Hoppa till innehållet

Lina Sandell

Från Wikipedia
(Omdirigerad från L. S. (Lina Sandell))
För skådespelaren, se Lina Sandell (skådespelare). För andra betydelser, se Lina Sandell (olika betydelser).
Lina Sandell
Lina Sandell.
FöddKarolina Wilhelmina Sandell
3 oktober 1832[1][2][3]
Fröderyds församling[1][3][4], Sverige
Död27 juli 1903 (70 år)
Klara församling[1][4][5], Sverige
BegravdSolna kyrkogård[6]
Nationalitetsvenska
Andra namnL.S.
Medborgare iSverige
Sysselsättningpoet
teolog
författare
psalmförfattare
Noterbara verkBlott en dag[7][8]
MakeOscar Berg
(g. 1867–1903)[1][5][9]
FöräldrarJonas Sandell[3][8]
Fredrica Engstrand
Redigera Wikidata

Carolina (Lina) Wilhelmina Sandell, gift Berg, född 3 oktober 1832 i Fröderyds församling, Jönköpings län, död 27 juli 1903 i Klara församling, Stockholms stad,[10] var en svensk poet, teolog, författare och psalmist. Hon är upphovsperson till några av de mest kända och sjungna svenska psalmerna, bland andra Blott en dag och Tryggare kan ingen vara. Sandells lågkyrkliga teologi kom även att ha ett inflytande på svensk kristenhet från 1800-talet och framåt.

Sandell var dotter till prosten och topografen Jonas Sandell. Lina Sandell skrev oftast under signaturen L.S. och hennes namn anges omväxlande med flicknamn, endast makens efternamn eller båda dessa i växlande kombination. Som gift skrev hon alltid sitt namn som Lina Berg, dubbelt efternamn använde hon aldrig själv.

Lina Sandell fick sin utbildning av fadern i hemmet, och introducerades redan i åtta–nio års ålder för främmande språk. Hon var sjuklig som barn och vid tio års ålder drabbades hon av en nervfeber, som gjorde henne delvis förlamad.

Lina Sandell blev allt sämre, i juli 1843 föll hon i dvala och alla trodde att hon skulle dö. Hon återhämtade sig dock. 17 november 1844 skall hon ha slagit upp den bibeltext som fadern samtidigt predikade i kyrkan, som handlade om att Jairos dotter uppväcks från de döda och vid läsandet av texten hört Guds röst säga henne: Är du beredd? Lina skall ha svarat Herre jag tror, hjälp min otro!. I samma stund fick hon kraft att resa sig ur sängen. Då familjen återkom från kyrkan stod hon påklädd i dörren och mötte dem.

Därefter firade Lina Sandell 17 november som en särskild högtidsdag. Även om hon kom att förbli svag och bräcklig återhämtade hon sig alltmer. Hon kom tidigt att intressera sig för poesi, dikten Den gamla asken skrev hon redan som 14-åring.[11]

Diktande och vuxna liv

[redigera | redigera wikitext]

Redan 1852 hade hon skrivit över 100 dikter. 1853 utgav hon sin första diktsamling Andeliga Vårblommor. Året därpå vann hon andra pris Evangeliska Traktatsällskapets novellpristävling med Si, dörren är öppen, vilken utgavs i bokform och såldes i över 60 000 exemplar. Flera av hennes dikter publicerades i Budbäraren under signaturen L S. Tidningens redaktör Bernhard Wadström blev tidigt en av Lina Sandells uppbackare och ett viktigt stöd under resten av hennes liv.[12]

Lina Sandells liv var fyllt av tragedier. Hennes far drunknade i Vättern under en gemensam sjöresa 24 juli 1858, då hon var 26 år.[12] Två år senare avled hennes mor.

Hon gifte sig 1867 med den sju år yngre köpmannen och riksdagsledamoten Oscar Berg (1839–1903) och de flyttade till Stockholm. Deras enda barn dog vid födseln. Lina Sandell var redaktör vid makens bokförlag i Stockholm. Hon författade texter framför allt för söndagsskolornas bruk. Hon utgav Berättelser för söndagsskolan (1870–1874), Samlade sånger (3 band, 1882–1892), kalendern Korsblomman (1865–1902), en mängd översättningar, med mera.

Från 1889 var hon redaktör för Evangeliska fosterlandsstiftelsens uppbyggelsetidskrift Barnens vän. Hon skrev över 1700 dikter, bland andra Tryggare kan ingen vara, Blott en dag, Bred dina vida vingar samt Jag kan icke räkna dem alla.

Lina Sandell skrev även väckelsesånger. En bland många är Deruppe ingen död skall vara mer känd som sången om "Lilla Svarta Sara".

En av hennes mer betydelsefulla arbetsuppgifter var att redigera Evangeliska Fosterlandsstiftelsens årskalender Korsblomman, vilken hon redigerade under 37 år, från 1866 till 1902. Kalendern hade ett omväxlande innehåll, med bland annat sånger, dikter, berättelser och biografier.

År 1892 insjuknade hon i tyfoidfeber. Lina Sandell fick mot slutet av sitt liv en demens, som tog ifrån henne det språk hon under sitt aktiva liv försörjt sig på. Hon hade under de sista åren av sitt liv svårt att tala.

Lina Sandell avled 1903. Begravningen ägde rum i Solna kyrka den 31 juli samma år. Omkring ett tusen personer hade kommit till begravningen, men bara ett mindre antal av dem fick plats i kyrkan. En kör sjöng hennes sång Jag är en gäst och främling. Ute vid graven sjöng kören Tryggare kan ingen vara och alla församlade stämde med en mun in i sången.

På hennes gravsten på Solna kyrkogård i Stockholm står hennes egna ord "Tryggare kan ingen vara än Guds lilla barnaskara". Maken Oscar Berg avled på grund av komplikationer orsakade av diabetes, i oktober samma år som hustrun.

Betydelse och eftermäle

[redigera | redigera wikitext]

Sandell finns representerad med 15 originalverk i 1986 års psalmbok, inklusive Verbums psalmbokstillägg 2003 (nr 45, 81, 100, 184, 190, 196, 207, 248, 249, 250, 260, 276, 279, 322, 722).

Därtill finns hon representerad i bland annat EFS-tillägget 1986, Lova Herren 1988. I Lova Herren är hon representerad med 179 psalmtexter, i huvudsak egna produktioner, samt en bordsbön. I Herde-Rösten 1892 finns 9 psalmer signerade av henne. I Svensk söndagsskolsångbok 1908 är Sandell rikligt representerad. Likaså i Svenska Missionsförbundets sångbok 1920 ("SMF") tog man med 78 originaltexter och elva översatta texter av henne. I Sionstoner 1889 är hon rikligt representerad i både den första och andra samlingen. Fem psalmer av Sandell står även att finna i Katolska kyrkans gudstjänstbok Cecilia från 2013.

På svenska i Finland

[redigera | redigera wikitext]

Genom språkgemenskapen men också tack vare de starka kontakterna mellan väckelserna i Sverige och Finland sjungs hennes sånger också i Finland. Orden kan variera något från den version som används i Sverige.

I den svenska psalmboken i Finland finns hon representerad med åtta originaltexter (nr 202, 275, 391, 397, 440, 510, 524) och två översättningar (nr 305, 324).

i finsk översättning

[redigera | redigera wikitext]

Hon finns också representerad i den finska psalmboken med sex psalmer (nr. 338 Blott en dag, 397 Tryggare kan ingen vara, 411 Har du mod att följa Jesus, 461 Ljus och mörker lofve Herren, 547 Herrens nåd är var morgon ny, 552 Bred dina vida vingar.

Tåget Y31 1404 som trafikerar Krösatågen i Småland och Halland, och rör sig på järnvägarna JönköpingVäxjö, NässjöHalmstad och Jönköping–Tranås, har fått namnet Lina Sandell.[13]

I hennes barndomshem, Fröderyds prästgård, finns i dag ett litet museum, Lina Sandellgården. I dess trädgård, under den trehundraåriga asken där hon satt när hon skrev sina alster, finns Axel Wallenbergs staty av Lina Sandell. Den restes 1953, vid femtioårsminnet av hennes bortgång.[14]

Psalmer av Lina Sandell

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c d] C (Lina) V Berg (f. Sandell), Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 18552, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Find a Grave, Find A Grave-ID: 6690008, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Fröderyds kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/VALA/00087/A I/11 (1831-1840), bildid: C0021496_00011, husförhörslängd, s. 1, läs onlineläs online, läst: 30 april 2018, ”Fröderyd Preste?...Kyrkoh(erde) ... Sandell, 10/1,1790......D(otter) Carolina Wilhelmina, 3/10,(18)32, Fröderyd....”.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Sveriges dödbok, läst: 30 april 2018.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Klara kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/0010/F I a/16 (1902-1910), bildid: 00008154_00041, död- och begravningsbok, s. 38, läs onlineläs online, läst: 30 april 2018, ”129,(jul),27,,1,Berg, Carlina Vilhelmina Berg född Sandell, hustru till f. general konsul Carl Oskar Berg, Malmskillnadsg. 25, (18)32,3/10......Marasmus sen...”.[källa från Wikidata]
  6. ^ Lina Sandell-Berg, FinnGraven.se, läs online, läst: 10 december 2016.[källa från Wikidata]
  7. ^ Freddie Wadling: Blott en dag ett ögonblick i sänder, Spotify spår-ID: 3rtX20SU5BzcPA8VVFDrnf.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b] Svenskt kvinnobiografiskt lexikon-id: LinaSandellBerg, läst: 6 september 2021.[källa från Wikidata]
  9. ^ Svenskt porträttgalleri : XV. Författare, s. 16, läs online, läst: 3 oktober 2021.[källa från Wikidata]
  10. ^ Sveriges dödbok 1815–2022, nionde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, december 2023, Berg f. Sandell, Karolina Wilhelmina (1832-10-03) Rote 2?
  11. ^ Sällsamheter i Småland, del 3, s. 218-220
  12. ^ [a b] Sällsamheter i Småland, del 3, s. 221
  13. ^ Kjell-Arne Karlsson (28 april 2008). ”Många testade nya tåget Itino” (på svenska). Västerviks tidning. Arkiverad från originalet den 21 oktober 2015. https://archive.is/20151021080428/http://www.vt.se/nyheter/manga-testade-nya-taget-itino-3565016.aspx. Läst 19 oktober 2015. 
  14. ^ Smålands Gille i Göteborg – årsbok 1993, Rundqvists Boktryckeri, Göteborg 1993. "Lina Sandell som årets smålänning", av Sven B. Linde

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Brügge, AnneCarolina (Lina) Wilhelmina Sandell-Berg i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (1 mars 2018) CC-BY
  • P. Harling, Ett ögonblick i sänder. Lina Sandell och hennes sånger. Örebro 2003
  • O. Lövgren Lina Sandell - hennes liv och diktning. Stockholm 1965
  • Mannström, OscarLina Sandell i Svenskt biografiskt lexikon (1922)
  • A. Nilsson. Flickan i trädet. En bok om Lina Sandell. Stockholm 1986
  • Selander, Inger (2004). ”Lina Sandell som resenär”. Från Eden till Damavdelningen : studier om kvinnan i litteraturen  : en vänbok till Christina Sjöblad (2004): sid. 49-60.  Libris 9928380
  • S. Storckenfeldt,Lina Berg, född Sandell, 'L.S.' Lefnadsteckning, Stockholm 1906
  • A. Valen-Senstad, Lina Sandell - et digterliv til Herrens ære. Oslo 1995
  • S. Walter, 'Det var en plågsam stund, en stund af smärta.' En psykobiografi över Lina Sandells sorgeberarbetning mellan åren 1858-1862. Skellefteå 2013.
  • J. Rinman, Lina Sandell (L.S.) Hennes samtid och vår. Stockholm 1932
  • Göran Åberg, "Lina Sandell och Jönköping." i: Arkiv Fakultet Kyrka. Festskrift till Ingmar Brohed. (Studia historico-ecclesiastica Lundensis 48.) Lund 2004.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]