:cirka30meterlångtochtvåmeterbrett;fyra meterbrettlängstisydöst,därenbefintligbrunnframgrävdes.Djup1,8Ͳ2,3meter.Utöver nedlagdarörochledningarbestodfyllningenavomrörda/omgrävdamassor.Dessaurgrävdesså passattdeorördaschaktväggarnaframkom.Ischaktetssydöstrahalvaiakttogsäldre kulturlager.Härdokumenteradesschaktetmedelstprofilritningochproverföranalys insamlades.Ischaktetsnorradeliakttogsenbartomrördaoch/ellermodernafyllnadsmassor. 15,6 27,9 3,3 35,3 408 Schaktupptagetmedmaskin,fyllhammareochskärslev.Överstfannsasfalt,ca0,05meter tjock.1)Därunderfannsett0,06Ͳ0,08metertjocktmoderntpåförtbärlagerbeståendeavgrus ochsand.2)DärunderettrelativtkompaktochfettgråttͲbrungråttlageravlerigmyllamedsilt ochenstakasand,0,05metertjockt,medfyndavkeramiksskärvoravrödgodsavsentyp (F140),flintgods(F139)ochmoderntfönsterglas(ejtillvarataget).Lagrettolkassomett omrört/påförtkulturlagerfrån1800Ͳtal.3)Därunderframkomettca0,05metertjockt mörkgråttͲsvartluckerthalvfettlager,beståendeavkol,sotochsiltmedinslagavfläckarav ren,gul/värmepåverkadsand.Fyndavenstakamindrebenochtegelflis.Ilagretpåträffadesett kritpipsfragmentmeddateringtill1700Ͳtaletssenarehälft(F138).Lagrettolkassomett brandlager,somkanhörasammanmedenunderliggandekonstruktion,beståendeavtegel (256)ochvästerdärom5)ettgråͲvittbrukslager,beståendeavhårtlerbrukochdärunder kalkbruksomstelnattillsammansienminst0,02metertjockbrukskaka.Lagrettolkasha tillkommitisambandmedkonstruktionsarbeten,dåbrukrunnitutpåmarken.Undertegletoch bruketframkom6)ettrelativtpackatlagerbeståendeavgråbrunsilt,sandochmylla.Lagret undersöktesbaradelvis,ochkundebestämmasvaraminst0,2metertjockt.Ilagretiakttogs småsten(upptill0,01mstora),träpinnar,lerbruk,tegelflis,tegelbrockorochenstakamindre ben.Lagrettolkadesvarapåfört. 16,7 531 Provgrop,upptagenmedmaskin.Överst0,25metertjockträdgårdsjord(motsvarar286), därunderkompaktlera0,2metertjock(motsvarar310).Fastabergetframkom0,45meter undermarkytan. 543 Provgrop,upptagenmedmaskin.Överst0,2meterträdgårdsjord(motsvarar286),därunder0,3 metertjockkompaktlera(motsvarar310).Bergetframkom0,5meterundermarkytan. 8,0 555 566 610 619 3,3 Schaktupptagetmedmaskin,"provgrop3"(ytanuppgrävdfleragånger). Schaktupptagetmedmaskin.Inomytanpåträffadesgrav1. Schaktupptagetmedmaskin. Schakt,grävttillmaximalt0,7metersdjup.Överstfannsupptill0,35metertjockträdgårdsjord (motsvarar286),därunderfannskompaktlera(motsvarar310).Bergframkompå0,4Ͳ0,7 metersdjup. 686 Schaktupptagetmedmaskin.Trädgårdsjordnedtill0,4meterundermark(286),tegelyta framkom0,35meterundermark(681),därunderkompaktlera(310).Bergframkomi schaktbotten,mellan0,37och0,8meterundermarkytan. 5,6 14,8 5,2 15,4 718 Schaktupptagetmedmaskin.Överstträdgårdsjord(286)0,25metertjock,därunderkompakt lera.Ibottenframkomberg,0,49meterundermark. 919 Schaktupptagetmedmaskin.Djup1,10meter.Överst0,1metermoderntgrus,därunderflak medgråsten(889)0,25metertjockt,därunderraseringslagermedtegel,0,3metertjockt, därunderkompaktgrålera(310). 16,1 44,1 9,7 Nr Beskrivning 923 Schakt,upptagetmedmaskin,1,05meterdjupt.Överst0,2metermedmoderntgrus,därunder raseringslagermedtegelochjord,0,6metertjockt,därunderkompaktgrålera(310), uppblandadmedenrikligförekomstavmoränsten,0,1Ͳ0,8meterstora.Ischaktetsnordöstra hörniakttogsresteravengråstenspackning(889). Aream2 9,4 937 Schakt,upptagetmedmaskin,ca0,8meterdjupt.Överstträdgårdsjord,0,3metertjock(286), därunderraseringmedtegelochbruk,0,3metertjock,därunderkompaktgrålera(310),med rikligtinslagavnatursten;ejgrävtibotten. 7,3 943 Schakt,upptagetmedmaskin,0,9meterdjupt.Överstträdgårdsjord,0,3meter(286),därunder raseringmedkalkbrukochtegelflis,0,4metertjock,därundereldpåverkatberg(100348)eller kompaktgrålera(310). 1025 Provgrop,2meterdjup.Upptagenmedmaskinefterundersökningavgrav3.Berördeendast naturligundergrund(310). 1029 Schaktupptagetmedmaskinefterundersökningavgrav3.Berördeendastnaturligundergrund (310). 1033 Provgrop,upptagenmedmaskinefterattbetongbassänglyftsbort.Maximalt1,8meterdjup.I övredelenomrördajordmassor,motbottennaturligundergrund(310). 18,6 1,5 3,1 2,2 1037 Områdedirektunderurlyftbetongbassäng.Urgrävtmedmaskin.Omrördamassormedtegel etc.Eldpåverkatbergframkom1,3Ͳ1,45meterundermark(100348). 5,1 100338 Schakt,upptagetmedmaskin,djup0,8meter(iNV)respektive1,6meter(iNO)respektive1,3 meter(centralt)respektive1meter(iSÖ)och0,9meter(iSV).Jordenbestodavomrörda jordmassormedinslagavstenar0,05Ͳ1,8meterstora,betongrörm.m.Äventegelstenarav olikatyper,inklusivefelbrändamurtegel.Trekontrollmättategelhadebredden0,12meteroch tjockleken0,085meter. 56,1 200007 Schaktupptagetmedmaskin(ytandelvisuppgrävdfleragånger). 20,5 Bilaga 2. Kontexttabell Nr Typ 144 Husgrund Schaktnr Undersökningsmetod 173 Ejundersökt Beskrivning Tuktadestenar,medflatovansidaochrakkantmotsöder. ca0,5meteridiameter,över0,1metertjockaochmedrak kantmotsöder.Delavsyllstensrad. 206 Ugn 219,329 Gråstendelvissattibruk;konstruktionenbevaradupptill fyraskiftihöjd.Konstruktionensfundamentnedgrävtminst 0,4meteridennaturligaundergrunden.Stenarna0,1Ͳ0,8 meterstora.Restavugnförkalkbränning? 282 Störning 286 Lager 310 Lager 354 359 Husgrund Provtagen 200007 531,543 Maskin 555,566, 610,619, 200007 200,531, Maskin 543,555, 566,610, 619 200007 408 Ejundersökt Betongplintar,vertikaltnedslagna.Framkomunder trädgårdsjorden(286). Trädgårdsjord,mörktbrun.0,2Ͳ0,4metertjock.Inslagav tegel,betongplattor,gravstenar(se500,512).Modernt påförtutfyllnadslager/odlingslager. Gråbrunlerblandadkompaktjordsomgradvisövergåri kompaktpostglaciallera/mjäla.Naturligundergrund.Ytligt ställvisomrördmedinslagavtegel,kalkstensbitarochäven plast.Ettpåträffatmurtegelvar0,08metertjockt,0,24 meterlångtoch0,11meterbrett.Lagretfortsätterunder färdigtschaktdjup,utomdärbergframkom. Utgår Konstruktionsrest;11styckenmurtegeliakttogs;kallmurad konstruktion,därstenarnaliggermedlångsidaninvid varandra.Utifråndetegelsomvarheltframmekan tegelstorlekenbestämmassom:längd0,29meter,bredd 0,13meterochtjocklek0,075meter.Tolkastillsammans meddenantagligensamtidamurbruksnivån(200191)som möjligrestavetthus/uthus;konstruktioneneventuellt anlagdunder1700Ͳtalet.Harmöjligenbrunnitpågrundav överliggandebrandlager(200189).Konstruktionsresten kvarliggerinsitu. 500 Sten 566,610 Gravsten,ca2X0,7meterstor,ca0,3metertjock. GravstenenlåguppͲochned.Från1800Ͳtalet,påskriftdelvis synlig,troligen:"J.MATTSSONSFAMILJEGRAF".Framkom tillsammansmeddiverseandragravrelateradestenar:friser (4stycken)ochgravstensdelar.Stenarnatolkassompåförda vid1900Ͳtaletsmittsomutfyllnad/utjämning.Tillsammans medstenarnapåträffadesentelekabelaväldremodelloch enmodernareläskflaska. 512 Sten 543,610 Delavgravsten.Komtillsammansmeddiverseandra gravrelateradestenar:gravsten(se500),friser(4stycken) ochgravstensdelar.Stenarnatolkassompåfördavid1900Ͳ taletsmittsomutfyllnad/utjämning.Tillsammansmed stenarnapåträffadesentelekabelaväldremodellochen modernareläskflaska. 530 Sten Granitsockeltillgravsten(komisammanhangmed500, 512). Nr Typ 653 Nedgrävning Schaktnr Undersökningsmetod 566 Skärslev Beskrivning Nedgrävning,VNVͲOSOriktning,1,6mlångoch0,7meter bred,0,15meterdjup.Nedgrävningengjordnedgenomden sterilamjälan(310).Nedgrävningenharplanbottenoch rakanedgrävningskanter.Ivästradelenavnedgrävningen bestårbottenavberg;bergetfallermotväster.Endast nedredelenavdenursprungliganedgrävningenbevarad; denövredelenavnedgrävningenochgravenharförstörtsi sambandmedsenareaktiviteterpåplatsen,sannolikt odling. 665 Trä 566 Skärslev Trärester,avkista.Påsödrasidanfannsträbevaratlängs med0,9meteroch0,02metersbredd.Pånorrasidanfanns träbevaratlängs0,78meteroch0,03metersbredd. 681 Lager 686 Extensiv 737 Störning 741 Nedgrävning 686 686 Skärslev Ytamedvittrattegelochvidsittandekalkbruk.Framkom direktunderträdgårdsjorden(motsvarande286),0,35 meterundermarkytan. Störningkabelstråk,elförlyktstolpe Nedgrävning,östͲvästligutbredning,1,7meterlång,0,38Ͳ 0,5meterbred,upptill0,14meterdjup.Nedgrävningenvar gjordgenomdensterilagråleran/mjälan(310),nedtilldet underliggandeplanabergetsomkominedgrävningens botten.Endastdenundredelenavnedgrävningen(och graven)ärbevarad.Denövredelenharskadats/försvunnit genomsenareaktiviteterpåplatsen,troligenfrämstodling. Nedgrävningensöstraändevargenomgrävdavettmodernt kabelschakt. 775 Störning 566 Moderntledningsschaktförelkabeltilllyktstolpe 790 Skelettgrav 809 Trä 686 Skärslev 566 Skärslev 829 Skelettgrav 873 Lager 566 Skärslev 566 Skärslev Skelettgrav2 Restavkistbotten,bevaradsomett0,9meterlångt stråk/remsamedträ,0,04meterbredoch0,003meter tjock. Skelettgrav1 Kolfläck,strängformig.0,31meterlång,0,02meterbredoch 0,02metertjock. Lagermedgråstenar,0,4Ͳ0,6meterstora,kallmuradeiett skift.Framkomundergrusrespektivegräsmattan,0,23 meterundermark.Tolkassomunderlagförnågot, förmodligenmodernt.Ettargumentfördettaäratt bogårdsmurenhärharstenarmedborrhål,ochattlagret medgråstenliggeruppmotmuren.Enpålemed fundamentavbetong(918)fannsinpassadianläggningen. 889 Sten Extensiv 897 Sten 9198,923, Extensiv 1029 918 Störning 929 Nedgrävning 923,1025 Skärslev 955 Trä 923 Skärslev 979 Trä 923,1025 Skärslev 985 Skelettgrav 923 Skärslev Stenformationinomytan.Motsvarar889. Träpåleintillmur.Fastgjutenmedbetong. Nedgrävning,1,75meterlångoch0,6meterbred,minst0,3 meterdjup.Planbotten.Upptagengenomlera(310)med rikligförekomstavmoränsten. Träresteravlångsidaikista,1,4meterlångoch0,2meter bred/hög,ca0,01metertjock. Träresteravkista,troligenkistbotten,0,8meterlångoch 0,25meterbred,0,01metertjock. Skelettgrav3 Nr Typ Schaktnr Undersökningsmetod Beskrivning Nyupptagengrav.Djup1,45meter,längdca3meter,bredd ca1,6meter.Viddenarkeologiskabesiktningenvargraven redanigenlagd.EnligtuppgiftavJohanPern (kyrkogårdsförvaltningen)iakttogsvidgravgrävningenen valvkonstruktionochtegelochstenmassor,överstischaktet iakttogsfjälltegel.Ikvarliggandeurgrävdamassoriakttogs natursten,huggennatursten,trasigamurtegel,murtegel sittandeibruk,felbräntmurtegelm.m.Tvåtrasigamurtegel kontrollmättesochvar0,8X0,14(höjdXbredd)respektive 0,9X0,125(höjdXbredd)meterstora. 100338 943, Skärslev 10338 Utgår Nedgrävningiakttagenmotschaktbotten,underomrörda fyllnadsmassor;ca1X1,5meterstor,ca0,1meterdjup. Fyllningavbrunsiltigsandmedinslagavkol,sot,tegel, kalkbrukochrundadestenar,0,08Ͳ0,14meterstora.I botteneldpåverkad,starktporösberghäll.Tegelröd. 100200 100300 100325 Nedgrävning Material Typ 1 Järn Spik Antal Fragm.grad 1 Fragment Fyndstatus Viktg Lägesangivelsesaknas. 4,9 Anmärkning Schakt/område Kistspik.Sannoliktfyrkantigt/rundathuvud(ca10x15 mm.Avbrutenten. Kistspik.Sannoliktfyrkantigthuvud(etthörnsaknas), 22,5x22,6mm.Avbrutenten. Kontext 653 2 Järn Spik 1 Fragment "Isödermitt" 10,8 653 3 Järn Spik 6 Fragment "Östrakanten" 9,6 Kistspik,starktfragmenteradi6delar. Fyrkantigt/rundat(?)huvud,ca14,5x15,5mm. 653 4 Järn Spik 1 Fragment "Nordöstrakanten" 14,3 653 5 Järn Spik 5 Fragment Nordmitt. 11,1 Kistspik.Fyrkantigt/rundathuvud(ejintakthuvud),ca 26x21mm. Kistspik,starktkorroderad,i5delar.Ovalt(?)huvud, 36x19mm(inklusiverost). 6 Järn Spik 1 Fragment "Nordvästrahörnet" 6,4 Kistspik.Ovalt(?)huvud,ca18,5x24,5mm(inklusive rost).Avbrutenten. 653 7 Järn Spik 2 Komplett Kistspikarskelett2 (fråndumpmassor). 23,9 2stkistspikarmedovalahuvuden,ca29x21mm respektive20x14mm.Denlängrespikenärböjd. 8 Järn Spik 1 Fragment Längstiöster. 11 741 9 Järn Spik 1 Defekt Längstiöster 10,3 Kistspik.Fyrkantigt/rundathuvud,ca23x21mm. Avbrutenten. Kistspik,medendastenmindredelavhuvudetbevarat (10x22mm).Spikenärböjdvidspetsen. 10 Järn Spik 1 Komplett Längstiöster. 23,2 Kistspik,medovalt(?)huvud,20x24mm.Spikenär böjdpåmittensamtvidspetsen. 741 11 Järn Spik 1 Fragment Längstiöster. 13,6 Kistspik.Fyrkantigt/rundathuvud,ca19x21mm. Kraftigtkorroderad.Spetsensaknas. 741 12 Järn Spik 1 Komplett Längstiöster. 13,3 741 13 Järn Spik 1 Fragment Längstiöster. 6,1 Kistspik,medovalthuvud,ca18,3x29mm.Kraftigt korroderad. Kistspik,medovalt/rundat(?)huvud,ca13,3x17,5 mm.Avbrutenten.Starktkorroderad. 14 Järn Spik 1 Komplett Längstiöster. 7,7 Kistspik,medfyrkantigt/rundathuvud,ca19,7x18,2 mm.Medböjdspets. 741 15 Järn Spik 2 Fragment Längstiöster. 3,7 Kistspikitvådelar.Ovalthuvud,ca14x20mm.Starkt korroderad. 741 653 Grav2,lösfynd 741 741 Bilaga 3. Fynd-/benlista Fnr Fnr Material Typ 16 Järn Spik Antal Fragm.grad 1 Fragment Fyndstatus Längstiöster. Viktg 5,3 Anmärkning Schakt/område Kistspik,medovalthuvud,ca18,5x13,6mm.Avbruten ten. Kistspik.Ovalthuvud,ca19,7x15,3mm.Böjd.Kraftigt korroderad. Kistspikmedovalt(?)huvud,ca18,2x14mm.Starkt fragmenteradochkorroderad.Avbruten. Kontext 741 17 Järn Spik 1 Komplett Längstiöster. 7,9 741 18 Järn Spik 1 Fragment Ingenlägesangivelse. 4,7 19 Järn Spik 1 Fragment SkallefrånNliggerpå 18 sidan. Kistspik,medfyrkantigt/rundathuvud,ca22,4x22,7 mm.Starktkorroderad.Avbruten. 929 20 Järn Spik 2 Fragment Liggerpåsidanmed huvudetfrånsöder. 13,3 Enkistspikmedfyrkantigt/rundathuvud(15,8x16 mm)ochavbrutenten,samttenenfrånytterligareen spik(?).Starktkorroderade. 929 21 Järn Spik 2 Fragment Liggerpåsidanm. huvudetfrånnorr. 20,9 Kistspik,itvådelar(huvudrespektiveten).Huvudetär ovalt/rundat(?)ca29,8x27,8mm.Tenfragmentetca 22,8mmlångt.Starktkorroderat. 929 22 Järn Spik 1 Komplett Liggermedhuvudet nedåt.Kistbotten? 20,9 Kistspik,medovalt(?)/rundathuvud,ca26,7x29,9 mm.Starktkorroderathuvud.Fortfarandevassspets. 929 23 Järn Spik 3 Fragment Liggermedhuvudet nedåt.Kistbotten? 13,5 Kistspiksamttvålösafragmentfråndenna.Rundat huvud,21x20mm.Avbrutenten.Starktkorroderad. 929 24 Järn Spik 1 Komplett Liggerpåsidanm. huvudetfrånsöder. 15,4 Kistspikmedovalthuvud,21x25mm.Starkt korroderathuvud.Spetsenärfortfarandespetsig. 929 25 Järn Spik 1 Fragment 3,3 Kistspik,endasttenen.Starktkorroderad. 929 26 Järn Spik 1 Fragment Liggermedhuvudet nedåt.Kistbotten? Liggermedhuvudet nedåt.Kistbotten? 15,9 Kistspik,medovalt/rundat(?)huvud,ca14,2x18,7. Mycketstarktkorroderad.Avbrutenten. 929 27 Järn Spik 1 Komplett Påsidan. 22,9 Kistspik,medrundathuvud,ca23,5x26,6mm. 929 28 Järn Spik 1 Fragment SkallefrånNliggerpå 15,6 sidan. Kistspik,medrundat(?)huvud,ca20,5x23,1(inklusive rost).Avbrutenten.Kraftigtkorroderad. 929 741 Fnr Material Typ 29 Järn Spik Antal Fragm.grad 1 Fragment Fyndstatus Ungefärligtläge. Sannoliktvid kistspikslinjen. Påsidan. Viktg 11,7 Anmärkning Kistspik,medrundat/ovalt(?)huvud,ca20,4x27 (inklusiverost).Avbrutenten.Starktkorroderad. Schakt/område Kontext 929 15,5 Kistspik,medrundathuvud,ca20,7x22mm. 929 30 Järn Spik 1 Komplett 31 Järn Spik 1 Fragment Liggerpåsidanm. huvudetfrånnorr. 11,3 Kistspik,medovalthuvud,ca29x18mm.Avbruten ten.Kraftigtkorroderad. 929 32 Järn Spik 1 Fragment 5,8 Kistspik,endastten.Kraftigtkorroderad. 929 33 Järn Spik 1 Komplett 13,9 Spik 1 Komplett Kistspik,medrundat(?)huvud,ca16,3x22,4mm. Kraftigtkorroderad. Kistspikmedrundat(?)huvud,ca22,8x23,9mm. 929 34 Järn Liggerpåsidanm. huvudetfrånsöder. Påsidanhuvudfrån söder. Liggerpåsidanm. huvudetfrånsöder. Grav1från dumpmassor. 35 Keramik Kruka 1 Fragment 36 Bränd lera 3 Fragment Tegel Dumpmassori anslutningtillgrav1 28,3 929 3 Ljustbrungråttgods(AIV)medmellanmagring (bergart),7,4mmtjockt.15,5x18,9mm. Grav1,lösfynd 14 3skärvoravljuströdbrunttegelmedgrovͲ mellanmagring(bergart).Ca9,4Ͳ32mmst.Spjälkade. Grav1,lösfynd 37 Ädelmeta Mynt ll 3 0,2 Halvtsilvermynti3fragment.Preliminärbestämning: frisisktmynt,präglat1054(uppgiftKennethJonsson) 653 38 Ben 0 3,7 Högerhand 829(grav1) 39 Ben 0 4,4 Vänsterhand 829(grav1) 40 Ben 0 4,9 Vänsterrevben 829(grav1) 41 Ben 0 27,7 Vänsteröverarm 829(grav1) 42 Ben 0 10,2 Scap.sin 829(grav1) 43 Ben 0 12,6 Högervadben 829(grav1) 44 Ben 0 9,4 Temp.sinmastoid.=5 829(grav1) 45 Ben 0 10,8 Kotorvert./lu 829(grav1) Fnr Material Typ 46 Ben Antal 0 Fragm.grad Fyndstatus Viktg 3,5 Anmärkning Atlas Schakt/område Kontext 829(grav1) 47 Ben 0 3,9 Strålbenvänster 829(grav1) 48 Ben 0 4,6 Högerskulderblad(scapula) 829(grav1) 49 Ben 0 1,5 Revbenhögersida 829(grav1) 50 Ben 0 Invidskelett 829(grav1) 51 Ben 0 Ej vägbart 69 Högerskenben 829(grav1) 52 Ben 0 60,3 Högerbäcken 829(grav1) 53 Ben 0 42,8 Vänsterskenben 829(grav1) 54 Ben 0 196,1 Blandatfråndump(grav1) 829(grav1) 55 Ben 0 54,6 Högeröverarm 829(grav1) 56 Ben 0 17,5 VänsterCoxae 829(grav1) 57 Ben 0 194,5 Högerlårben 829(grav1) 58 Ben 0 157,8 Vänsterlårben 829(grav1) 59 Ben 0 16,6 Armbågsbenvänster 829(grav1) 60 Ben 0 1,8 Vänsternyckelben 829(grav1) 61 Ben 0 18,2 Högerstrålben 829(grav1) 62 Ben 0 23,9 Högerarmbågsben 829(grav1) 63 Ben 0 5,4 Tändermax7eller?(serejvaddetstår) 829(grav1) 64 Ben 0 62,2 Cranium 829(grav1) 65 Ben 0 18,2 Käke+tänder(sepåse!) 829(grav1) Fnr Material Typ 66 Ben Antal 0 Fragm.grad Fyndstatus Viktg 148,4 Anmärkning Högerlårben Schakt/område Kontext 790(grav2) 67 Ben 0 174,4 Blandat(ben,tänderosv)fråndump 790(grav2) 68 Ben 0 111,2 Blandatben(blaskalltak),tänderosvfråndump 790(grav2) 69 Ben 0 12,4 Kotor 790(grav2) 70 Ben 0 0,7 Vänsterrevben 790(grav2) 71 Ben 0 22,1 Högeröverarm 790(grav2) 72 Ben 0 9 Högerunderarm 790(grav2) 73 Ben 0 7 Högerbäcken/eventuellthand 790(grav2) 74 Ben 0 13,6 FrånschaktͲnedgrävning,bentillskelett2,1F754.741 741 75 Ben 0 1 VänsterarmͲöver/under 790(grav2) 76 Ben 0 96,388,3 Högerskenben 790(grav2) 77 Ben 0 1,1 Högerskulderblad 790(grav2) 78 Ben 0 17,7 Plockatfråndump,blandat 790(grav2) 79 Ben 0 16,6 Vänsterbäcken 790(grav2) 80 Ben 0 8,8 Högerrevben 790(grav2) 81 Ben 0 8,4 Högervadben 790(grav2) 82 Ben 0 103,4 Vänsterlårben 790(grav2) 83 Ben 0 107 Vänsterskenben 790(grav2) 84 Ben 0 0,4 Tänderfråndump 790(grav2) 85 Ben 0 8,1 Vänstervadben 790(grav2) Fnr Material Typ 86 Ben Antal 0 Fragm.grad Fyndstatus Viktg 5,9 Anmärkning Fråndump Schakt/område Kontext 790(grav2) 87 Ben 0 1,9 Högerhand 985(grav3) 88 Ben 0 17,5 Scap.dx 985(grav3) 89 Ben 0 5,9 Vänsternyckelben 985(grav3) 90 Ben 0 8,8 Vidkranium(?) 985(grav3) 91 Ben 0 26,1 Vänsterfot 985(grav3) 92 Ben 0 50,1 Vänsterhumerus 985(grav3) 93 Ben 0 209,7 Högerlårben 985(grav3) 94 Ben 0 29,5 Högerfot 985(grav3) 95 Ben 0 58 Högerrevben 985(grav3) 96 Ben 0 8,9 VeLu 985(grav3) 97 Ben 0 1,6 Vänsterhand 985(grav3) 98 Ben 0 14,8 Vänsterscapula 985(grav3) 99 Ben 0 18,5 Högerstrålben 985(grav3) 100 Ben 0 27,5 Högerarmbågsben 985(grav3) 101 Ben 0 23,9 Högervadben 985(grav3) 102 Ben 0 54,8 Högerhumerus 985(grav3) 103 Ben 0 19,4 Vänsterarmbågsben 985(grav3) 104 Ben 0 6,2 Högernyckelben 985(grav3) 105 Ben 0 200,7 Vänsterlårben 985(grav3) Fnr Material Typ 106 Ben Antal 0 Fragm.grad Fyndstatus Viktg 68,5 Anmärkning Högerskenben Schakt/område Kontext 985(grav3) 107 Ben 0 36,3 Korsben 985(grav3) 108 Ben 0 16,4 Vänsterstrålben 985(grav3) 109 Ben 0 26,5 Vetho 985(grav3) 110 Ben 0 27,4 VeCe 985(grav3) 111 Ben 0 48,1 Vänsterrevben 985(grav3) 112 Ben 0 76,6 Vänsterskenben 985(grav3) 113 Ben 0 26,7 Vänstervadben 985(grav3) 114 Ben 0 83,9 Vänsterhöft 985(grav3) 115 Ben 0 65,9 Högerhöft 985(grav3) 116 Ben 0 3 Zygsin 985(grav3) 117 Ben 0 4,4 Zygdx 985(grav3) 118 Ben 0 144,3 Frånkranium(kanejläsapåpåsen) 985(grav3) 119 Ben 0 33,6 Tempsin 985(grav3) 120 Ben 0 34,2 Max 985(grav3) 121 Ben 0 79,5 Kranium(delav) 985(grav3) 122 Ben 0 4 Tänder 985(grav3) 123 Ben 0 51,2 Mand. 985(grav3) 124 Ben 0 35,8 Tempsin. 985(grav3) 125 Ben 0 61,1 Occip. 985(grav3) Fnr Material Typ 126 Ben 127 UTGÅR 128 UTGÅR 129 Bränd lera Tegel Antal Fragm.grad Fyndstatus 0 0 0 26 Fragment Viktg 22,3 0 0 Fyndenförvarasitvå 8100 träbackar Anmärkning Spheacid(?) Schakt/område Kontext 985(grav3) Fjälltegel 173 (flertaleti höjdmed144) 130 Keramik Krus 1 Fragment 9 Selterkrus? 173 (Sydvästra hörnet) 131 Bränd lera Tegel 1 Fragment 476 Fjälltegel,medavtryckavrådjursklöv 173 (sydöstra hörnet) 132 Bränd lera Tegel 1 Intakt 4800 Profiltegel,275X140X85mm 173 (sydöstra hörnet) 133 Slagg 134 UTGÅR 135 Bränd lera Slagg 1 0 1 Defekt 231 0 1002.3 Förglasatkalkhaltigtmaterial 173 313 Tunttegelmedreliefmönster 173 (ihöjdmed 144) 1 Komplett 5400 Golvtegel,kvadratiskt,60X235X235mm. 173 1 Defekt 4300 Bränt/delvisuppsvampatmurtegel,80X140X>250 mm Skaftbitmedrillor,synliginskription"...OCKHOL..." samt"...TTERVIK...";TillverkadavCarlWetterviki Stockholm1755Ͳ1798. 173 408 Sydöstra hörnet (profillager3) Flintgods,medtrycktblådekor. 408 (profillager2) Mynningsfragmentochbottenfragmentavrödgods medblyglasyr;möjligenfrånsammakärl. 408 (profillager2) Tegel Påträffadilerlagret Framkomihöjdmed anläggning144. Tegel 136 Bränd lera 137 Bränd Tegel lera 138 Keramik Kritpipa 1 Fragment Påträffadiprofillager 3 3 139 Keramik Fat 1 Fragment 140 Keramik Skål 2 Fragment Påträffatiprofillager 4 2. Påträffadeiprofillager 17 2. Bilaga 4. Gravbeskrivningar Grav 1 Beskrivning innan undersökning Graven framkom vid schaktning på cirka 0,3 meters djup. Gravens fyllning och den omgivande jorden var mycket svåra att åtskilja. Störningar Jorden ned till nivån där skelettet påträffades var omrörd, troligen i samband med senare odling/trädgårdarbete på platsen. Här tillvaratogs tre tegelfragment (F36). Gravens fotände var genomgrävd av ett nord-sydligt kabelschakt. Vid schaktningen i samband med undersökningen kom den gravlagdes skelett att skadas innan graven observerades. Det gällde delar av kranium, armar och bål. Gravens uppbyggnad Graven var fylld med kompakt gråbrun lera. I graven fanns skelettet av en vuxen individ i utsträckt ryggläge i öst-västlig riktning, med huvudet i väster. Händerna låg över bäckenet. På skelettets högra nyckelben påträffades ett halvt silvermynt, som sönderfallit i tre delar. I graven fanns rester av en spikad träkista. Invid skelettet påträffades sex spikar, och på dess norra och södra sida påträffades trärester av kistsidorna (665). Under skelettet framkom trärester av kistans botten (809). Underst, mot gravens botten, framkom en kolfläck (873). Denna var belägen i gravens nordöstra del. Det som fanns bevarat av gravens nedgrävning hade plan botten och närmast vertikala sidor (653). Nedgrävningen var anlagd i västnordvästlig-östsydöstlig riktning. Den var 0,7 meter bred och den bevarade längden och djupet var 1,6 m respektive 0,15 meter. Nedgrävningen var upptagen genom den naturliga undergrunden (310). Fynd Kistspikar I gravfyllningen invid skelettet: F1 F2 F3 F4 F5 F6 Mynt På skelettets högra nyckelben: F37 (halvt silvermynt i 3 fragment; preliminärt bestämt som ett frisiskt mynt, präglat 1054; uppgift av Kenneth Jonsson) Keramik Lösfynd i dumpmassor som härrörde från graven: F35 (en skärva AIV-gods) Tegel Lösfynd i jord ovanpå graven: F36 (tre tegelfragment) Osteologi Gravlagd individ 829 (Vuxen som vid dödstillfället var mellan 33 till 45 år, möjligen en man, 166-168 centimeter lång). Prover Inga prover har analyserats. Tolkning och datering Nedgrävningen har grävts, och i botten på denna har en deposition av kol gjorts. Depositionen placerades i gravens nordöstra del. Den döde har placerats i en spikad träkista. I munnen på personen har ett halvt silvermynt placerats, ett så kallat ”Karonsmynt” (se Gräslund 1967). Kistan med den döde har ställts ned i gravnedgrävningen, som därefter återfyllts. Att keramik påträffades i fyllnadsmassorna kan indikera att det funnits en mindre mängd kulturlager/”skräp” på platsen där graven grävdes. Myntet som den döde hade i munnen har preliminärt daterats till år 1054, vilket visar att graven som tidigast kan ha tillkommit då. Planritning av grav 1. Skala 1:20 Grav 2 Beskrivning innan undersökning Graven framkom vid schaktning på cirka 0,4 meters djup. Gravens fyllning och den omgivande jorden var mycket svåra att åtskilja. Störningar Jorden ned till nivån där skelettet påträffades var omrörd, troligen i samband med senare odling/trädgårdarbete på platsen. Gravens fotände var genomgrävd av ett nord-sydligt kabelschakt. Skelettet skadades vid schaktningen; kraniet och delar av bålen rubbades. Gravens uppbyggnad Graven var fylld med kompakt gråbrun lera. I graven fanns skelettet av en ung individ i utsträckt ryggläge i öst-västlig riktning, med huvudet i väster. Händerna låg över bäckenet. Invid och stratigrafiskt under skelettet påträffades tio spikar in situ. Samtliga dokumenterades att ha stått upp, med huvudena nedåt. Samtliga var också mer eller mindre omböjda. Ytterligare två spikar påträffades ex situ, i jordmassor som härrörde från graven. I graven påträffades fragmentariska trärester (ej inmätta). Gravnedgrävningen hade öst-västlig utbredning, den bevarade längden var 1,7 meter, bredden 0,380,5 meter och djupet upp till 0,14 meter (741). Nedgrävningen var gjord genom den sterila grå leran/mjälan (310), ned till det underliggande berget som kom i nedgrävningens botten. Fynd Kistspikar Lösfynd: F8 (två stycken spikar) I gravfyllningen invid och under skelettet: F9 F10 F11 F12 F13 F14 F15 F16 F17 F18 Osteologi Gravlagd individ 790 (Ungdom som vid dödstillfället var mellan 13-18 år och 158-163 centimeter lång). Prover Inga prover har analyserats. Tolkning Den döde har placerats i eller på en spikad träkonstruktion. Troligen rör det sig om en kista som spikats ihop i botten, och där spikarna sedan omböjts. Möjligen har locket varit igenspikat med två spikar. Kistan med den döde har ställts ned i gravnedgrävningen, som därefter återfyllts. Planritning av grav 2. Skala 1:20. Grav 3 Beskrivning innan undersökning Graven framkom vid schaktning på cirka 0,8 meters djup. Gravens fyllning och den omgivande jorden var mycket svåra att åtskilja. Störningar På platsen för graven har skett senare aktiviteter, troligen i form av högmedeltida tegelindustri och senare, vid 1900-talets mitt, skedde anläggningsarbeten för utvidgning av Mariakyrkans kyrkogård på platsen (i schaktbeskrivningen för 889 motsvaras detta av raseringslagret med tegel respektive av det överliggande gruset). Detta innebär att graven har blivit övertäckt och dess övre del kan ha blivit skadad. Gravens uppbyggnad Graven var upptagen genom lera (310) med en riklig förekomst av moränsten, 0,1-0,8 meter stora. Graven var fylld med kompakt gråbrun lera. I graven fanns skelettet av en vuxen individ i utsträckt ryggläge med händerna längs sidorna. Huvudet låg mot väster. Invid den gravlagdes kranium påträffades delar av ryggkotor som sannolikt härrör från en annan individ. I graven framkom trärester av en kista; stratigrafiskt över skelettet fanns rester av kistans södra långsida (955), och direkt under skelettet framkom troliga rester av kistbottnen (979). Vidare framkom 16 spikar. Gravens nedgrävning (929) var 1,75 meter lång och 0,6 meter bred och minst 0,3 meter djup. Den hade plan botten. Nedgrävningen låg i öst-västlig riktning och var inpassad mellan fyra större markfasta moränstenar. Fynd Kistspikar I gravfyllningen invid skelettet: F19 F20 F21 F22 F23 F24 F25 F26 F27 F28 F29 F30 F31 F32 F33 F34 Osteologi Gravlagd individ 985 (Vuxen som vid dödstillfället var mellan 22-44 år och 159-164 centimeter lång). Prover Inga prover har analyserats. Tolkning Gravens nedgrävning har inpassats mellan tre större markfasta stenar. Det tyder på att stenarna kan ha varit synliga ovan mark då graven grävdes. De kan därmed också möjligen ha fungerat som gravmarkörer efter att graven anlagts. Den döde har placerats i en spikad kista. Kistan har ställts ned i gravnedgrävningen, som därefter återfyllts. En förklaring till att delar av ryggkotor från en annan individ påträffades är att gravnedgrävningen tangerat en äldre grav på platsen. Ytterligare spår av en sådan grav iakttogs inte. Planritning av grav 3. Skala 1:20. Bilaga 5. Osteologisk analys Osteologisk analys Tre skelettgravar från en schaktningsövervakning norr om Mariakyrkan. Fornlämning L2015:2168/RAÄ Sigtuna 195:1, Fastighet Sigtuna 2:42 m.fl., Sigtuna socken, Sigtuna kommun, Stockholms län. SAU rapport 2022:1 O Sofia Prata Innehållsförteckning Inledning ................................................................................................................................................. 3 Metod ...................................................................................................................................................... 3 Åldersbedömning................................................................................................................................ 4 Åldersbedömning av vuxna ............................................................................................................ 4 Åldersbedömning av barn och ungdomar ..................................................................................... 5 Könsbedömning .................................................................................................................................. 5 Kroppslängdsberäkning ...................................................................................................................... 6 Patologier och skelettförändringar .................................................................................................... 6 Tandstatus........................................................................................................................................... 6 Källkritik .............................................................................................................................................. 6 Material ................................................................................................................................................... 7 Sammanfattande resultat ...................................................................................................................... 7 Demografi ........................................................................................................................................... 8 Hälsa och livsstil .................................................................................................................................. 8 Patologier och skelettförändringar ................................................................................................ 8 Tandhälsa ........................................................................................................................................ 9 Framtida potential ................................................................................................................................ 10 Osteologibeskrivningar......................................................................................................................... 10 Grav 1- individ 829 ............................................................................................................................ 10 Grav 2 - individ 790 ........................................................................................................................... 12 Grav 3 - individ 985 ........................................................................................................................... 14 Bilaga 1. ................................................................................................................................................. 17 Bilaga 2. ................................................................................................................................................. 18 Referenser ............................................................................................................................................. 19 Digitala Referenser ........................................................................................................................... 21 Osteologisk analys Tre skelettgravar från en schaktningsövervakning norr om Mariakyrkan. Fornlämning L2015:2168/RAÄ Sigtuna 195:1, Fastighet Sigtuna 2:42 m.fl., Sigtuna socken, Sigtuna kommun, Stockholms län. Sofia Prata SAU (Societas Archaeologica Upsaliensis) SAU rapport 2022:1 O Inledning Under 2019 och 2021 genomförde Uppdrag Arkeologi schaktningsövervakning inom fornlämning L2015:2168, fastighet 2:42 m fl, norr om Mariakyrkan i Sigtuna, utanför den nuvarande kyrkogårdsmuren. Där framkom bland annat tre kristna jordbegravningar. Vid det första undersökningstillfället bistod osteolog Sofia Prata vid upptagandet av skeletten och insamling av osteologisk fältdokumentation. Detta för att säkerställa tillvaratagandet av mesta mjöliga osteologiska information samt för att effektivisera efterkommande analysarbete. De tre skeletten analyserades av Sofia Prata i januari 2022 på uppdrag av Uppdrag Arkeologi. Uppdraget innebär en basanalys av skeletten vilket här inkluderar registrering och kort redovisning av analysresultaten för respektive individ. Ett syfte med basanalysen är att redovisa skelettens potential för eventuell mer ingående analys och framtida forskning. I analysen ingår registrering av skeletten i en databas kompatibel med den som Kjellström (2005) använt i sin avhandling, The Urban Farmer: Osteoarchaeological Analysis of Skeletons from Medieval Sigtuna Interpreted in a Socioeconomic Perspective, samt i efterföljande forskningsprojekt (Kjellström 2012). På så sätt kan analysen jämföras med och inkluderas i Kjellströms databas, innehållande uppskattningsvis tusentalet individer, inom framtida forskningsinsatser. Analysen omfattar följande moment där så har varit mjöligt: x benslagsbestämning x åldersbedömning x könsbedömning x mätning x kroppslängdsberäkning x översiktlig notering om förekomst och typ av eventuella patologier och skelettförändringar Rapportens innehåll utgörs av en redogörelse för de metoder som använts, materialredovisning, ett sammanfattande resultat och en översiktlig bedömning av materialets framtida forskningspotential samt redovisning av analysresultat per skelett. Bedömningsunderlaget för analysen återfinns i databasen. Metod Tack vare att skelettmaterialet preliminärbedömdes och insamlades av osteolog i fält kunde även de mest fragmenterade skelettdelarna identifieras i första hand till benslag och i andra hand till kroppsregion, vilket starkt bidrog till identifieringsmöjligheterna vid den osteologiska analysen. Eftersom schaktningsövervakningarna skedde under vinterhalvåret försvårade mörker och dåligt väder framtagandet av skeletten vilket bl.a. innebar att de var mycket leriga vid upptagandet. Efter 3 fältarbetet tvättade arkeologer på Uppdrag arkeologi dem med ljummet kranvatten och mjuk borste. Tänderna sköljdes försiktigt för att inte eventuell kvarvarande tandsten skulle försvinna. Därefter analyserades skeletten och resultaten registrerades i en databas (Filemaker Pro) skapad av Anna Kjellström, Osteoarkeologiska forskningslaboratoriet vid Stockholms universitet. Den osteologiska metod och dokumentation (både okulär och metrisk) som användes är densamma som använts i Kjellströms forskning. Varje benslags närvaro eller icke-närvaro (tabell 2), bevaringsgrad samt vissa mått registrerades (tabell 7, bilaga 1). En kort summering av de gravlagdas ålders- och könsdistribution, tandhälsa samt förekomst av patologier och skelettförändringar följer i avsnittet Sammanfattande resultat (tabell 3). Under Osteologibeskrivningar redovisas analysresultaten för respektive skelett gällande bevaringsgrad, tandstatus, köns- och åldersbedömning samt förekomst av eventuella patologier och skelettförändringar. Där finns även tabeller varje individs tandstatus (tabell 4-6). En förenklad redovisning av den anatomiska representationen per individ görs i tabell 2. Den fullständiga benregistrering som gjorts i databasen, särskilt beträffande bevaringsgrad per benslag redovisas inte i föreliggande rapport p.g.a. datamängdens storlek. En schematisk bild där benslagens latinska namn är utmärkta och en översättning av några nyckeltermer på latin finns i slutet på rapporten för att underlätta läsningen (figur 1, bilaga 2). Delar av nedanstående metodkapitel är hämtat från rapporten Enbacken – ett gravfält från yngre järnålder i Uppland (Sjöling 2006) och Osteologisk analys av två kranier från Klostergatan (Prata 2018). Åldersbedömning Individerna har delats in samma åldersgrupper som tidigare använts i för Sigtunas medeltida begravningar (se Kjellström 2005:27). Varje skelett har åldersbedömts inom ett åldersintervall eftersom en exakt ålder inte kunnat bedömas. Intervallet har sedan passats in i motsvarande åldersgrupp enligt tabell 1. Tabell 1. Åldersgrupper (efter Kjellström 2005:27). Åldersgrupp Infant Infans I Infans II Juvenilis Adultus Maturus Senilis Adult Åldersintervall <1 år 1–5,9 år 6–11,9 år 12–20 år 20–39 år 40–59 år 60+ 20+ Det är skelettets biologiska ålder vid dödstillfället och inte individens kronologiska ålder som bedöms, och de åldrarna behöver inte sammanfalla. De åldersbedömningsmetoder som använts har numrerats från 1-9 i databasen och i avsnittet Osteologibeskrivning. För barn motsvarar numreringen följande: tandutveckling (1), epifyssammanväxning (2), mått på långa rörben (3), benens storlek (4) och för vuxna: symphysis pubis (5), facies auricularis (6), anteriora-laterala sömmar (7), hjässömmar (8), tandslitage (9). För unga vuxna där skelettet inte helt vuxit färdigt ännu, kan även metod 2, epifyssammanväxning, användas. Åldersbedömning av vuxna Vid åldersbedömning av vuxna bör ålderskriterier som i minsta möjliga mån påverkas av människans livshistoria och olika kroppsaktiviteter helst användas. På höftbenet har facies auricularis (Lovejoy et al 1985; Meindl & Lovejoy 1985; Buikstra & Ubelaker 1994) och symphysis pubica (Brooks & Suchey 1990; Buikstra & Ubelaker 1994) bedömts. Epifyssammanväxningen hos unga vuxna har också 4 observerats och där studeras höftkammen (crista iliaca) (Bass 1987:207), nyckelbenet (calvicula) (Webb & Suchey 1985) och sammanväxningen mellan nackben och kilben (synchondrosis sphenooccipitalis) (Buikstra & Ubelaker 1994:43). Även kraniesömmarnas (sutura) sammanväxningsgrad (synostos) utvändigt har använts (Buikstra & Ubelaker 1994; Mann et al 1987; Meindl & Lovejoy 1985). Det finns dock reservationer mot metoden (Cox 2000:66 ff.), men när den kombineras med andra åldersindikerande drag bör den anses som tillräckligt tillförlitlig som komplement eller för en grov ålderbedömning. Slitage på kindtändernas tuggyta har också bedömts (Brothwell 1981). Trots att tandslitaget påverkas av livsföring, tids- och sociala sammanhang kan det ändå anses som användbart i kombination med andra åldersindikerande metoder. Åldersbedömning av barn och ungdomar För åldersbedömning av den ungdom som påträffades i grav 2 användes tändernas utvecklingsgrad och frambrott (Moorrees et al. 1663a, 1963b och Buikstra & Ubelaker 1994) samt sammanväxningsgraden (epifysfusioneringen) i benens tillväxtzoner (Gray 2005, Scheuer & Black 2000, Sahni et al. 1998 och Webb & Suchey 1985). Könsbedömning Osteologisk könsbedömning utgår från det mest sannolika biologiska könet, baserat på mått och morfologi på vissa benslag, d.v.s. om sammanvägningen av skelettets könskaraktärer blir mer manlig eller mer kvinnlig. Bedömningen baseras på de metoder som rekommenderade av Buikstra & Ubelaker (1994 och där anförd litteratur). En tre till femgradig skala har använts för varje könsindikerande drag samt för den sammanlagda könsbedömningen. Skalan motsvarar: ”Man”, ”Man?” (d.v.s. tveksam man), ”Allophys” (d.v.s. tvetydigt eller könsneutral morfologi), ””Kvinna?” (d.v.s. tveksam kvinna) och ”Kvinna”. Om könskaraktärer saknas, är för få eller alltför skadade för att en bedömning ska kunna göras har det noterats som ”?”. Endast skelett som har fullt utvecklade könskaraktärer könsbedöms, alltså inga barn eller individer i nedre puberteten. De mest signifikanta morfologiska könsskillnader i skelettet finns på höftbenen (os coxae). Där efter kommer kraniet (cranium) och underkäken (mandibula). Allmänna skillnader är att män generellt har kraftigare och mer robusta skelett med kraftigare muskelfästen än kvinnor. Även mått på överarms(humerus) och lårbenens (femur) ledändar kan vara könsindikerande. Den höga fragmenteringsgraden innebar att endast två av höftbenets könskriterier kunde iakttas och detta var möjligt på det bäst bevarade skelettet 985, i grav 3. Det bevarade kriterier är inskärningen mellan tarm- och sittben (incisura ischiadica major) och arc composé (Buikstra & Ubelaker 1994). Vid bedömningen av kraniet studeras ögonhålans övre kant (margo supra-orbitalis), storleken på ögonbrynsbågen (arcus superciliaris med glabella), nackutskottet (protuberantia occipitalis externa) och muskelfästet bakom örat (processus mastoideus). För underkäken undersöks formen på hakspetsen (tuberculum mentale) och muskelfästen vid bakre käkvinkeln (angulus mandibulae). Litteratur som används vid könsbedömning är Buikstra & Ubelaker (1994), Acsádi & Nemeskeri (1970), Bass (1987), Brothwell (1981), Ferembach et al. (1980) och Krogman (1962). Könsindikerande mätningar har gjorts med digitalt skjutmått. Dock kunde endast lårbenshuvudenas (caput femoris) vertikala diameter mätas på det bäst bevarade skelettet i föreliggande analys då övriga skelett var alltför fragmenterade. Mätning utfördes enligt Pearson (1917-19). Mätpunkterna och måtten följer Martin & Saller (1957), Krogman (1962) och Bass (1987). De könsbedömningsmetoder som använts för respektive individ har i databas och i Osteologisbeskrivning numrerats enligt följande: höftben (1), kranium (2), samt mått på lårben (3) och överarmsben (4). 5 Kroppslängdsberäkning Kroppslängd beräknas genom mätning av mätbara långa rörben. Lårbenets (femur) största längd anses ge det värde som bäst stämmer överens med individens verkliga längd. Endast ett ben, ett lårben från skelett 985, grav 3, är tillräckligt välbevarat för att längdmätningen skulle kunna genomföras enligt vedertagen metod. Mätningen utfördes vid analysen, med osteometriskt mätbord (”mätlåda”). För kroppslängdsberäkning av vuxna används metoder utarbetade av Trotter & Gleser (1952, 1958) och Sjøvold (1990). Sjøvolds metod är inte beroende av kön till skillnad från Trotter och Glesers där kön och etnicitet bör vara bedömt. Mätpunkterna är definierade enligt Martin & Saller (1957). I två fall har kroppslängden uppskattats utifrån fältinmätningar som gjorts med tumstock av lårben in situ i graven. Inmätningarna gjordes som säkerhet då risken bedömdes som stor att benen skulle fragmenteras alltför mycket vid upptagandet och resultera i att en mätning vid analystillfället inte skulle vara möjlig, vilket stämde. Fältinmätningarna gjordes för skelett 829 i grav 1 och skelett 790 i grav 2. Den senare individen var en tonåring och denna inmätning inkluderade de ännu ej fusionerade ledändarna. Båda längdberäkningarna gjordes med den formel som används vid analys av vuxna individer, enligt ovan. Metoden är inte vedertagen och syftet var att få en grov uppfattning om individernas kroppslängd. Utöver att den grova inmätningsmetoden gör själva måttet mindre tillförlitligt är det även viktigt att beakta att den ena individen ännu var tonåring och därmed inte färdigväxt. Den neutrala könsmorfologin hos den vuxna individen och att könsbedömning inte görs av barn och ungdomar bidrar också till en ökad osäkerhet kring uppskattningen. Måtten har därför varken lagts in i databasen eller i den sammanfattande tabellen (tabell 3). Patologier och skelettförändringar De patologier och skelettförändringarna som har registrerats är sådana som framkommit vid okulär analys. I databasen registreras förändringarna i enlighet med de metoder och standardiseringar som ingår i The Global History of Health Project Data Collection Codebook (Steckel et al. 2005). En beskrivning av de aktuella förändringarna ges i avsnittet Hälsa och Livsstil. En förenklad redogörelse per skelett lämnas även i avsnittet Osteologibeskrivningar. Tandstatus Tandstatusen har bedömts okulärt och tandsten, karies, emaljhypoplasier (utvecklingsrubbning av tandemalj), tandlossning (parodontit), periapikala förändringar som abscesser (spår efter varbildningar i käken) och tandslitage har registrerats databasen. Även tandförlust har registrerats samt om den skett före (antemortem) eller efter döden (postmortem). Mekaniskt tandslitage i form av urgröpningar eller skåror har också noterats. Registreringen utgår från den standar som framtagits av Buikstra & Ubelaker (1994) medan placeringen av kariesangrepp och graden av tandsten registrerats enligt Brothwells system (1981:155 fig. 6.14). ). En sammanfattande beskrivning av tandhälsan hos individerna ges i avsnittet Hälsa och Livsstil. En kortfattad redogörelse för tandstatusen per skelett finns i Osteologibeskrivningar. Källkritik Samtliga tre skelett är fragmenterade, där individen i grav 3 är den bäst bevarade. Hög fragmenteringsgrad begränsar möjligheten till så väl identifiering, köns- och åldersbedömning, måttagning som iakttagelser och tolkningar av skelettförändringar, vilket är viktigt att beakta vid användandet av analysresultaten. Tilläggas bör också att även ett välbevarat skelett kan innebära källkritiska problem. Då metoderna för osteologisk bedömning bygger på ett normativt system kan till exempel skelett med avvikelser från den osteologiska ålders- och könsnormen bli felbedömda. Förtidigt åldrade skelett, män med 6 ”feminina” drag och kvinnor med ”maskulina” drag, kan alltså feltolkas. Det har visat sig att en överrepresentation av män i vissa material kan bero på att en del äldre kvinnor bedöms som män p.g.a. kraniets robusta karaktär (Mays & Cox 2000:125). Skelettets utseende beror på en kombination av många olika faktorer som inte direkt är ålder- och könsrelaterade. Även sociala, genetiska, hormonella och patologiska förhållanden påverkar och försvårar bedömningen (Kjellström 2003:62). Material Samtliga tre skelett som påträffades vid schaktningsövervakningen har ingått i den osteologiska analysen. Individerna var nedlagda i var sin grav och kistrester, trä och spik framkom i alla tre. Skeletten är fragmenterade och ytskiktet är ställvis nedbrutet. Det har gjort att vissa kroppsregioner eller benslag är dåligt representerade, svåridentifierade eller saknas (tabell 2). En del av skadorna uppkom vid undersökningstillfället. Fotänden på både grav 1 och 2 saknas till följd av att gravarna har störts av kabelschakt. Det bäst bevarade skelettet både gällande minsta fragmenteringsgrad, ytskikt och representation är individ 985 i grav 3, medan individ 829 i grav 1 och 790 i grav 2 klarat sig sämre. Analysresultaten för respektive individ presenteras i avsnittet Osteologibeskrivningar. Tabell 2. Anatomisk representation för de tre individerna från schaktningsövervakningen norr om Mariakyrkan. Benslagens placering visas i figur 1, bilaga 2. Kroppsregion eller benslag Cranium Dentes Vertebrae cervicale Vertebrae thoraciche Vertebrae lumbale Sacrum Costae Clavicula Scapula Humerus Radius Ulna Carpi Metacarpale Phalanx manus Coxae Femur Patella Tibia Fibula Tarsi Metatarsale Phalanx pedis Grav 1 Individ 829 X X X Grav 2 Individ 790 X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X Grav 3 Individ 985 X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X Sammanfattande resultat En kort sammanfattning av analysresultaten med en sammanställning i tabell 3 följer här. En utförligare beskrivning per individ återfinns i avsnittet Osteologibeskrivningar. 7 Tabell 3. Sammanfattande tabell för de analyserade skeletten avseende ålder, kön, kroppslängd samt förekomst av patologier och skelettförändringar. Förkortningar för kön: F=Kvinna, F?=Kvinna?, M=Man, M?=Man?, A=Allophys, tvetydiga könskaraktärer, ?=Vuxen av obestämt kön. Kroppslängdsberäkning för individer med obestämt kön, enligt Sjøvold (1990)=S. Kroppslängdsberäkning vid bestämt kön, enligt Trotter och Gleser (1952, 1958) = T & G. Grav Individ Kön 1 829 M? 2 790 3 985 A Åldersgrupp Adultus/Maturus Juvenilis Adultus/Maturus Kroppslängd cm, Kroppslängd Patologi/ Specifik ålder T & G cm, S skelettförändring 33-45 år - Ja 13-18 år 22,7-43,7 år 159,1 alt. 164,1 161,47 Ja Demografi Åldersbedömningen indikerar att de gravlagda utgörs av två unga eller medelålders vuxna (Adultus/Maturus) i åldersspannet 33-45 respektive 22-45 år och en tonåring (Juvenilis) i 13-18årsåldern. Skelett 829 i grav 1 bedöms som en trolig man (Man?). Bedömningen är dock osäker då flertalet könskaraktärer saknades eller var alltför skadade för bedömning. De bevarade könskaraktärerna hos skelett 985 i grav 3 har över lag tvetydig könsmorfologi och individen bedöms därför som Allophys. Ingen könsbedömning har gjorts för individen i grav 2. Detta dels för att antalet lämpliga skelettelement är för få då de är skadade eller saknas, dels för att individen fortfarande var tonåring vid dödstillfället. Det innebär att det finns risk att könskaraktärerna ännu inte utvecklats färdigt. Hälsa och livsstil Delar av nedanstående beskrivningar av patologier och skelettförändringar är hämtade från manuset till den osteologiska rapporten från Domkyrkoplan i Uppsala (Sjöling & Prata, manus). I avsnittet Osteologibeskrivningar återfinns en närmare beskrivning av iakttagelserna för respektive individ. Patologier och skelettförändringar Trots att ett stort antal leder är skadade eller saknas kunde vissa skelettförändringar eller patologier av olika typ och grad ändå konstateras hos de två vuxna individerna. Vid analysen noterades ledförändringar på flera av halskotorna (spondylosis deformans) på skelett 829 i grav 1. Då det rör sig om en kombination av benutväxter (osteofyter) och porositet används här beteckningen artros för förändringen (i osteologisk litteratur även osteoarthritis eller eng. degenerative joint disease). På skelett 985 i grav 3 påträffades porotiska ledförändringar tillsammans med oregelbundenhet längs undersidan av båda lårbenshuvudena. Möjligen kan förändringen betraktas som artros. Dessa förändringar behöver inte ge några symptom. Artros är resultatet av en aktiv, ibland inflammatorisk process och förekomsten stiger med åldern (Ström et al. 2008:3f.). Om de analyserade individerna har legat inom den övre delen av det bedömda åldersspannet skulle ålder kunna vara en faktor. De vanligaste orsakerna till artros är idag ärftlighet, övervikt och felaktig ledbelastning och det är mer vanligt förekommande hos kvinnor än män (Praktisk medicin TM). Hos individ 985 noterades även en ledmus (osteochondritis dissecans) på högerfotens stortå. Ledmus orsakas av försämrad blodförsörjning i en del av ledytan. Då kan ben- och broskvävnad skadas så att en brosk- och benbit lossnar. Det kan resultera i svullnad och låsningar men det kan även ske utan att ge symtom. Om ledmusen uppkommer före 15 års ålder, läker den ofta ut av sig själv. Uppstår den efter 15 års ålder ökar risken för att den inte läker, vilket bör har varit fallet för denna individ. Överbelastning och upprepade mikrotrauman har framförts som en tänkbar förklaring, då osteokondrit är vanligare hos idrottsaktiva (von Heideken et al. 2013). På underbenen hos båda individ 829 och 985 finna tecken på icke specifikt benreaktion (periostitis, osteitis eller osteomyelitis), d.v.s. ytliga beninflammationer samt icke-inflammatoriska blödningar. Reaktionerna är svåra att särskilja men båda kan påverka ben och benhinna samt leda till ny 8 benbildning eller resorption. Skillnaderna är främst kopplade till reaktionens utveckling, mer än till orsakerna (Weston 2008:49; Webb 2009: 127) som kan vara ex. trauma, kronisk irritation p.g.a. ett medicinskt tillstånd, blodutgjutning (hematoma), benmärgsinflammation eller en bentumör (Burgener et al. 2006). I större skelettmaterial är tillståndet vanligt och förekommer då ofta på skenben (Weston 2008:49). Detta benslag drabbas lättare p.g.a. att skelettet ligger nära huden där avsaknad av mjukvävnad och sämre blodcirkulation ger lägre temperatur och därmed högre mottaglighet för infektion (Kjellström 2003:83). Även om benreaktioner är icke-specifika säger de något om en populations hälsostatus, då en hög förekomst generellt tyder på sämre levnadsvillkor kopplad till hög befolkningstäthet, dålig hygien och/eller dåliga sanitära faciliteter (Larsen 2015). Emaljhypoplasier påträffades hos individ 790 och 985 där två tänder är drabbade hos båda skeletten. Emaljhypoplasier är en felaktig utveckling av emaljstrukturen i form av linjer eller gropar som uppkommer till följd av en störning under tandens tillväxtprocess, d.v.s. från födelsen upp till 13årsåldern. Orsaken kan vara näringsbrist, sjukdom, trauma eller ärftlighet (Lukacs 1989:267 ff., Hillson 1996:165 ff.) Om de förekommer på flera tänder i samma käke kan orsaken var felaktig eller bristfällig kost (Borrman 2003:114f.). Störningen är permanent och kan göra tanden mer känslig för kariesangrepp. Tänder med mycket tandsten eller kraftigt slitage kan göra emaljhypoplasier svårobserverade. dhälsa Tand Tandstatusen hos de gravlagda är måttligt god till god, baserat på de bevarade tänderna. Hos skelett 892 och 790 i grav 1 respektive 2, saknas ungefär 1/3-del av tänderna. Flera av dem förefaller ha lossnat till följd av att käkbenen skadats efter döden (postmortem), i ett antal fall är orsaken oklar, medan det i något enstaka fall kan röra sig om tandlossning (parodontit), till exempel för skelett 829. Tandlossning sker till följd av en inflammatorisk förändring som orsakar resorption av periodonteum (tandens upphängningsvävnad i käken). Det kan göra att tänderna faller ut innan döden (antemortem) och att de lättare lossnar efter döden. Tillståndet kan uppkomma till följd av exempelvis irritation p.g.a. bakterieinfektion av tandköttskanten, plack/tandsten, tandslitage eller nedsatt motstånd hos vävnaderna orsakad av felaktig diet med påföljande inflammationer (Brothwell 1981:154). Tandlossning blir vanligare med stigande ålder (Ubelaker & Buikstra 1994:55). Svag till måttlig mängd tandsten (calculus) konstaterades på knappt hälften av de påträffade tänderna hos individ 790 och på merparten hos individ 985. Ingen tandsten noterades på skelett 829, men det kan inte uteslutas att den fallit bort postmortem då den ursprungliga mängden tandsten lätt lossnar i arkeologiska skelettmaterial. En brungul rand kvarstår dock oftast, vilket gör observation möjlig, men inte av initial mängd. Någon sådan rand kunde dock inte iakttas på skelett 829. Tandsten är en mineraliserad bakteriebeläggning (plack) på emaljen som snabbare ackumuleras på tänderna vid intag av kost rik på protein eller kolhydrater, vilket skapar en basisk oral miljö (Roberts & Manchester 2010:53f). Svåra tandstenangrepp kan inflammera tandköttet (gingivit) vilket kan leda till tandlossning. Karies påträffades endast på en tand. Det rör sig om ett kraftigt angrepp på överkäkens ena sexårstand (M1) hos individ 985. Orsaken till karies är bland annat tandslitage, bakteriebeläggningar, dålig munhygien, genetiska förutsättningar, salivmängd samt kost rik på socker och kolhydrater. Jäsbara kolhydrater som under medeltid exempelvis finns i spannmålsprodukter som gröt, bröd och öl, göder bakterier i beläggningen, vilken utsöndrar syra som fräter på emaljen (Alexandersen 2008:370). På ett av skeletten, individ 985 i grav 3, påträffades ett tandslitage på en framtand som eventuellt orsakats av hantverk. 9 Framtida potential På grund av fragmenteringsgraden bedöms potentialen för framtida forskning vara lägre för de tre analyserade skeletten. Tack vare att de kontextuella och osteologiska förhållandena dokumenterades väl vid den arkeologiska undersökningen har ändå förhållandevis mycket information kunnat utvinnas vid analysen. Eftersom skeletten har registrerats på samma sätt som vid tidigare forskning om Sigtunas gravlagda, finns även goda möjligheter till jämförelser med tidigare påträffade, samtida gravar från Mariakyrkan men även samtida gravar på andra kyrkogårdar. Osteologibeskrivningar Grav 1-- individ 829 Sammanfattning: Individen var i 33-45 års åldern vid dödstillfället. De två könskaraktärer som bevarats indikerar Allophys (tvetydig könsmorfologi) respektive Man men underlaget är för litet för en mer säker bedömning. Den gravlagde har slitna tänder med resorberad underkäke kring framför allt högersidans kindtänder. I förhållande till åldern har individen ändå tämligen god tandstatus. Merparten av alla leder och kotor saknas men samtliga påträffade kotkroppar från halsryggen uppvisar svaga degenerativa förändringar som sannolikt är artros, vilket kan förekomma i denna åldersgrupp. En viss fragmentering uppstod vid påträffandet av graven då huvud, armar och delar av bålen skadades av grävskopan. Vidare saknas fötterna p.g.a. att ett kabelschakt dragits över fotänden. Kroppsposition: Låg i utsträckt ryggläge med händerna över bäckenet. Huvudet var svagt lutat åt vänster medunderkäksleden (condylus mandibularis) ledad mot kraniet. Placeringen på de kistspikar som påträffats och den träbotten som konstaterats under skelettet visar att begravningen skett i en kista. Lår- (femur) och skenben (tibia) var vridna utåt men lårbenskulan satt kvar i höftleden, vilket indikerar förmultning inom ett öppet men begränsat utrymme, dock med ett visst röresleutrymme kring nederdelen av kroppen. Bevaringsgrad och benkvalitet: Fragmenterat skelett med förhållandevis gott ytskikt. Kraniet skadades av skopan vid påträffandet och rubbades ur ursprungligt läge. Fötterna saknas till följd av ett kabelschakt som dragits över gravens fotände. Kraniet är krossat och ett antal kraniefragment kunde inte identifieras närmare till benslag. Knappt hälften av tänderna saknas. Delar av rörbensskaften (os longum) och i stort sett alla rörbensleder, med undantag av lårbenshuvudet (caput femoris) saknas. Även bröstkotor (vertebrae thoraciche), mycket av ländkotorna (vertebra lumbale) samt fotben (tarsi, metatarsi, phalanx) saknas. Fragmenteringen har begränsat analysen till viss del, bland annat har möjligheterna att mäta skeletten och att påträffa eventuella skelettförändringar minskat. Tandstatus: Permanent tanduppsättning där18 tänder kvarstår. Av dessa sitter fyra, från den första främre kindtanden t.o.m. tolvårstanden i vänster underkäke (P1-M2) kvar in situ (tabell 4). Av de 18 tänderna har 16 identifierats till tandslag medan två är osäkra. Troligtvis rör det sig om två framtänder (I1 och/eller I2), mest sannolikt från underkäken. Höger och delar av vänster överkäke (maxilla) saknas. Tandhålorna kring fram- och hörntänder (I1-2 och C) samt kring underkäkens första och andra kindtand (M1-2) på högersidan saknas eller är skadade. Övrigt: Påbörjad resorption av utsidan (buccalt) på höger underkäksben, kring de främre kindtänderna (PM1 och 2). På samma sida noterades uppluckring av käkbenet kring visdomstanden (M3). 10 Tabell 4. Tandstatus för permanenta tänder, individ 10101. ÖK=överkäke, UK=underkäke. Tandnumrering nr 1-32 efter Buikstra & Ubelaker (1994: Chapter 5: Attachment 14a). Tandnärvaro efter Buikstra & Ubelaker (1994:49), karies efter Buikstra & Ubelaker (1994:55), tandsten efter Buikstra & Ubelaker (1994:56), tandslitage efter Brothwell (1981:72, fig.3.9) samt efter Buikstra & Ubelaker (1994:52, fig. 25.) Käke Tand Tand-nr Sida Närvaro Slitage ÖK M3 1 dx 3 ÖK M2 2 dx 2 ÖK M1 3 dx 3 ÖK Pm2 4 dx 2 ÖK Pm1 5 dx 2 ÖK C 6 dx 3 ÖK I2 7 dx 2 ÖK I1 8 dx 2 ÖK I1 9 sin 3 ÖK I2 10 sin 3 ÖK C 11 sin 5 ÖK Pm1 12 sin 2 ÖK Pm2 13 sin 2 ÖK M1 14 sin 5 ÖK M2 15 sin 2 ÖK M3 16 sin 5 UK M3 17 sin UK M2 UK Ålder Karies Periapikal förändring Tandsten Emaljhypoplasi 5 33-45 5 33-45 2 4 33-45 18 sin 2 5++ 45+ M1 19 sin 2 5++ 33-45 UK Pm2 20 sin 2 UK Pm1 21 sin 2 UK C 22 sin 3 UK I2 23 sin 3 UK I1 24 sin 5 UK I1 25 dx 5 UK I2 26 dx 5 UK C 27 dx 2 UK Pm1 28 dx 4 X UK Pm2 29 dx 2 X UK M1 30 dx 3 UK M2 31 dx 2 UK M3 32 dx 4 4 33-45 X Ålderskriterier: Tänder: 33-45 år Kraniesömmar: Endast fyra av sju punkter på hjässan är iakttagbara p.g.a. fragmentering. Dessa indikerar dock tillsammans att individen var minst 23-45 år, vilket stämmer med tandslitaget. Kranium totalt: 33-45 år 11 Övriga benslag: Degenerativa förändringar på halskotorna gör det mer sannolikt att individen är i det övre delen av åldersspannet Metoder för ålder: (8), 9 Åldersgrupp: Adultus/Maturus Specifik ålder: 33-45 år Könsbedömning: Endast två könskaraktärer är iakttagbara. Den ena, vänstra tinningbensknölen (processus mastoideus) är välbevarad och hade manlig könsmorfologi. Den andra utgörs av hakpartiet (tuberculum mentale) som delvis är skadat. Morfologin kunde ändå i viss mån bedömas och den är varken typiskt manlig eller kvinnlig, så kallad Allophys. Att endast två könskaraktärer är bevarade och att de båda hör till de sekundära könskaraktärerna gör bedömningen mer osäker. Kranium: Man? Metoder för kön: 2 Kön: ? (osäker bedömning p.g.a. stort antal saknade könskaraktärer). Beräknad kroppslängd (cm): Fragmenteringsgraden innebär att inga mått för kroppslängdsberäkning har kunnat tas. En grov uppskattning, gjord utifrån det mått som togs med tumstock på höger lårben i fält (440 mm), indikerar att kroppslängden kan ha legat mellan 166-168 cm. Degenerativa/sjukliga förändringar: Artros i halsrygg noterades på tre av fyra av de fragmenterade kotkropparna. Förändringarna utgörs av svaga osteofyter kring både undre och övre delen av kotkroppen samt viss porositet kring kanterna på desamma. Icke specifik benreaktion: Noterades på utsidan av höger skenbensskaft. Grav 2 - individ 790 Sammanfattning: Ungdom i 13-18 års åldern med god tandhälsa. Den fragmentering som uppstod vid påträffande och de skador och den benförlust som skett i samband med ett kabelschakt som dragits över fotänden, har bland annat begränsat möjligheterna att ta mått och upptäcka eventuella sjukliga förändringar. Kroppsposition: Individen låg i utsträckt ryggläge med händerna över bäckenet. Huvudet rubbades vid påträffandet av graven varför dess läge är oklart. Även delar av bålen rubbades vilket inverkat på bevaring och representation av kroppsregioner. De kistspikar och trärester som påträffats i graven visar att gravläggningen skett i en kista. Lårbenkulan satt i höftleden, men övriga leder var alltför skadade för att det skulle vara mjöligt att ta ställning till om utrymmet kring kroppen varit öppet och rymligt eller om det begränsats av något, som kistkanter eller en svepning. Bevaringsgrad och benkvalitet: Mycket fragmenterat skelett där minst hälften av fragmenten har vittrat ytskikt. Huvudet och delar av bålen skadades av grävskopan vid undersökningen och rubbades ur sitt ursprungliga läge. Fotänden har troligen kapats av ett tidigare anlagt kabelschakt och därför saknas ben från fötterna. Kraniet är mycket fragmenterat men de kvarvarande tänderna är i gott skick. Ett tiotal tänder, höger nyckelben (clavicula) och i stort sett samtliga leder saknas. Bäst bevarade är höger lårbenshuvud (epifysen) som ännu inte växt ihop med lårbenet och den andra halskotans tandutskott (dens axis) samt några småleder från övriga halskotor (vertebra cervicale). Majoriteten av överkroppens skelettdelar är kraftigt fragmenterade eller saknas. Av vänster arm (humerus, ulna, radius, carpi, metacarpi och phalanx), och revben (costae) kvarstår endast smulor. Merparten av halskotorna, alla bröst- (vertebra thoraciche) och ländkotor (vertebra lumbale) saknas och endast små fragment finns kvar. Högersidan har klarat sig något bättre med lite fler och större fragment, framför allt gällande överarmsbenet och skulderbladet (scapula). Inga ben från händerna har kunnat identifieras. Höger höft är krossad men består av något större fragment än vänstersidan. Lår- (femur), sken- (tibia) och vadben (fibula) är bättre bevarade men alltjämt fragmenterade. Inga skelettdelar var tillräckligt välbevarade för att kunna mätas. Tandstatus: Samtliga 22 bevarade tänder är permanenta. Av dessa är 20 helt frambrutna medan vänstra överkäkens (maxilla) visdomstand (M3) är på väg att bryta fram och visdomstanden i högra 12 underkäken (mandibula) ligger kvar i sin krypta. I det vänstra fragmenterade underkäksbenet syns inget anlag eller utrymme för visdomstanden vilket indikerar att den saknas genetiskt. Det är troligt att övriga saknade tänder har lossnat efter döden (postmortem) och därefter försvunnit (tabell 5). Tandhälsan är generellt god hos individen. Tandsten: Svag tandsten (calculus) noterades på nio tänder i både över- och underkäke, varav fem är kindtänder, en är en hörntand och en är en framtand. Emaljhypoplasier: Svaga hypoplasier i form av en linje, registrerades på en sexårstand (M1) och en framtand (I1). Tabell 5. Tandstatus för permanenta tänder, individ 790. ÖK=överkäke, UK=underkäke. Tandnumrering nr 1-32 efter Buikstra & Ubelaker (1994: Chapter 5: Attachment 14a). Tandnärvaro efter Buikstra & Ubelaker (1994:49), tandutveckling efter Moorrees et al (1963a, 1963b) samt Buikstra 6 Ubelaker (1994:50, fig. 23), karies efter Buikstra & Ubelaker (1994:55), tandsten efter Buikstra & Ubelaker (1994:56), tandslitage efter Brothwell (1981:72, fig.3.9) samt efter Buikstra & Ubelaker (1994:52, fig. 25.) Käke Tand Tandnr ÖK M3 1 ÖK M2 2 ÖK M1 3 ÖK Pm2 4 ÖK Pm1 5 ÖK C 6 ÖK I2 7 ÖK I1 8 ÖK I1 9 ÖK I2 10 ÖK C 11 ÖK Pm1 12 ÖK Pm2 13 ÖK M1 14 ÖK M2 15 ÖK M3 16 UK M3 17 UK M2 18 UK M1 19 UK Pm2 20 UK Pm1 21 UK C 22 UK I2 23 UK I1 24 UK I1 25 UK I2 26 UK C 27 UK Pm1 28 UK Pm2 29 UK M1 30 UK M2 31 UK M3 32 Sida Närvaro Slitage Moorrees et al dx 3 dx 2 2 dx 2 2 dx 2 dx 2 dx 2 dx 2 dx 2 sin 3 sin 3 sin 2 sin 3 sin 3 sin 2 2 sin 2 2 sin 2 sin 6 sin 2 2 sin 2 2 sin 7 14 sin 3 sin 2 sin 7 sin 2 dx 2 dx 2 dx 2 dx 2 dx 2 dx 2 2 dx 2 2 13 dx 8 9 Ålder Karies Periapikal Tandsten Emaljförändring hypoplasi 17-25 17-25 1 1 1 17-25 17-25 1 1 17-25 17-25 14,5 1 1 1 1 17-25 13 14,5 1 1 Ålderskriterier: Tänder: Tandutveckling mjölktänder: 13-14,5 år (Moorrees et al. 1963a), 15 år (+-36 mån) (Ubelaker 1989). Kranium: Sömmen (sutura) mellan nack- och kilben (occipitale och sphenoidale) var fortfarande öppen vilket visar att individen var yngre än 19 år. 13 Övriga benslag: Fusionering: 12-19 år baserat på att den andra halskotans tandutskott är fusionerat men lårbenshuvudet (caput femoris) och nedre lårbensleden är ofusionerade. Metoder för ålder: 1, 2, 9 Åldersgrupp: Juvenilis Specifik ålder: 13-18 år Kön: Utöver att lämpliga skelettelement för könsbedömning saknades eller är fragmenterade var individen så pass ung vid dödstillfället att en könsbedömning skulle kunna bli missvisande p.g.a. att könskaraktärerna ännu inte utvecklats. Kroppslängd: Lårbenets längd mättes in situ i fält med tumstock och uppskattades då till ca 420 mm. Med reservation för att måttet inte är helt tillförlitligt p.g.a. den grova inmätningsmetoden, att individen ännu var tonåring och att könet är okänt, ger det en fingervisning om att kroppslängden legat kring 158-163 cm. Intervallet motsvara det som framkommer vid en beräkning med både Trotters & Glesers (1952, 1958), och Sjøvolds (1990) formler. Grav 3 - individ 985 Sammanfattning: Individ av oklart kön (Allophys) i 22-44 års åldern. God tandstatus med måttlig tandsten, några emaljhypoplasier samt ett fall av kraftig karies på sexårstanden (M1) i överkäken (maxilla). Svaga ledförändringar noterades på lårbenshuvudena som är en av de få bevarade lederna. Även en så kallad ledmus konstaterades i höger stortåled samt spår av svag icke specifik benreaktion på sken- (tibia) och vadben (fibula). Kroppsposition: Skelettet låg i utsträckt ryggläge med händerna längs sidorna. Vid framtagandet påträffades två välbevarade kotbågar (arcus) från ländryggen (vertebra lumbale) vid kraniet. Det har inte varit mjöligt att avgöra om dessa två kommer från just denna individ eller ej, då merparten av ländryggens kotbågar saknades eller var kraftigt fragmenterade. Eftersom de två kotbågarna är betydligt bättre bevarade övriga skelettdelar i graven och ingen störning kunde konstateras vid utgrävningen, är det mest sannolikt att de kommer från en annan individ än den gravlagde. Troligen har de legat i fyllnadsmassorna som graven fyllts igen med och kommer från en äldre grav som störts. Bevaringsgrad och benkvalitet: Relativt välbevarat skelett med ställvis vittrat ytskikt. Samtliga kroppsregioner finns representerade men alla bevarade skelettelement är fragmenterade, särskilt i bålen. Majoriteten av lederna saknas och desamma gäller för flertalet ben från händerna och hela bröst- (sternum och manubrium) och pubisbenet. Tandstatus: Totalt registrerades 29 permanenta tänder av det maximala antalet 32 (tabell 6). De tänder som saknas är bland annat den främre kindtanden (Pm1) i höger underkäke (mandibula). Den har sannolikt fallit ut postmortem, d.v.s. efter döden. Visdomstanden (M3) i samma käkhalva saknas genetiskt. Även visdomstanden i höger överkäke saknas. Orsaken till avsaknaden är dock oviss till följd av att käkbenet är skadat på platsen där tanden skulle ha suttit. Karies: Kraftig karies registrerades på sexårstanden i vänster överkäke. Knappt halva tanden är borta p.g.a. kariesangreppet vilket gör det oklart var det ursprungligen har börjat. Tandsten: Svag-måttlig tandsten noterades på 26 av tänderna. Emaljhypoplasier: I form av en linje registrerades på den främre kindtanden i vänster under- och höger överkäke. Övrigt tandslitage: på den andra framtanden (I2) i höger överkäke noterades en skåra i tandens skärande kant. Den kan ha uppkommit till följd av någon from av hantverk där en ett smalt föremål, exempelvis en tråd, sticka eller nål, hållits fast med eller dragits över tandkanten. 14 Tabell 6. Tandstatus för permanenta tänder, individ 10103. ÖK=överkäke, UK=underkäke. Tandnumrering nr 1-32 efter Buikstra & Ubelaker (1994: Chapter 5: Attachment 14a). Tandnärvaro efter Buikstra & Ubelaker (1994:49), karies efter Buikstra & Ubelaker (1994:55), tandsten efter Buikstra & Ubelaker (1994:56), tandslitage efter Brothwell (1981:72, fig.3.9) samt efter Buikstra & Ubelaker (1994:52, fig. 25.) Käke Tand Tand-nr Sida Närvaro Slitage Ålder Karies Periapikal förändring Tandsten Emaljhypoplasi ÖK M3 1 dx 3 ÖK M2 2 dx 2 2 17-25 2 ÖK M1 3 dx 2 3+ 17-25 2 ÖK Pm2 4 dx 2 2 ÖK Pm1 5 dx 2 1 ÖK C 6 dx 2 1 ÖK I2 7 dx 2 ÖK I1 8 dx 2 ÖK I1 9 sin 2 ÖK I2 10 sin 2 ÖK C 11 sin 2 1 ÖK Pm1 12 sin 2 1 ÖK Pm2 13 sin 2 2 ÖK M1 14 sin 2 2+ 17-25 2 ÖK M2 15 sin 2 2+ 17-25 2 ÖK M3 16 sin 2 2 25-35 2 UK M3 17 sin 2 2 25-35 1 UK M2 18 sin 2 2+ 17-25 2 UK M1 19 sin 2 4 25-35 1 UK Pm2 20 sin 2 2 UK Pm1 21 sin 2 1 UK C 22 sin 2 1 UK I2 23 sin 2 2 UK I1 24 sin 2 2 UK I1 25 dx 5 2 UK I2 26 dx 2 2 UK C 27 dx 2 1 UK Pm1 28 dx 5 UK Pm2 29 dx 2 UK M1 30 dx 2 4 25-35 1 UK M2 31 dx 2 2+ 17-25 1 UK M3 32 dx 6 1 1 1 2 Ålderskriterier: Tänder: 17-35 år Kraniesömmar: 25,5-48 år. Angiven ålder motsvarar en lägsta indikation eftersom tre av sju observationspunkter saknades, framför allt på sidorna av kraniet. Kranium totalt: 22,7-43,7 år. 15 Höftben: äldre än 17 år Övriga benslag: Nyckelbensleden hade växt samman med benskaftet vilket sker efter 18 års ålder. Metoder för ålder: 2, 6, 7, 8, 9 Åldersgrupp: Adultus/Maturus Specifik ålder: 22,7-43,7 år Könsbedömning: Samtliga könskaraktärer på kraniet är iakttagbara och de ger varierade indikationer. Området kring ögonen (arcus superciliaris, margo supraorbitalis och glabella) är könsneutralt till manligt. Muskelfästet på nackbenet (protuberantia occipitalis externa) är möjligen manligt medan tinningbensknölen (processus mastoideus) har kvinnlig morfologi. Underkäkens drag indikerar en möjlig kvinna (tuberculum mentale och angulus mentale). Sammantaget innebär det en tvetydig könsmorfologi för kraniet, så kallad Allophys. På höftbenen kunde endast två av sex könskaraktärer studeras (incisura ischiadica major och arc composé) där båda är könsneutrala, Allophys. De är dock delvis fragmenterade vilket ger en mer osäker bedömning. Det gäller även de könsindikerande måtten där endast ett av fem områden kunde mätas. Måtten på de båda lårbenshuvudena indikerar möjlig kvinna. Den sammanvägda bedömningen baserad på detta blir Allophys, vilket innebär en könsmorfologi som varken är typiskt manlig eller kvinnlig. Kranium: Allophys Höften: Allophys Lårben: Kvinna? Metoder för kön: 1, 2, 3 Kön: Allophys Beräknad kroppslängd (cm): baseras på mått av höger lårben (femur) dx, som dock var fragmenterat och behövde hållas ihop inför mätning vilket kan ha påverkat noggrannheten något. Längden bör dock ha varit ca 159,1 om det var en kvinna och 164,1 om det var en man (Trotter & Gleser 1952, 1958) och 161,74 cm med en könsneutral beräkning (Sjøvold 1990). Skelettets fysiska längd i graven mättes in i fält och den var ca 158 cm vilket ligger i linje med mätresultaten. Degenerativa/sjukliga förändringar: P.g.a. att majoriteten av lederna saknas eller är kraftigt fragmenterade är det svårt att bedöma om individen drabbats av ledförändringar. Ledförändringar: Båda lårbenshuvudena uppvisar ojämnhet och porositet läng kanten av ledernas undersida (distalt) och det kan möjligen rör sig om artros. Motsvarande led, ledskålen på höfterna uppvisar dock inte någon förändring. En så kallad ledmus (osteochondritis dissecans) konstaterades på den inre leden (basis) av högra stortåns första tåfalang. Icke specifik benreaktion: Svag reaktion noterades på vänstra och högra skenbenensskaftens (diaphysis tibiae) insidor (medialt) samt på båda vadbensskaften (diaphysis fibulae). 16 Bilaga 1.. Tabell 7. Mått på långa rörben från vuxna individer. Endast tre mått var möjliga att ta, samtliga på individ 985, grav 3. Mått enligt Buikstra & Ubelaker (1994 och där anförd litteratur). Mått i mm. Mätpunkter Femur maximal diameter caput dx Femur maximal diameter caput sin Femur maximal längd dx Grav 3, Individ 985 43,65 42,65 425 17 Bilaga 2. Förklaringar: sin (sinister) = vänster dx (dexter) = höger Benslag: Figur 1. Skelettets anatomi med latinska namn på benslag. Modifierad från Iregren, E. Bildkompendium Historisk Osteologi, 2002, s 5, och från Petrén, T. Anatomi. Del 1. Rörelseapparaten, 1984, s 38, fig. 17. Sammanställning av Anne IngvarssonSundström. 18 Referenser Acsádi, G. & Nemeskéri, J. 1970. History of Human Life Span and Mortality. Akadémiai Kiadó, Budapest. Alexandersen, V. 2008. Tandsygdomme. I: I: Lynneryp N., Bennike, P. & Iregren E. (red.), Biologisk antropologi med human osteologi. Köpenhamn. Bass, W. M. 1987. Human Osteology: a Laboratory and Field Manual. Missouri Archaeological Society, Columbus, Missouri. Brooks, J. M. & Suchey, S. T. 1990. Skeletal Age Determination Based on the Os Pubis. A Comparison of the Acsádi and Nemeskéri and Suchey-Brooks Methods. I: Human Evolution 5. 1990, s. 227-238. Borrman, H. 2003. Tänder som informationskälla - en odontologisk analys. I: Syse, B. (red), Långfredagsslaget, en arkeologisk historia. Uppsala. Brothwell, D. R. 1981. Digging up Bones. The excavation, treatment and study of human skeletal remains. British Museum National History. Cornell University Press, Ithaca, New York. Buikstra, J. E. & Ubelaker, D. H. (red.). 1994. Standards for Data Collection from Human Skeletal Remains. Proceedings of a Seminar at The Field Museum of Natural History. Arkansas Archaeological Survey Research Studies No. 44. British Museum National History. Cornell University Press, Ithaca, New York. Cox, M., 2000. Ageing Adults from the Skeleton. I: Human Osteology in Archaeology and Forensic Science. s.61-81. London. Ferembach, D., Schwidetsky, I. & Stloukal, M. von, 1980. Recommendations for Age and Sex Diagnoses on Skeletons. Workshop of European Anthropologists. Journal of Human Evolution (9). No. 7, s. 517-538. Gray, H. & Standring, S. (red.) 2005. Gray's anatomy: the anatomical basis of clinical practice. 39. Elsevier Churchill Livingstone. Edinburgh. Hillson, S. 1996. Dental anthropology. Cambridge. Kjellström, A. 2003. Människorna i slaget- vad benen berättar. I: Långfredagsslaget, en arkeologisk historia. Bent Syse (red). Uppsala. -2005. The urban farmer. Osteoarchaeological analysis of skeletons from medieval Sigtuna interpreted in a socio-economic perspective. Diss. Osteoarchaeological Research Laboratory, Stockholm University, Sweden, 2005. -2012. Projektet Människor i brytningstid. Skelettgravar i Birka och dess nära omland. I: Hedenstierna-Jonson, C. (red.), Birka nu. Pågående forskning om väldsarvet Birka och Hovgården. The National Historical Museum, Stockholm. Studies 22. Krogman, W. M. 1962. The Human Skeleton in Forensic Medicine. Springfield, Illinois. Larsen, C. S. 2015. Bioarchaeology. Interpreting Behavior from the Human Skeleton (Vol. 69). Cambridge University Press. Lovejoy, C. O., Meindl, R. S., Pryzbeck, T. R. & Mensforth R. P. 1985. Chronological Metamorphosis of the Auricular Surface of the Ilium. A New Method for the Determination of Age at Death. I: American Journal of Physical Anthropology 68, s. 15-28. >ƵŬĂĐƐ͕:͘Z͘ϭϵϴϵ͘ĞŶƚĂůWĂůĞŽƉĂƚŚŽůŽŐLJ͗DĞƚŚŽĚƐĨŽƌZĞĐŽŶƐƚƌƵĐƚŝŶŐŝĞƚĂƌLJWĂƚƚĞƌŶƐ͘/͗/ƔĐĂŶ͕D͘z͘ & K.A.R. Kennedy (red.), Reconstruction of Life from the Skeleton. New York. 19 Mann, R. W. Symes, S.A. & Bass, W. M. 1987. Maxillary Suture Obliteration: Aging the Human Skeleton Based on Intact or Fragmentary Maxilla. I: Journal of Forensic Sciences 32, s. 148-157. Martin, R. & Saller, K. 1957. Lehrbuch der Anthropologie in Systematischer Darstellung. Stuttgart. Mays, S. & Cox, M., 2000. Sex Determination in Skeletal Remains. I: Human Osteology in Archaeology and Forensic Science. s. 117-130. London. Meindl, R. S. & Lovejoy, C. O. 1985. Ectocranial Suture Closure: A Revised Method for the Determination of Skeletal Age at Death Based on the Lateral-Anterior Sutures. I: American Journal of Physical Anthropology 68, s. 57-66. Moorrees, C. F. A., Fanning, E. A. & Hunt, E. E. 1963a. Formation and Resorption of Three Deciduous Teeth in Children. I: American Journal of Physical Anthropology 21, s. 205-213. Moorrees, C. F. A., Fanning, E. A. & Hunt, E. E. 1963b. Age Formation by Stages for Ten Permanent Teeth. I: Journal of Dental Research 42, s. 1490-1502. Prata, S. 2018. Osteologisk analys. Två kranier från Klostergatan. Dragarbrunn 1:2, Fornlämning: Uppsala 88:1, Uppsala stad, Uppsala socken, Uppsala kommun, Uppsala län. SAU rapport 2018:15 O. Projektnummer Upplandsmuseet: ARK 8666. Av Sofia Prata. I: Sunding, E. & Lucas, R. 2019. Arkeologi på Klostergatan och Östra Ågatan i Uppsala. Arkeologisk schaktningsövervakning. Raä Uppsala 88:1, Dragarbrunn 1:2, Uppsala kommun, Uppland. Upplandsmuseets rapporter 2019:09. Uppsala. Pearson, K. & Bell, J. 1917-1919. A Study of the long bones of the English skeleton. I. The Femur. University of London Department of Applied Statistics, Company reserach, Memoir, Biometric Series X, chapters 1-4. Roberts, C. & Manchester, K. 2010. The Archaeology of Disease. Sahni, D., Jit, I., Neelam & Suri, S. 1998. Time of fusion of the basisphenoid with the basilar part of the occipital bone in northwest Indian subjects. I: Forensic Science International. 30 (1-2). s. 41-5. Scheuer, L. & Black, S. 2000. Developmental juvenile osteology. Academic Press. San Diego. Sjøvold, T. 1990. Estimation of stature from long bones utilizing the line of organic correlation. I: Human evolution 5, s. 431–447. Sjöling, E. & Prata, S. manus. Osteologisk analys av skelettgravar från senvikingatid-tidigmedeltid, hög- och sen medeltid samt 1600- och 1700-tal från Domkyrkoplan (gravkatalog), Uppsala 88:1/L1941:2293, fastigheten Fjärdingen 22:1, Uppsala kommun, Uppsala län, Uppland. SAU rapport 2021:15 O. I: Qviström, L., Sjöling, E. & Bengtsson, H. (med bidrag av Prata, S.), 2021. Domkyrkoplan kyrkogård och byggarbetsplats. Arkeologisk schaktningsövervakning och undersökning, L1941:2293, Fjärdingen 22:1, Uppsala kommun, Uppland. Upplandsmuseets rapporter 2021. Uppsala. Sjöling, E. 2006 Enbacken - ett gravfält från yngre järnåldern i Uppland. Arkeologisk slutundersökning för E4. SAU skrifter 19. Uppsala. Steckel R. H., Larsen C. S., Sciulli P. W. & Walker P. L. 2005. The Global History of Health Project Data Collection Codebook. Cambridge UK: Cambridge University Press. Publicerad online: Jan, 2006. https://www.uv.es/paleolab/Codebook-08-25-051%5B1%5D.pdf Ström, P. & Frostberg, E. 2008. Reumatologi & Ortopedi, Bevægeapparatet, K3. 2008. Trotter, M. & Gleser, G. C. 1952. Estimation of stature from long-bones of American Whites and Negroes. I: American Journal of Physical Anthropology Vol. 10, s. 463-514. 20 Trotter, M. & Gleser, G. C. 1958. A re-evaluation of estimation based on measurements of stature taken during life and of long bones after death. I: American Journal of Physical Anthropology Vol. 16, s. 79-123. Webb, S. 2009 [1995]. Paleopathology of Aboriginal Australians. Health and Disease across a HunterGatherer Continent. Cambridge University Press. Webb, P.A. & Suchey J. M. 1985. Epiphyseal union of the anterior iliac crest and medial clavicle in a modern multiracial sample of American males and females. I: American Journal of Physical Anthropology. 68 (4). s. 457-66 Weston, D. A. 2008. Investigating the Specificity of Periosteal Reactions in Pathology Museum Specimens. I: American Journal of Physical Anthropology. Vol. 137. 48-59. Digitalaa Referenser Burgener, F. A., Kormano, M. & Pudas, T. 2006. Bone and Joint Disorders. Differential Diagnosis in Conventional Radiology. Publicerad online: April, 2006. doi: 10.1016/S0150-9861(06)77540-X. [Hämtad: januari, 2022] von Heideken, J., Bengtsson Moström, E. & Janarv, P-M. 2013. Klinik och vetenskap. Knäskador vanliga bland idrottande barn. I: Läkartidningen, nr 15, 2013. Publicerad online: 9 April, 2013, https://lakartidningen.se/tema-rorelsesjukdomar-hos-barn-1/2013/04/knaskador-vanliga-blandidrottande-barn/ [Hämtad: januari, 2022] Praktisk medicin TM Artros. Osteoartrit. ICD-10: M16, M17, M19, M47. Praktisk medicin TM. http://www.praktiskmedicin.se/sjukdomar/artros-osteoartrit/ [Hämtad: juni, 2015] 21 Bilaga 6. Makrofossilanalys Makroskopisk analys av kalk från Sigtuna 2:42 Teknisk rapport Jens Heimdahl SHMM 2022-10-26 Bakgrund och syfte Under en arkeologisk undersökning vid Sigtuna 2:42 m.fl. (L2015:2168) påträffades kalksten som misstänks ha använts vid kalkbränning i samband med kyrkobyggen i staden. Kalk sändes för analys av makroskopiskt material, dels i syfte att finna material för datering dels för att eventuellt säga något mer om kalkstenen och dess proveniens. Metod och källkritik Provtagning genomfördes av arkeolog Johan Runer under utgrävningen. Kalken floterades enligt metod beskriven av Wasylikowa (1986) och våtsiktades med minsta maskstorlek om 0,25 mm. Identifieringen av det utfloterade materialet skedde under ett stereomikroskop med 7–100 gångers förstoring. Även floteringsresten (kalken som inte flutit upp) torkades och genomsöktes under lupp. Analysresultat Vid floteringen framkom små mängder förkolnad ved vilka vidaresändes för vedartsanalys till Ulf Strucke. Vidare framkom en liten fiskkota. I kalkstenen framkom en liten fossiliserad brachiopod (armfoting) vilken kunde bestämmas som Ferganella borealis. Diskussion Brachiopoden Ferganella borealis levde under Silur och är vanligt förekommande i Gotlands revkalkstenar. Den förekommer också på Dagö och Ösel, liksom i Estland, men inte i andra siluruiska avlagringar kring östersjön (FOSSIILID.INFO 2022-10-26). Den närmast troliga proveniensen för den påträffade kalkstenen är därför Gotland. Referenser FOSSIILID.INFO 2022-10-26: http://fossiilid.info/3920?mode=in_baltoscandia&lang=en Wasylikowa, K., 1986: Analysis of fossil fruits and seeds. I Berglund, B. E. (ed.): Handbook of Holocene Palaeoecology and Palaeohydrology. John Wiley & Sons Ltd. 571–590 Bilaga 7. Kontrollmätning av murtegel Kontrollmättamurtegel,påträffadeiSÖdelenavvärmeledningsschaktet Nr 1 Murtegel Längd(cm) 27 Bredd(cm) 13 Tjocklek(cm) 8 2 Murtegel 25 12 7 3 Murtegel 28,5 14 8 4 Murtegel,avbrutet ? 13,5Ͳ14 8 5 Murtegel,felbränt (F137) >23 13,5Ͳ14 8 6 Murtegel 29Ͳ29,5 15 7.5 6 Murtegelsattibruki ? tvåskift/delav brandpåverkad konstruktion 13 8 7 Profiltegel,rundad ände(F132) 14 8,5 275 Kontrollmättategel,Mariakyrkansfasadochportal 1 Murtegel 2 Murtegel 3 Profiltegeliportal, rundadände 4 Profiltegeliportal, rundadände 26 27 12 13 8 8,5 8 8,5 Bilaga 8. Vedartsanalys ProjektId 2540 Uppland, Sigtuna kommun, Sigtuna socken, Sigtuna 2:42 m.fl. L2015:2168, Stadslager AK206, Kalkbruk Träkolet samlades in från större och mindre stycken av kalkbruk. I bruket fanns rikligt med svarta korn av mineraler och krossad bergart. Träkolet består helt av lövträd, förmodligen ek, men endast säkert identifierad ek skickades vidare för datering. Vikt (g) Analyserad vikt (g) Fragment Analyserat antal Ek Cf Quercus sp 0,1 0,1 43 20 10 10 Lager PL 4, PM 205 Insamlat träkol från lager. Rent träkol från frisk välvuxen ek. En del inlagring av kalk i björken cellmassa. Valdes för datering Vikt (g) Analyserad vikt (g) Fragment Analyserat antal Björk Ek 0,1 0,1 23 23 2 21 Ulf Strucke 2022-01-26 Bilaga 9. 14C-analys Uppsala 2022-04-05 Johan Runer Uppdrag arkeologi i Sverige AB Enspännargatan 56 bv 165 57 HÄSSELBY Ångströmlaboratoriet Tandemlaboratoriet Kol-14 gruppen Besöksadress: Ångström Laboratoriet Lägerhyddsvägen 1 Resultat av 14 C datering av träkol från Sigtuna, Uppland. (p 4193) Förbehandling av träkol: Postadress: Box 529 751 21 Uppsala Telefon: 018 – 471 3124 Telefax: 018 – 55 5736 Hemsida: http://www.tandemlab.uu.se E-post: 1. Synliga rottrådar borttages. 2. 1 % HCl tillsätts (10 h, under kokpunkten) (karbonat bort). 3. 1 % NaOH tillsätts (10 h, under kokpunkten). Löslig fraktion fälls genom tillsättning av konc. HCl. Fällningen som till största delen består av humusmaterial, tvättas, torkas och benämns fraktion SOL. Olöslig del, som benämns INS, består främst av det ursprungliga organiska materialet. Denna fraktion ger därför den mest relevanta åldern. Fraktionen SOL däremot ger information om eventuella föroreningars inverkan. Före mätningen av 14 C-innehållet i acceleratorn förbränns det tvättade och intorkade materialet, surgjort till pH 4, till CO2 -gas som i sin tur grafiteras genom en Fe-katalytisk reaktion. I den aktuella undersökningen har fraktionen INS daterats. [email protected] RESULTAT Labbnummer Ua-73486 Prov Kalkugn AK 206 δ 13 C‰ V-PDB −25,2 14 C ålder BP 1 077 ± 31 Med vänliga hälsningar Lars Beckel Elektroniskt undertecknad av Lars Beckel Datum: 2022.04.05 15:28:41 +02'00' Lars Beckel/Daniel Primetzhofer 1/2 Kalibreringskurvor Radiocarbon determination (BP) 1300 IOSACal v0.4.1; Atmospheric data from Reimer et al (2020) Ua-73486: 1077 ± 31 BP 68.2% probability AD 899 - AD 918 (19.3%) AD 958 - AD 967 (7.8%) AD 974 - AD 995 (26.3%) AD 1004 - AD 1018 (14.2%) 95.4% probability AD 893 - AD 931 (28.2%) AD 941 - AD 1023 (66.9%) 1200 1100 1000 900 800 700 800 850 900 950 1000 Calibrated age (AD) 1050 1100 1150 2/2 Uppsala 2022-05-03 Johan Runer Uppdrag arkeologi i Sverige AB Enspännargatan 56 bv 165 57 HÄSSELBY Ångströmlaboratoriet Tandemlaboratoriet Kol-14 gruppen Besöksadress: Ångström Laboratoriet Lägerhyddsvägen 1 Resultat av 14 C datering av träkol från Sigtuna, Uppland. (p 4227) Förbehandling av träkol: Postadress: Box 529 751 21 Uppsala Telefon: 018 – 471 3124 Telefax: 018 – 55 5736 Hemsida: http://www.tandemlab.uu.se E-post: 1. Synliga rottrådar borttages. 2. 1 % HCl tillsätts (10 h, under kokpunkten) (karbonat bort). 3. 1 % NaOH tillsätts (10 h, under kokpunkten). Löslig fraktion fälls genom tillsättning av konc. HCl. Fällningen som till största delen består av humusmaterial, tvättas, torkas och benämns fraktion SOL. Olöslig del, som benämns INS, består främst av det ursprungliga organiska materialet. Denna fraktion ger därför den mest relevanta åldern. Fraktionen SOL däremot ger information om eventuella föroreningars inverkan. Före mätningen av 14 C-innehållet i acceleratorn förbränns det tvättade och intorkade materialet, surgjort till pH 4, till CO2 -gas som i sin tur grafiteras genom en Fe-katalytisk reaktion. I den aktuella undersökningen har fraktionen INS daterats. [email protected] RESULTAT Labbnummer Ua-73753 Ua-73754 Prov 1PM216.2A209 Lager PL4, PM205 δ 13 C‰ V-PDB −26,7 −25,6 14 C ålder BP 119 ± 29 1 012 ± 29 Med vänliga hälsningar Melanie Mucke Melanie Mucke 2022.05.04 12:19:52 +02'00' Melanie Mucke/Daniel Primetzhofer 1/3 1300 IOSACal v0.4.1; Atmospheric data from Reimer et al (2020) Ua-73754: 1012 ± 29 BP Radiocarbon determination (BP) 1200 68.2% probability AD 994 - AD 1036 (68.1%) 95.4% probability AD 992 - AD 1048 (74.2%) AD 1082 - AD 1132 (17.6%) AD 1138 - AD 1151 (3.6%) 1100 1000 900 800 700 600 900 950 1000 1050 1100 Calibrated age (AD) 1150 1200 3/3 Uppsala 2022-07-11 Johan Runer Uppdrag arkeologi i Sverige AB Enspännargatan 56 bv 165 57 HÄSSELBY Ångströmlaboratoriet Tandemlaboratoriet Kol-14 gruppen Besöksadress: Ångström Laboratoriet Lägerhyddsvägen 1 Resultat av 14 C datering av obrända ben från Sigtuna, Uppland. (p 4290) Förbehandling av benmaterial: Postadress: Box 529 751 21 Uppsala 1. Mekanisk rengöring av ytan (skrapning, ev. sandblästring). Telefon: 018 – 471 3124 3. Krossning i mortel. Telefax: 018 – 55 5736 Hemsida: http://www.tandemlab.uu.se E-post: [email protected] 2. Ultraljudstvätt i avjoniserat, urkokt vatten (pH 3). 4. 0.8 M HCl tillsätts, omrörning (30 min, cirka 10 ◦ C) (apatit bort). Löslig fraktion benämns fraktion A. 5. Olöslig fraktion tillsätts vatten, pH 3, och värms under omrörning (8 h, 90 ◦ C). Olöslig del benämns fraktion C och löslig del benämns fraktion D. Fraktion D bör ge den mest relevanta åldern eftersom det mesta av benmaterialets organiska del ("kollagenet") återfinns här. Övriga fraktioner kan emellertid ge information om föroreningsinverkan och bör i kritiska fall dateras. Det kemiska utbytet i de olika stegen kan också ge en vägledning om dateringsresultatets pålitlighet genom att benmaterialets kemiska kvalitet därigenom kan bedömas. Den fraktion som 14 C-bestäms i acceleratorn förbränns till CO2 -gas som i sin tur grafiteras genom en Fe-katalytisk reaktion. I den aktuella undersökningen har fraktionen D daterats. RESULTAT Labbnummer Prov δ 13 C‰ V-PDB 14 C ålder BP Provet PM 205 Profillager (PL) 4 var av för dålig kvalité och kunde ej dateras. Med vänliga hälsningar Schmidt Maximilian Maximilian 2022.07.15 Schmidt 15:38:57 +02'00' Maximilian Schmidt/Daniel Primetzhofer 1/2 Bilaga 10. Konserveringsrapport Arkeologiska forskningslaboratoriet Uppdragsrapport nr 354 KONSERVERINGSRAPPORT Up, Sigtuna 195:1, L2015:2168, Fynd ID: 37 Silvermynt Lena Holmquist Stockholms universitet Juni 2020 KONSERVERINGSRAPPORT Uppdragsrapport nr 354 På uppdrag av Uppdrag Arkeologi har en fyndpost bestående av ett silvermynt konserverats under april 2020 vid Arkeologiska forskningslaboratoriet. Fyndbeteckning: Up. Sigtuna 195:1 Fynd ID: 37 Silvermynt, del av, fragmenterat. Vikt 0,146 g Till myntet hör två mindre fragment, 3 och 5 mm Allmäntillstånd före behandling: Myntfragmentet täcktes av ett tunt grå-svart oxidskikt. Det var bitvis hårt slitet med nednött prägling och sköra kanter. Det har därför bedömts som mycket ömtåligt. Behandling: Myntet penslades inledningsvis med avjoniserat vatten, 37 o C, med avsikten att avlägsna beläggning. Därefter ultraljudsbehandlades det i avjoniserat vatten (2 min). Avslutningsvis torkades föremålen i värmeskåp (60o C) under en veckas tid. Föremålet har enligt gängse praxis för ädelmetaller inte ytbehandlats. Resultat: Syftet med behandlingen, att stabilisera det och göra det läsbart, har uppnåtts. Präglingen på myntfragmentet är frilagd. Anm: Myntfragmenten bör förvaras i syrafritt papper då de uppvisar tendenser att snabbt oxidera igen. De två mindre fragmenten förvaras separat i fyndasken Stockholm 2020-06-11 Lena Holmquist Bilaga 11. Karta, Wikström 2007. Den äldre vägsträckningen (gul) samt norra stigluckan och läget för ”biskopshuset” ställda mot karta från 1810, rektifierad mot aktuella schakt (blå). Rekonstruktion efter Wikström 2007:13 fig. 5. En arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning vid Mariakyrkan i Sigtuna har periodvis genomförts mellan oktober 2019 och augusti 2021. Vid undersökningen påträffades och dokumenterades tre senvikingatida skelettgravar, sannolikt tillhörande en större gravgård i området. Vidare påträffades bland annat tidiga spår av industriell verksamhet i form av tillverkning av murbruk och tegel. Uppdrag arkeologi i Sverige AB. www.uppdragarkeologi.se. [email protected]