Ekenmark
Ekenmark var en svensk vävarfamilj från Östergötland. De sex syskonen Ekenmark utvecklade under mitten av 1800-talet vävkonsten, utbildade elever i densamma och författade även handböcker om vävning. Gustaf Ekenmarks hustru, Maria Christina Ekenmark, född Trolle, deltog också i syskonens verksamhet.
Medlemmar i familjen Ekenmark
[redigera | redigera wikitext]- Johan Erik Ekenmark, 1786–1833.
- Johanna Sofia Ekenmark, 1788- död senast 1864,
- Gustaf Ekenmark, 1789–1855 [1], alternativt 1792-1856 [2]
- Maria Christina Ekenmark (född Trolle, gift med Gustaf Ekenmark), 1786–1850
- Lovisa Maria Ekenmark, 5 november 1795 - död tidigast 1864,[3]
- Hedvig Christina Ekenmark, 29 januari 1797 - död tidigast 1864,
- Gustafva Fredrika Beckvall (född Ekenmark, g1: Beckvall, g 2: Gjerling [4]), 1800-1859,
Verksamhet
[redigera | redigera wikitext]Från 1810-talet och framåt var familjen Ekenmark välkända som konstvävare, och utgav tillsammans böcker i vävkonsten 1820, 1828, 1834 och 1846, förutom en del mindre skrifter. Under 1820-60 talen verkade familjen som kringresande vävlärare, bland annat i Kalmar, Växjö och Karlstad. 1825 anlitades de av Chalmers för att undervisa i vävning [5]
1828/1829 beviljades familjen en belöning på 4500 riksdaler av rikets ständer för sitt arbete inom vävnadskonstens område. [2] [6] De erhöll även bidrag från Norges storting samt från kungafamiljen för sin verksamhet. [2] 1831 arbetade Gustafva Fredrika en period som vävlärare i Uppsala. [7]. 1840 hade hon tillsammans med sin andre make kronolänsman Samuel Gjerling flyttat till Örebro och födde där sonen Walter Mauritz Gjerling. [8]
Gustaf Ekenmark var verksam som tygfabrikör och författade utöver vävnadshandböcker tillsammans med sin hustru och sina syskon även en del småskrifter som berörde nykterhet, kvinnans betydelse i samhället med mera. [9]
Under 1860-talet var Hedvig Christina och Lovisa Maria verksamma vid Slöjdskolan i Stockholm, där de även grundat en egen vävskola. Stålberg anger att systrarna vid hennes skrifts tryckning (1864) livnärde sig på sin vävundervisning, men att de hade det knapert ställt. [2] Rikets ständer avslog även vid två tillfällen syskonens ansökningar om pensioner, först för Gustaf och Maria Christina 1847/1848, sedan för Hedvig Christina och Lovisa Maria 1856/1858 [10].
Bibliografi i urval
[redigera | redigera wikitext]- Ekenmark, J E och systrar, 1820, Handbok för unga fruntimmer i konsten att tillverka bomulls och linneväfnader.
- Ekenmark, Maria Christina, 1826, Mönsterbok för unga fruntimmer i konsten att tillverka faconerade och dubbla väfnader.
- Ekenmark, J E och systrar, 1828, Afhandling om drällers och dubbla golfmattors tillverkning med begagnade av Harneskutrustning.
- Beckvall, Gustafva F, 1834, Handbok i väfnadskonsten.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ http://ne.se Nationalencyklopedin - Ekenmark
- ^ [a b c d] Ekenmark, Hedvig Christina och Lovisa Maria i Wilhelmina Stålberg, Anteckningar om svenska qvinnor (1864)
- ^ https://skbl.se/sv/artikel/LovisaEkenmark
- ^ Beckvall, Gustafva i Hjalmar Linnström, 'Svenskt boklexikon 1830-1865 (1867-1884)
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 24 november 2005. https://web.archive.org/web/20051124195145/http://www.chalmers.se/HyperText/ChalmersMagasin/nr2_2005/36-37.pdf. Läst 7 september 2008.
- ^ https://runeberg.org/rixreg/1809sakl/1058.html
- ^ http://www.ukforsk.se/landshov2/landshov2.pdf
- ^ http://iigs.rootsweb.ancestry.com/lindesberg/births1842.html[död länk]
- ^ Ekenmark, G. i Hjalmar Linnström, Svenskt boklexikon 1830-1865 (1867-1884)
- ^ https://runeberg.org/rixreg/1809saka/0410.html