Kråkspett

	Kråkspett; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Hackspettartade fåglar; Piciformes
Familj	Hackspettar; Picidae
Släkte	Melanerpes
Art	Kråkspett; M. lewis
Vetenskapligt namn
	§ Melanerpes lewis
Auktor	(Gray, 1849)
Utbredning

Kråkspett^[2] (Melanerpes lewis) är en fågel i familjen hackspettar som förekommer i västra Nordamerika.^[3]

Utseende och läte

Kråkspetten är en medelstor (26–29 cm), långvingad och mörk hackspett. Fjäderdräkten är omisskännlig med grönglänsande svart ovansida, mörkrött ansikte, rosa buk och ljusgrå halskrage. Flykten är kråklik med långsamma vingslag i rak flykt, inte bågformigt som de flesta andra hackspettar. Det svaga lätet beskrivs i engelsk litteratur som nysande "teef" eller "kitsif". Den trummar kort, svagt och medelsnabbt, avlöst av ett antal separata knackningar.^[4]^[5]

Utbredning och systematik

Fågeln häckar i västra Nordamerika från södra British Columbia i Kanada söderut till Arizona och New Mexiko och österut till västra South Dakota, Wyoming och sydöstra Colorado. Vintertid flyttar nordliga populationer till södra delen av utbredningsområdet. Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.^[4]

Levnadssätt

Kråkspetten hittas i torr och öppen tallskog och andra miljöer med spridda träd, som fruktträdgårdar. Den är en rätt social fågel som kan forma lösa smågrupper. Ovanligt för hackspettar fångar den flygande insekter från sittplats. Fågeln häckar mellan april och september, men mestadels maj–juli.^[4]^[5]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.^[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).^[1] Mellan 1970 och 2014 har den minskat med hela 72%.^[6] Världspopulationen uppskattas till 69.000 häckande individer.^[7]

Namn

Kråkspettens vetenskapliga artnamn lewis hedrar den amerikanske upptäcktsresanden Meriwether Lewis (1774-1809) som delvis ledde den berömda Lewis och Clarks expedition.^[8]

Noter

^ [a b c] Birdlife International 2012 Melanerpes lewis Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
^ [a b c] Winkler, H., Christie, D.A. & Kirwan, G.M. (2019). Lewis's Woodpecker (Melanerpes lewis). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/56155 18 november 2019).
^ [a b] Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Western North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 367. ISBN 0-679-45120-X
^ Sauer, J. R., D. K. Niven, J. E. Hines, D. J. Ziolkowski Jr., K. L. Pardieck, J. E. Fallon, and W. A. Link (2017). The North American Breeding Bird Survey, Results and Analysis 1966–2015. Version 2.07.2017. USGS Patuxent Wildlife Research Center, Laurel, MD, USA.
^ Partners in Flight (2017). Avian Conservation Assessment Database. 2017.
^ Jobling, J. A. (2019). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2019). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör kråkspett.
Bilder & media
Wikispecies har information om Melanerpes lewis.
Artförteckning
Bilder och filmer på Internet Bird Collection
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c] Birdlife International 2012 Melanerpes lewis Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.

[SOF-2] BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter

[CC-3] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11

[hbw-4] [a b c] Winkler, H., Christie, D.A. & Kirwan, G.M. (2019). Lewis's Woodpecker (Melanerpes lewis). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/56155 18 november 2019).

[Sibley-5] [a b] Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Western North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 367. ISBN 0-679-45120-X

[6] Sauer, J. R., D. K. Niven, J. E. Hines, D. J. Ziolkowski Jr., K. L. Pardieck, J. E. Fallon, and W. A. Link (2017). The North American Breeding Bird Survey, Results and Analysis 1966–2015. Version 2.07.2017. USGS Patuxent Wildlife Research Center, Laurel, MD, USA.

[7] Partners in Flight (2017). Avian Conservation Assessment Database. 2017.

[8] Jobling, J. A. (2019). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2019). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]