Rödlistning
| Rödlistning
Se även: |
Rödlistning är en klassificering av arter inom växt- och djurlivet efter en bedömning av deras utdöenderisk. Syftet är att kartlägga och bedöma arters tillstånd och status, den risk de löper att försvagas eller dö ut, och vilka åtgärder som krävs för att förbättra deras situation.
Internationellt samordnas arbetet med rödlistning av Internationella naturvårdsunionen (IUCN).[1] IUCN listar i januari 2013[2] 10 935 växter, 3 svampar, 6 protister och 14 106 djur som nära hotade till akut hotade, varav 4 476 växter, 3 svampar, 5 protister och 5 526 djur tillhör kategorierna starkt hotad och akut hotad. Miljöförstöring och överexploatering är internationellt de helt dominerande hoten, och är särskilt allvarliga i fattiga områden med hög befolkningstäthet. I en del länder tas också nationella rödlistor fram av för detta utsedda institutioner. IUCN:s rödlistning innefattar ej arter som dött ut före år 1500.[1] Kategorin "Utdöd i vilt tillstånd" gäller på global nivå medan kategorin "Nationellt utdöd" endast gäller för enskilda länder.[3]
I Sverige tas nationella rödlistor fram av Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala.[3] Listorna slås slutligen fast av Naturvårdsverket och revideras normalt vart femte år.[4] Utifrån bedömningar av listorna utarbetar Naturvårdsverket åtgärdsprogram och förvaltningsplaner. Sådana planer kan också utarbetas för hotade miljöer och biotoper.
Kategorisering
[redigera | redigera wikitext]
En bokstavskod används för att beskriva på vilka kriterier som arten har rödlistats.
Hotsituation
[redigera | redigera wikitext]I rödlistan kategoriseras arter efter deras bedömda tillstånd och status (internationell kod inom parentes):
- Utdöd (EX, Extinct)
- Utdöd i vilt tillstånd (EW, Extinct in the wild)
- Nationellt utdöd (RE, Regionally extinct)
- Akut hotad (CR, Critically endangered)
- Starkt hotad (EN, Endangered)
- Sårbar (VU, Vulnerable)
- Nära hotad (NT, Near threatened)
- Livskraftig (LC, Least concern) benämns arter som inte står inför större hot inom en nära framtid.
- Kunskapsbrist (DD, Data deficiency) är en tvärgående kategori och arten kan höra hemma i vilken annan kategori som helst men listas inte där på grund av kunskapsbrist.
- Ej bedömd (NE, Not evaluated) inkluderar arter som ännu inte har kunnat utvärderas.
Hotförklaring
[redigera | redigera wikitext]Arter som hamnar under en av kategorierna CR, EN eller VU ovan kallas för hotade. För arter som förs upp som hotade anges orsakerna till klassificeringen med en andra bokstavskod,
- A – populationsminskning
- A1 – har minskat (men orsaker till minskningen nu undanröjda)
- A2 – har minskat
- A3 – förväntas minska
- A4 – minskar i en period både bakåt och framåt i tiden
- B – Geografiskt begränsad:
- B1 – i sitt utbredningsområde
- B2 – i sin förekomstarea och (a) kraftigt fragmenterad (b) minskande eller (c) extremt fluktuerande
- C – populationen är liten och minskar
- C1 – avsevärd fortgående minskning
- C2 – fortgående minskning samt få individer eller extremt fluktuerande
- D – mycket liten population
- D1 – för arter klassade "VU"
- D2 – för arter klassade "VU" som dessutom har mycket liten förekomstarea
- E – Kvantitativ riskanalys
En sammanfattande översikt över rödlistningskategorier och kriterier finns att läsa här (IUCN) och här (Artdatabanken).
Hänsyn till faktorer
[redigera | redigera wikitext]Flera olika faktorer har betydelse vid rödlistebedömningen av arter. Fragmentering betyder att en arts utdöenderisk är förhöjd på grund av att flertalet individer lever i små och relativt isolerade delpopulationer. Generationstid definieras i allmänhet som livslängden hos en genomsnittsindivid. Generationstiden ger bland annat viktig information om hur kapabel stammen är att återhämta sig efter en försvagning. Dessutom görs en allmän sårbarhetsanalys. Andra arter kan vara utsatta för biotopförändring som minskar deras livsutrymme, eller illegal jakt. Alla dessa faktorer sammanvägs för att ge en sammantagen bedömning av artens tillstånd och status.
Översikt över rödlistade arter i Sverige
[redigera | redigera wikitext]| Artgrupp | Kunskapsbrist DD |
Nationellt utdöd RE |
Akut hotad CE |
Starkt hotad EN |
Sårbar VU |
Nära hotad NT |
Antal hotade CE–VU |
Totalt rödlistade |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Kärlväxter | 0 | 24 | 44 | 123 | 99 | 112 | 266 | 402 |
| Alger | 31 | 3 | 1 | 6 | 8 | 11 | 15 | 60 |
| Mossor | 44 | 17 | 7 | 40 | 60 | 67 | 107 | 233 |
| Storsvampar | 109 | 5 | 20 | 118 | 249 | 245 | 387 | 746 |
| Lavar | 14 | 21 | 46 | 52 | 85 | 63 | 183 | 281 |
| Däggdjur | 0 | 2 | 3 | 5 | 4 | 3 | 12 | 17 |
| Fåglar | 0 | 9 | 5 | 9 | 24 | 44 | 38 | 91 |
| Kräl- och groddjur | 0 | 0 | 1 | 0 | 5 | 1 | 6 | 7 |
| Fiskar | 5 | 2 | 6 | 9 | 4 | 8 | 19 | 34 |
| Manteldjur | 17 | 0 | 0 | 2 | 4 | 0 | 6 | 23 |
| Tagghudingar | 11 | 2 | 0 | 3 | 8 | 8 | 11 | 32 |
| Leddjur | 206 | 136 | 72 | 262 | 519 | 850 | 853 | 2045 |
| Blötdjur | 68 | 2 | 1 | 9 | 22 | 21 | 32 | 116 |
| Armfotingar | 1 | 0 | 1 | 0 | 0 | 0 | 1 | 2 |
| Ringmaskar och planarier | 16 | 0 | 0 | 1 | 0 | 1 | 1 | 18 |
| Koralldjur | 6 | 1 | 5 | 4 | 5 | 1 | 14 | 22 |
| Totalt | 521 | 224 | 212 | 634 | 1096 | 1440 | 1942 | 4127 |
En art listas med asterisk när den på grund av intilliggande starkare stammar tagits upp i en lägre hotkategori, trots att hotbilden lokalt kan motivera en allvarligare hotkategori.
Naturtypskoder
[redigera | redigera wikitext]I den svenska rödlistan anges landskapstyper (biom) för arter utifrån tre kategorier:
- Saknar betydelse
- Har betydelse
- Stor betydelse
Beteckningar som Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) använder för olika landskapstyper:
| Namn | Definition | ||
|---|---|---|---|
| B – Brackvattenmiljöer | Östersjön från Bottenviken till en linje från Falsterbonäsets sydvästspets till Stevns klint på Själland Detta betyder i praktiken en salinitet 0,5 % – 8 %[källa behövs] | ||
| F – Fjäll | Områden ovanför trädgränsen | Fjällbjörkskog och annan fjällskog klassas S Sådana arter som finns endast i fjällen klassas F, utom om de lever i vatten, då de klassas V Lever de i våtmarker blir klassningen L | |
| H – Havsstränder | Strand längs Västerhavet och Östersjön, inklusive klippbranter och sanddyner nära havet, samt kobbar och skär i havet | ||
| J – Jordbrukslandskap | Odlingsmarker | Trädbärande hagmark | Alléer i odlingslandskap |
| Bruksbygder | Slottsparker speciellt där arterna påverkas av omgivande mark | ||
| Gårdsmiljöer | Alvar | ||
| Ljunghedar | Märgelgravar | ||
| Dammar | Smärre betade kärr i jordbrukslandskapet | ||
| L – Limniska miljöer | Allt från stora sjöar till små tjärnar | Rinnande vatten | Arter som ej finns i vattnet, men på stränder under medelvattennivån klassas V |
| Arter i sötvatten, som når ut till havet i Bottenviken, men ej längre söderut än till Norra Kvarken klassas L | |||
| M – Marina miljöer | Havsområdet från Falsterbonäset och norrut. Det innebär vatten med salinitet >8 %[källa behövs] | ||
| S – Skogslandskap | Enligt skogsvårdslagens bestämmelser, d.v.s. inkl hyggen, nyplanteringar, skogsbärande myr, fjällbjörkskog, inlandssanddyner, bergbranter nedanför fjällen, övriga skogsimpediment samt slottsparker (speciellt arter som är direkt knutna till träden] | ||
| U – Urbana miljöer | Städer, samhällen (inkl trädgårdar tätortnära parker, urbana ruderatmarker, inomhusmiljöer, vägrenar, ler-, sand-, grus- och bergtäkter samt gruvor | ||
| V – Våtmark | Myr, kärr, mosse, sötvattenstränder inkl åbräddar och dylikt. Arter som befinner sig nedanför lågvattenmärket i en damm klassas V, annars L. | ||
Rödlistade arter i Finland
[redigera | redigera wikitext]I Finland hanteras rödlistningsfrågor av Finlands Artdatacenter, som förvaltas av LUOMUS – Naturhistoriska centralmuseet,[6] en forskningsinstitution vid Helsingfors universitet[7]. År 2019 fanns 6 592 arter rödlistade, varav 311 som nationellt utdöda och 1 766 som kunskapsbrist.[8]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] http://www.iucnredlist.org/about
- ^ Sökningar i IUCNs databas genomförda 2013-01-27
- ^ [a b] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 1 november 2013. https://web.archive.org/web/20131101043957/http://www.slu.se/Global/externwebben/centrumbildningar-projekt/artdatabanken/Dokument/R%C3%B6dlistan/015_052_Bedomning.pdf. Läst 30 oktober 2013.
- ^ "Motorcyklister räddar rödlistad blomma ", Epstein & Nordegren i P1, Sveriges radio, 24 september 2014. Läst den 25 september 2014.
- ^ Rödlistade arter i Sverige 2010 Arkiverad 27 juli 2014 hämtat från the Wayback Machine., sid. 54–55. Hämtad 2013-01-27.
- ^ ”Finlands Artdatacenter”. Finlands Artdatacenter. 2019. https://laji.fi/sv. Läst 11 augusti 2019.
- ^ ”LUOMUS NATURHISTORISKA CENTRALMUSEET”. Finlands Artdatacenter. https://www.luomus.fi/sv. Läst 11 augusti 2019.
- ^ ”Artsökning”. LUOMUS. 2019. https://laji.fi/sv/taxon/list?onlyFinnish=true. Läst 11 augusti 2019.
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Gärdenfors Ulf, red (2005). Rödlistade arter i Sverige 2005. Uppsala: ArtDatabanken i samarbete med Naturvårdsverket. Libris 9883989. ISBN 9188506304
- Gärdenfors Ulf, red (2010). Rödlistade arter i Sverige 2010. Uppsala: Artdatabanken i samarbete med Naturvårdsverket. Libris 11818177. ISBN 9789188506351
- Westling Anna, Gärdenfors Ulf, red (2015). Rödlistade arter i Sverige 2015. Uppsala: Artdatabanken. Libris 17932539. ISBN 9789187853104. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-e-3658
- Eide Wenche, red (2020). Rödlistade arter i Sverige 2020. Uppsala: SLU Artdatabanken. Libris 0bnh8n13x2zlz2z8. ISBN 9789187853548