Hoppa till innehållet

Ken Morrow

Från Wikipedia
Ken Morrow
Ken Morrow.jpg
Ken Morrow, 1985.
NationalitetUSA USA
Född17 oktober 1956 (68 år),
USA Flint, Michigan, USA
Spelardata
PositionBack
SkjuterHöger
Längd196 cm
Vikt93 kg
Klubbar
Spelade förNHL
New York Islanders
NCAA
Bowling Green Falcons
Övrigt
NHL-draftad68:e, 1976
New York Islanders
Proffsår1980–1989
Anställning/uppdragFlint Spirits
Assisterande tränare
1989–1990
Kansas City Blades
Assisterande tränare
1990–1991
New York Islanders
Assisterande tränare
1991–1992
Chef för talangscouting
1992–
År som aktiv1989–
HemortUSA Kansas City, KS, USA
MakaBarbara
Barn3
UtmärkelserLester Patrick Trophy – 1996
        Medaljer
Ishockey, herrar
Olympiska spel
Guld Lake Placid 1980 Ishockey

Kenneth Arlington "Ken" Morrow, född 17 oktober 1956, är en amerikansk före detta professionell ishockeyspelare som tillbringade tio säsonger i den nordamerikanska ishockeyligan National Hockey League (NHL), där han spelade för ishockeyorganisationen New York Islanders. Han producerade 105 poäng (17 mål och 88 assists) samt drog på sig 309 utvisningsminuter på 550 grundspelsmatcher.[1] Morrow spelade också på lägre nivå för Bowling Green Falcons (Bowling Green State University) i National Collegiate Athletic Association (NCAA).[2]

Han draftades i fjärde rundan i 1976 års draft av Islanders som 68:e spelare totalt.

Morrow var en av kärnmedlemmarna i Islanders dynastilag som vann fyra raka Stanley Cup-titlar för säsongerna 1979–1980, 1980–1981, 1981–1982 och 1982–1983.[3] Han var också medlem i det amerikanska ishockeylandslag som deltog i 1980 års olympiska vinterspel i Lake Placid, New York och där USA stod för en av sporthistoriens största bragder, när de besegrade det sovjetiska ishockeylandslaget med 4-3 i en slutspelsmatch, som blev känd som "Miracle on Ice". Två dagar senare bärgade USA och Morrow OS-guldet när de besegrade Finland med 4-2 och därmed blev han den första och enda ishockeyspelare som har vunnit både en Stanley Cup och en OS-guldmedalj under ett och samma år.[4][5][6]

1996 blev han belönad med Lester Patrick Trophy för sina tjänster inom den amerikanska ishockeyn.[7]

Källa: [2] Grundserie Slutspel
Säsong Lag Liga Matcher Mål Assist Poäng Utv Matcher Mål Assist Poäng Utv
1975–1976 Bowling Green Falcons NCAA 31 4 15 19 34
1976–1977 Bowling Green Falcons NCAA 39 7 22 29 22
1977–1978 Bowling Green Falcons NCAA 39 8 18 26 26
1978–1979 Bowling Green Falcons NCAA 45 15 37 52 22
1979–1980 New York Islanders NHL 18 0 3 3 4 20 1 2 3 12
1980–1981 New York Islanders NHL 80 2 11 13 20 18 3 4 7 8
1981–1982 New York Islanders NHL 75 1 18 19 56 19 0 4 4 8
1982–1983 New York Islanders NHL 79 5 11 16 44 19 5 7 12 18
1983–1984 New York Islanders NHL 63 3 11 14 45 20 1 2 3 20
1984–1985 New York Islanders NHL 15 1 7 8 14 10 0 0 0 17
1985–1986 New York Islanders NHL 69 0 12 12 22 2 0 0 0 4
1986–1987 New York Islanders NHL 64 3 8 11 32 13 1 3 4 2
1987–1988 New York Islanders NHL 53 1 4 5 40 6 0 0 0 8
1988–1989 New York Islanders NHL 34 1 3 4 32
NHL totalt 550 17 88 105 309 127 11 22 33 97
NCAA totalt 154 34 92 126 104

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]