Ida Hahn-Hahn
Utseende
Ida Hahn-Hahn | |
Född | 22 juni 1805[1][2][3] Tressow[4][5][6], Tyskland |
---|---|
Död | 12 januari 1880[1][2][3] (74 år) Mainz[7] |
Begravd | Hauptfriedhof Mainz |
Medborgare i | Mecklenburg-Schwerin |
Sysselsättning | Författare[8][9][7] |
Make | Friedrich von Hahn (g. 1826–1829) |
Föräldrar | Karl von Hahn[7] |
Redigera Wikidata |
Ida Marie Louise Sophie Frederike Gustave Hahn-Hahn, född von Hahn 22 juni 1805 i Tressow, död 12 januari 1880 i Mainz, var en tysk grevinna och författarinna. Hon var sondotter till astronomen Friedrich von Hahn och åren 1826-29 gift med sin kusin, hästfostraren Friedrich von Hahn.
Hahn-Hahn debuterade med ett häfte Gedichte 1835 men övergick snart till prosaberättelser med liberal tendens, Aus der Gesellschaft (12 band, 1838-46). Stort uppseende väckte hennes övergång till katolicismen 1850, varmed hennes egentliga skönlitterära period avslutades. Hennes katolska skrifter utkom såsom Gesammelte Werke (45 band, 1902-05).
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12 s. 292.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Ida-Marie-Luise-Gustave-Grafin-von-Hahn-Hahntopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6xd27g8, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] International Music Score Library Project, IMSLP-ID: Category:Hahn-Hahn,_Ida, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, en.wikisource.org .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.deutsche-biographie.de .[källa från Wikidata]
- ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Ida-Marie-Luise-Gustave-Grafin-von-Hahn-Hahntopic/Britannica-Online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Archief Guido Gezelle.[källa från Wikidata]
- ^ Google Books, Google Books-ID: IDES2mM5Xa0C, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]