Världsmästerskapen i bordtennis

	Världsmästerskapen i bordtennis
Sport(er)	Bordtennis
Plats	Hela världen
Tidpunkt	April-maj
År	1926-
Geografisk omfattning	Hela världen

Världsmästerskapen i bordtennis arrangeras sedan 1926. Mästerskapen spelades vartannat år från 1957, efter att tidigare ha avgjorts varje år. Då avgjordes individuella turneringar och lagtävlingar under samma mästerskap och på samma ort. VM 1999 skulle avgjorts i Belgrad men flyttades på grund av Kosovokriget. De individuella tävlingarna flyttades då till Eindhoven i augusti 1999 och lagtävlingarna till Kuala Lumpur i februari år 2000.^[1] 2001 hölls återigen allt på samma plats men sedan 2003 spelas mästerskapen med individuella tävlingar ojämna år och lagtävlingar jämna år. Vid individuella tävlingar tävlar man i singel, dubbel och mixdubbel.

Arenor och tävlingsorter

1926 – London
1928 – Stockholm
1929 – Budapest
1930 – Berlin
1931 – Budapest
1932 – Prag
1933 (januari) – Baden
1933 (december) – Paris
1935 – Wembley Arena, London
1936 – Prag
1937 – Baden
1938 – Wembley Arena, London
1939 – Kairo
1947 – Paris
1948 – Wembley Arena, London
1949 – Stockholm
1950 – Budapest
1951 – Wien
1952 – Bombay
1953 – Bukarest
1954 – Wembley Arena, London
1955 – Utrecht
1956 – Tokyo
1957 – Stockholm
1959 – Dortmund
1961 – Peking
1963 – Prag
1965 – Ljubljana
1967 – Stockholm
1969 – München
1971 – Nagoya
1973 – Sarajevo
1975 – Calcutta
1977 – Birmingham
1979 – Pyongyang
1981 – Novi Sad
1983 – Tokyo
1985 – Göteborg
1987 – New Delhi
1989 – Dortmund
1991 – Chiba
1993 – Göteborg
1995 – Tianjin
1997 – Manchester
1999 – Eindhoven – Individuellt
2000 – Kuala Lumpur – Lag
2001 – Osaka
2003 – Paris – Individuellt
2004 – Doha – Lag
2005 – Shanghai – Individuellt
2006 – Bremen – Lag
2007 – Zagreb – Individuellt
2008 – Guangzhou – Lag
2009 – Yokohama – Individuellt
2010 – Moskva – Lag
2011 – Rotterdam – Individuellt
2012 – Dortmund – Lag
2013 – Paris – Individuellt
2014 – Tokyo – Lag
2015 – Suzhou – Individuellt
2016 – Kuala Lumpur – Lag
2017 – Düsseldorf – Individuellt
2018 – Halmstad - Lag
2019 – Budapest – Individuellt
2020 - ~~Busan~~ - Lag inställt
2021 – Houston – Individuellt
2022 – Chengdu - Lag
2023 – Durban – Individuellt
2024 – Busan - Lag

Världsmästare individuellt

Herrsingel

Världsmästare lag

Medaljörer lag herrar

Årtal	Värdnation (-er)	Värdort (-er)	Guldmedalj	Silvermedalj	Bronsmedalj	Anmärkningar
1926	Storbritannien	London	Ungern	Österrike	England och Indien	Ungerns 1:a Guld
1928	Sverige	Stockholm	Ungern 2	Österrike 2	England
1929	Ungern	Budapest	Ungern 3	Österrike 3	England 2
1930	Tyskland	Berlin	Ungern 4	Sverige	Tjeckoslovakien
1931	Ungern	Budapest	Ungern 5	Tjeckoslovakien	England 3
1932	Tjeckoslovakien	Prag	Tjeckoslovakien	Ungern	Österrike	Tjeckoslovakiens 1:a Guld (Ungerns första finalförlust)
1933	Tyskland	Baden	Ungern 6	Tjeckoslovakien 2	Österrike 2
1934	Frankrike	Paris	Ungern 7	Österrike 4	Tjeckoslovakien 2
1935	Storbritannien	London	Ungern 8	Tjeckoslovakien 3	Österrike och Polen
1936	Tjeckoslovakien	Prag	Österrike	Rumänien	Tjeckoslovakien och Frankrike	Österrikes 1:a Guld
1937	Tyskland	Baden	USA	Ungern 2	Tjeckoslovakien 3	USA:s 1:a Guld
1938	Storbritannien	London	Ungern 9	Österrike 5	Tjeckoslovakien 2 och USA
1939	Egypten	Kairo	Tjeckoslovakien 2	Jugoslavien	England 4
1947	Frankrike	Paris	Tjeckoslovakien 3	USA	Frankrike 2 och Österrike 2
1948	Storbritannien	London	Tjeckoslovakien 4	Frankrike	Österrike 3
1949	Sverige	Stockholm	Ungern 10	Tjeckoslovakien 4	England 5
1950	Ungern	Budapest	Tjeckoslovakien 5	Ungern 3	England 6
1951	Österrike	Wien	Tjeckoslovakien 6	Ungern 4	Jugoslavien
1952	Indien	Bombay	Ungern 11	England	Japan
1953	Rumänien	Bukarest	England	Ungern 5	Tjeckoslovakien 3 och Frankrike 3	Englands 1:a Guld
1954	Storbritannien	London	Japan	Tjeckoslovakien 5	England 7	Japans 1:a Guld
1955	Nederländerna	Utrecht	Japan 2	Tjeckoslovakien 6	England 2 och Ungern
1956	Japan	Tokyo	Japan 3	Tjeckoslovakien 7	Kina och Rumänien
1957	Sverige	Stockholm	Japan 4	Ungern 6	Kina 2 och Tjeckoslovakien 4
1959	Tyskland	Dortmund	Japan 5	Ungern 7	Kina 3 och Sydvietnam
1961	Kina	Peking	Kina 1	Japan	Ungern	Kinas 1:a Guld
1963	Tjeckoslovakien	Prag	Kina 2	Japan 2	Sverige och Västtyskland
1965	Jugoslavien	Ljubljana	Kina 3	Japan 3	Nordkorea
1967	Sverige	Stockholm	Japan 6	Nordkorea	Sverige
1969	Västtyskland	München	Japan 7	Västtyskland	Jugoslavien 2
1971	Japan	Nagoya	Kina 4	Japan 4	Jugoslavien 3
1973	Jugoslavien	Sarajevo	Sverige	Kina	Japan 2	Sveriges 1:a Guld
1975	Indien	Calcutta	Kina 5	Jugoslavien 2	Sverige 2
1977	Storbritannien	Birmingham	Kina 6	Japan 5	Sverige 3
1979	Nordkorea	Pyongyang	Ungern 12	Kina 2	Japan 3
1981	Jugoslavien	Novi Sad	Kina 7	Ungern 8	Japan 4
1983	Japan	Tokyo	Kina 8	Sverige 2	Ungern 2
1985	Sverige	Göteborg	Kina 9	Sverige 3	Polen
1987	Indien	New Delhi	Kina 10	Sverige 4	Nordkorea 2
1989	Västtyskland	Dortmund	Sverige 2	Kina 3	Nordkorea 3
1991	Japan	Chiba	Sverige 3	Jugoslavien 3	Tjeckoslovakien 4
1993	Sverige	Göteborg	Sverige 4	Kina 4	Tyskland
1995	Kina	Tianjin	Kina 11	Sverige 5	Sydkorea
1997	Storbritannien	Manchester	Kina 12	Frankrike 2	Sydkorea 2
2000	Malaysia	Kuala Lumpur	Sverige 5	Kina 5	Italien och Japan	Sveriges 5:e Guld
2001	Japan	Osaka	Kina 13	Belgien	Sydkorea och Sverige 2
2004	Qatar	Doha	Kina 14	Tyskland 2	Sydkorea 3
2006	Tyskland	Bremen	Kina 15	Sydkorea	Tyskland 2 och Hongkong
2008	Kina	Guangzhou	Kina 16	Sydkorea 2	Hongkong 2 och Japan 2
2010	Ryssland	Moskva	Kina 17	Tyskland 3	Japan 3 och Sydkorea 2
2012	Tyskland	Dortmund	Kina 18	Tyskland 4	Japan 4 och Sydkorea 3
2014	Japan	Tokyo	Kina 19	Japan 6	Tyskland 2
2016	Malaysia	Kuala Lumpur	Kina 20	Tyskland 5	Japan 5
2018	Sverige	Halmstad	Kina 21	Tyskland 6	Sverige 3 och Korea
2020

Svenska guldmedaljlag:

1973 1:a Guldet (Guldlaget: Stellan Bengtsson, Anders Johansson, Kjell Johansson, Bo Persson, Ingemar Wikström. Coach: Christer Johansson
1989 2:a Guldet (Guldlaget: Mikael Appelgren, Peter Karlsson, Erik Lindh, Jörgen Persson, Jan-Ove Waldner. Coach: Glenn Östh)
1991 3:e Guldet(Guldlaget: Mikael Appelgren, Peter Karlsson, Erik Lindh, Jörgen Persson, Jan-Ove Waldner. Coach: Anders Thunström)
1993 4:e Guldet (Guldlaget: Mikael Appelgren, Peter Karlsson, Erik Lindh, Jörgen Persson, Jan-Ove Waldner. Coach: Anders Thunström)
2000 5:e Guldet (Guldlaget: Jan-Ove Waldner, Jörgen Persson, Peter Karlsson, Fredrik Håkansson. Coach: Ulf "Tickan" Carlsson)

Medaljligan lag herrar

Pl.	Nation	Guld	Silver	Brons	Totalt	0,5 Brons
1	Kina	21	5	0	26	3
2	Ungern	12	8	2	22	1
3	Japan	7	6	3	16	4
4	Tjeckoslovakien	6	7	4	17	4
5	Sverige	5	5	3	13	3
6	Österrike	1	5	3	9	2
7	England	1	1	7	9	2
8	USA	1	1	0	2	1
9	Tyskland	0	5	2	7	2
10	Jugoslavien	0	3	3	6	0
11	Sydkorea	0	2	3	5	3
12	Frankrike	0	2	0	2	3
13	Nordkorea	0	1	3	4	0
14	Rumänien	0	1	0	1	1
14	Västtyskland	0	1	0	1	1
15	Belgien	0	1	0	1	0
16	Polen	0	0	1	1	1
17	Hongkong	0	0	0	0	2
18	Indien	0	0	0	0	1
	Korea	0	0	0	0	1
	Sydvietnam	0	0	0	0	1
	Italien	0	0	0	0	1
Total		54	54	34	142	36

Medaljörer lag damer

Årtal	Värdnation (-er)	Värdort (-er)	Guldmedalj	Silvermedalj	Bronsmedalj
1934	Frankrike	Paris	Tyskland	Ungern	Tjeckoslovakien
1935	Storbritannien	London	Tjeckoslovakien	Ungern 2	Tyskland
1936	Tjeckoslovakien	Prag	Tjeckoslovakien 2	Tyskland	USA och Österrike
1937	Tyskland	Baden	USA	Tyskland 2	Tjeckoslovakien 2
1938	Storbritannien	London	Tjeckoslovakien 3	England	Österrike
1939	Egypten	Kairo	Tyskland 2	Tjeckoslovakien	Rumänien
1947	Frankrike	Paris	England	Ungern 3	USA 2 och Tjeckoslovakien
1948	Storbritannien	London	England 2	Ungern 4	Rumänien och Tjeckoslovakien 2
1949	Sverige	Stockholm	USA 2	England 2	Ungern och Frankrike
1950	Ungern	Budapest	Rumänien	Ungern 5	Tjeckoslovakien 3 och England
1951	Österrike	Wien	Rumänien 2	Österrike	Skottland och England 2
1952	Indien	Bombay	Japan	Rumänien	England
1953	Rumänien	Bukarest	Rumänien 3	England 3	Österrike 2 och Ungern 2
1954	Storbritannien	London	Japan 2	Ungern 6	England 2
1955	Nederländerna	Utrecht	Rumänien 4	Japan	England 3
1956	Japan	Tokyo	Rumänien 5	England 4	Japan
1957	Sverige	Stockholm	Japan 3	Rumänien 2	Kina
1959	Tyskland	Dortmund	Japan 4	Sydkorea	Kina 2
1961	Kina	Peking	Japan 5	Kina	Rumänien 2
1963	Tjeckoslovakien	Prag	Japan 6	Rumänien 3	Ungern 3 och Kina
1965	Jugoslavien	Ljubljana	Kina	Japan 2	England 4
1967	Sverige	Stockholm	Japan 7	Sovjet	Ungern
1969	Västtyskland	München	Sovjet	Rumänien 4	Japan 2
1971	Japan	Nagoya	Japan 8	Kina 2	Sydkorea
1973	Jugoslavien	Sarajevo	Sydkorea	Kina 3	Japan 3
1975	Indien	Calcutta	Kina 2	Sydkorea 2	Japan 4
1977	Storbritannien	Birmingham	Kina 3	Sydkorea 3	Nordkorea
1979	Nordkorea	Pyongyang	Kina 4	Nordkorea	Japan 5
1981	Jugoslavien	Novi Sad	Kina 5	Sydkorea 4	Nordkorea 2
1983	Japan	Tokyo	Kina 6	Japan 3	Nordkorea 3
1985	Sverige	Göteborg	Kina 7	Nordkorea 2	Sydkorea 2
1987	Indien	New Delhi	Kina 8	Sydkorea 5	Ungern 2
1989	Västtyskland	Dortmund	Kina 9	Sydkorea 6	Hongkong
1991	Japan	Chiba	Korea	Kina 4	Frankrike
1993	Sverige	Göteborg	Kina 10	Nordkorea 3	Sydkorea 3
1995	Kina	Tianjin	Kina 11	Sydkorea 7	Hongkong 2
1997	Storbritannien	Manchester	Kina 12	Nordkorea 4	Tyskland 2
2000	Malaysia	Kuala Lumpur	Kina 13	Taiwan	Sydkorea och Rumänien 2
2001	Japan	Osaka	Kina 14	Nordkorea 5	Japan och Sydkorea 2
2004	Qatar	Doha	Kina 15	Hongkong	Japan 6
2006	Tyskland	Bremen	Kina 16	Hongkong 2	Vitryssland och Japan 2
2008	Kina	Guangzhou	Kina 17	Singapore	Hongkong och Japan 3
2010	Ryssland	Moskva	Singapore	Kina 5	Tyskland och Japan 4
2012	Tyskland	Dortmund	Kina 18	Singapore 2	Hongkong 2 och Sydkorea 3
2014	Japan	Tokyo	Kina 19	Japan 4	Hongkong 3 och Singapore
2016	Malaysia	Kuala Lumpur	Kina 20	Japan 5	Taiwan och Nordkorea
2018	Sverige	Halmstad	Kina 21	Japan 6	Hongkong 4 och Korea
2020

Medaljligan lag damer

Pl.	Nation	Guld	Silver	Brons	Totalt	0,5 Brons
1	Kina	21	5	2	28	1
2	Japan	8	6	6	20	4
3	Rumänien	5	4	2	11	2
4	Tjeckoslovakien	3	1	2	6	3
5	England	2	4	4	10	2
6	Tyskland	2	2	2	6	1
7	USA	2	0	0	2	2
8	Sydkorea	1	7	3	11	3
9	Singapore	1	2	0	3	1
10	Sovjet	1	1	0	2	0
11	Korea	1	0	0	1	1
12	Ungern	0	6	2	8	3
13	Nordkorea	0	5	3	8	1
14	Hongkong	0	2	2	4	4
15	Österrike	0	1	1	2	2
16	Taiwan	0	1	0	1	1
17	Frankrike	0	0	1	1	1
18	Skottland	0	0	0	0	1
18	Vitryssland	0	0	0	0	1
Total		46	47	30	123	34

Källor

Svenska Bordtennisförbundets webbplats

Fotnoter

^ ”Ulf Lönnqvist om det svenska pingisundret”. Idrottens vänner. http://riksidrottensvanner.se/artiklardebatt/ulf-lonnqvist-om-det-svenska-pingisundret/. Läst 12 november 2015.

Externa länkar

VM genom tiderna

[1] ”Ulf Lönnqvist om det svenska pingisundret”. Idrottens vänner. http://riksidrottensvanner.se/artiklardebatt/ulf-lonnqvist-om-det-svenska-pingisundret/. Läst 12 november 2015.

[1]