Hongkongs tunnelbana

	Hongkongs tunnelbana
	Spår 2, Admiralty Station i Östra Centralen, Hongkong.
Allmänt
Plats	Hongkong, Kina
Antal linjer	11 (urbana linjer, före detta KCR-linjer, DRL, TCL och AEL)
Antal hållplatser	93 (2021)
Anslutande linjer	Hongkongs lokalbana, Shenzhens tunnelbana, Hongkongs spårväg
Antal passagerare	över 4 miljoner per dag
Organisation
Invigd	1910 (KCRBS), 1979 (MTR)
Ägare	MTR Corp
Infrastrukturförvaltare	MTR Corp
Trafikoperatör	MTR Corp
Biljettoperatör	MTR Corp
Tekniska fakta
Banlängd	193,4 kilometer
Spårvidd	1432–1435* millimeter
Högsta hastighet	Maximum: 70–135† km/h
Elektrifierad	1979 (MTR), 1980-talet (KCRBS)
	* Före detta MTR-linjer 1432 mm. Före detta KCR-linjer 1435 mm.; † DRL 70 km/h, urbana linjer 80 km/h, TCL och AEL 135 km/h.
Linjekarta

Hongkongs tunnelbana (港铁; 港鐵; Gǎngtiě), eller MTR ('Mass Transit Railway'), invigdes den 1 oktober 1979 i dåvarande Brittiska Hongkong och drivs av MTR Corporation. Tunnelbanan har ett nät på 193,4 kilometer spår fördelat på 11 linjer och 93 stationer.^[1]

Av Hongkongs tunnelbanas linjer är tre före detta KCR-linjer och sju är före detta MTR-linjer, fyra av vilka kallas "urbana linjer" och trafikerar Norra Hongkongön och Kowloon (Kwun Tong Line, Tsuen Wan Line, Island Line och Tsueng Kwan O Line). Linjerna Tung Chung Line, East Rail Line, West Rail Line och Ma On Shan Line är "pendeltågslinjer" på grund av sina rutter, men de är en del av tunnelbanesystemet eftersom de använder samma eller liknande typ av tåg som de urbana linjerna.

Historik

Nuvarande tunnelbanesystemet kontrollerades av två separata företag, KCR (Kowloon-Canton Railway) och MTR (Mass Transit Railway) före 2007.

Östra järnvägarna hette Kowloon-Kantons järnvägar (Brittiska sektionen) fram till 1996 och anslöts direkt till nuvarande Guangshen-järnvägarna i Kina före 1949.

År 1967 presenterades "Hongkongs lokaltrafiksstudie" som innehöll en tunnelbaneplan.

Första MTR-linjen Modifierade Initiala Systemet (Modified Initial System, MIS) lanserades 1979. År 1980 förlängdes den till Centralen.

År 1982 blev MIS två separata linjer, Kwun Tong-linjen och Tsuen Wan-linjen, och tunnelbanan förlängdes till Tsuen Wan som löper genom Sham Shui Po-distrikten.

Tunnelbanan mellan Tsim Sha Tsui Station och Admiralty Station är det enda spår som går genom Viktoriahamnen. År 1989 presenterades nya Östra hamnövergångsstället och Kwun Tong-linjen förlängdes till Quarry Bay Station.

Linjeöversikt

Namn

Sträckning

Antal stationer

Trafikstart

Längd

East Rail Line (EAL)

Hung Hom
⇅
Lo Wu/Lok Ma Chau

14

1910

41,5 km

Kwun Tong Line (KTL)

Whampoa
⇅
Tiu Keng Leng

17

1979

17,4 km

Tsuen Wan Line (TWL)

Central
⇅
Tsuen Wan

16

1982

16 km

Island Line (ISL)

Kennedy Town
⇅
Chai Wan

17

1985

16,3 km

Tung Chung Line (TCL)

Hong Kong Station
⇅
Tung Chung

8

1998

31,1 km

Airport Express (AEL)

Hong Kong Station
⇅
AsiaWorld-Expo

5

1998

35,3 km

Tseung Kwan O Line (TKL)

North Point
⇅
Po Lam/LOHAS Park

8

2002

12,3 km

West Rail Line (WIL)

Hung Hom
⇅
Tuen Mun

12

2003

35,7 km

Tuen Ma Line (TML)

Tuen Mun
⇅
Wu Kai Sha

12

2004

17 km

Disneyland Resort Line (DRL)

Sunny Bay
⇅
Disneyland Resort

2

2005

3,3 km

South Island Line (SIL)

Admiralty
⇅
South Horizons

5

2016

7,4 km

Island Line löper längs Hongkongöns norra strand i öst-västlig riktning.
Tsuen Wan Line går från Hongkongön till bostadsområdena i Kowloon.
Kwun Tong Line löper från Yau Ma Tei över till östra Kowloon, och går där över i Tseung Kwan O Line.
Airport Express går parallellt med Tung Chung Line från Hongkongön, över till Kowloon och ut till flygplatsen Chek Lap Kok.
East Rail Line går från på sydspetsen av Kowloon och upp till en ändstation vid Hongkongs nordgräns strax ovanför Shenzhen.
En sidolinje, Ma On Shan Line, öppnades i december 2004 och denna går till Ma On Shan och viktiga delar av distriktet Sha Tin.
Det finns två universitetsstationer: stationen HKU ligger vid University of Hong Kong, stationen University ligger vid Chinese University of Hong Kong.
Stationerna Lok Ma Chau och Lo Wu ansluter till Shenzhen Metro.

Linjekarta

Urbana linjer

v • r

Whampoa

Kennedy Town

Ho Man Tin

HKU

Sai Ying Pun

Sheung Wan

Central

Admiralty

Wan Chai

Tsim Sha Tsui

Causeway Bay

Jordan

Tin Hau

Yau Ma Tei

Fortress Hill

Mong Kok

North Point

Prince Edward

Quarry Bay

Sham Shui Po

Tai Koo

Cheung Sha Wan

Sai Wan Ho

Shau Kei Wan

Lai Chi Kok

Heng Fa Chuen

Mei Foo

Chai Wan

Lai King

Shek Kip Mei

Kwai Fong

Kwai Hing

Kowloon Tong

Tai Wo Hau

Lok Fu

Tsuen Wan

Wong Tai Sin

Diamond Hill

Choi Hung

Kowloon Bay

Yau Tong

Ngau Tau Kok

Tiu Keng Leng

Kwun Tong

Tsueng Kwan O

Lam Tin

LOHAS Park

Hang Hau

Po Lam

Pendeltågslinjer

(Byte till ISL och TWL)

Admiralty

Exhibition

Hongkong

Hung Hom

East Tsim Sha Tsui

Mong Kok East

Kowloon

Kowloon Tong

Austin

Tai Wai

Che Kung Temple

Olympic

Sha Tin

Nam Cheong

Sha Tin Wai

(Byte till TWL) Mei Foo

City One

Lai King

Tsuen Wan West

Kam Sheung Road

Shek Mun

Yuen Long

Fo Tan

Long Ping

Racecourse

Tsing Yi

Tai Shui Hang

Sunny Bay

University

Disneyland Resort

Heng On

Tung Chung

Ma On Shan

Airport

Wu Kai Sha

AsiaWorld-Expo

Tai Po Market

Tin Shui Wai

Tai Wo

Siu Hong

Fanling

Tuen Mun

Sheung Shui

Lok Ma Chau

Lo Wu

(Byte till Shenzhen Metro)

Stationer

**Östra järnvägarnas/Nord-syd-linjens (2020-) stationer**^[2]
Namn	Stationnummer	Förkortning	Öppnad	Spår (till LOW/LMC)	Spår (till HUH)	Anslutande linjer
Admiralty	066	ADM	1980-02-12	7	8 (Slutstation)	Tsuen Wan-linjen (Spår 1, 4) Island Line (Spår 3, 2) South Island Line (Östra) (Spår 5, 6)
Exhibition		EXH	ca 2020	1	2
Hung Hom	000	HUH	1975-11-30	1, 4		Västra järnvägen (Spår 2, 3)
Mong Kok Östra	001	MKK	1969-02-12	1, 2	3
Kowloon Tong	002	KOT	1982-05-06	1	2	Kwun Tong-linjen
Tai Wai	003	TAW	1986-04-23	1	2	Ma On Shan-linjen (Spår 4)
Sha Tin	004	SHT	1910-10-01	1, 2	3, 4
Fo Tan	005	FOT	1985-02-15	1, 2	3, 4
Racecourse	006	RAC	1985-10-01	1, 2
Universitet	007	UNI	1956-09-24	1	2
Tai Po Market	008	TAP	1983-04-07	1, 2	3, 4
Tai Wo	009	TWW	1989-05-09	1	2
Fanling	010	FAN	1910-10-01	1	2
Sheung Shui	011	SHS	1930-05-16	1	2
Lo Wu	012	LOW	1949-10-14	2, 3 (Slutstation)	1, 4	Shenzhens Metro Linje 1
Lok Ma Chau	014	LMC	2007-08-15		1, 2	Shenzhens Metro Linje 4

Kwun Tong-linjens stationer^[3]
Namn	Stationnummer	Förkortning	Öppnad	Spår (till TIK)	Spår (till YMT)	Anslutande linjer
Whampoa		WHA	ca 2016	1
Ho Man Tin		HOM	ca 2016	1	2	ca 2018: Öst-Väst-linjen (Spår 3, 4)
Yau Ma Tei	069	YMT	1979-12-22	3, 4	4	Tsuen Wan-linjen (Spår 1, 2)
Mong Kok	070	MOK	1979-12-31	3	4	Tsuen Wan-linjen (Spår 1, 2)
Prince Edward	080	PRE	1982-05-10	3	2	Tsuen Wan-linjen (Spår 1, 4)
Shek Kip Mei	071	SKM	1979-10-01	1	2
Kowloon Tong	072	KOT		1	2	Östra järnvägen
Lok Fu	073	LOF		1	2
Wong Tai Sin	074	WTS		1	2
Diamond Hill	075	DIH		1	2
Choi Hung	076	CHH		1, 2	3, 4
Kowloon Bay	077	KOB		1	2
Ngau Tau Kok	078	NTK		1	2
Kwun Tong	079	KWT		1	2
Lam Tin	102	LAT	1989-08-09	1	2
Yau Tong	112	YAT	2002-08-04	1	2	Tsueng Kwan O-linjen (Spår 3, 4)
Tiu Keng Leng	113	TIK	2002-08-18	1 (Slutstation)	2	Tsueng Kwan O-linjen (Spår 3, 4)

**Tsuen Wan-linjens stationer**
Namn	Stationnummer	Förkortning	Öppnad	Spår (till TSW)	Spår (till CEN)	Anslutande linjer
Centralen	065	CEN	1980-02-12	1, 2		Island Line (Spår 3, 4) Tung Chung-linjen, Flygplatsexpressen (HOK)
Admiralty	066	ADM	1980-02-12	1	4	Island Line (Spår 3, 2) ca 2017: South Island Line (Östra)^[4] (Spår 5, 6) ca 2020: Nord-Syd-linjen (Spår 7)
Tsim Sha Tsui	067	TST	1979-12-16	1	2
Jordan	068	JOR	1979-12-16	1	2
Yau Ma Tei	069	YMT	1979-12-22	1	2	Kwun Tong-linjen (Spår 3, 4)
Mong Kok	070	MOK	1979-12-31	1	2	Kwun Tong-linjen (Spår 3, 4)
Prince Edward	080	PRE	1982-05-10	1	4	Kwun Tong-linjen (Spår 3, 2)
Sham Shui Po	081	SSP	1982-05-17	1	2
Cheung Sha Wan	082	CSW		1	2
Lai Chi Kok	083	LCK		1	2
Mei Foo	084	MEF		1	2	Västra järnvägslinjen
Lai King	085	LAK	1982-05-10	1	2	Tung Chung-linjen (Spår 3, 4)
Kwai Fong	086	KWF		1	2
Kwai Hing	087	KWH		1	2
Tai Wo Hau	088	TWH		1	2
Tsuen Wan	089	TSW		1 (Slutstation)	2

**Island Lines stationer**
Namn	Stationnummer	Förkortning	Öppnad	Spår (till KET)	Spår (till CHW)	Anslutande linjer
Kennedy Town	019	KET	2014-12-28	1 (Slutstation)	2
HKU	018	HKU	2014-12-28	1	2
Sai Ying Pun	017	SYP	2015-03-29	1	2
Sheung Wan	090	SHW	1986-05-23	1	2
Centralen	065	CEN	1980-02-12	3	4	Tsuen Wan-linjen (Spår 1, 2) Tung Chung-linjen, Flygplatsexpressen (HOK)
Admiralty	066	ADM	1980-02-12	1	4	Tsuen Wan-linjen (Spår 2, 3) ca 2017: South Island Line (Östra)^[4](Spår 5, 6) ca 2020: Nord-Syd-linjen (Spår 7)
Wan Chai	091	WAC	1985-05-31	1	2
Causeway Bay	092	CAB		1	2
Tin Hau	093	TIH		1	2
Fortress Hill	094	FOH		1	2
North Point	095	NOP		1	2	Tsueng Kwan O-linjen (Spår 3, 4)
Quarry Bay	096	QUB		1	2	Tsueng Kwan O-linjen (Spår 3, 4)
Tai Koo	097	TAK		1	2
Sai Wan Ho	098	SWH		1	2
Shau Kei Wan	099	SKW		1	2
Heng Fa Chuen	100	HFC		1	2
Chai Wan	101	CHW		1, 2

Bildgalleri

Fortress Hill
LOHAS Park
North Point

Referenser

^ MTR Business Overview
^ ”Shatin-Centralenslänkens webbsida”. Arkiverad från originalet den 20 augusti 2012. https://web.archive.org/web/20120820094304/http://www.mtr-shatincentrallink.hk/. Läst 27 juli 2015.
^ ”Kwun Tong Line Extention”. Arkiverad från originalet den 22 december 2015. https://web.archive.org/web/20151222100240/http://www.mtr-kwuntonglineextension.hk/. Läst 27 juli 2015.
^ [a b] ”Hongkongs regerings gasett om projekten South Island Line”. http://www.info.gov.hk/gia/general/200907/24/P200907230096.htm. Läst 27 juli 2015.

Externa länkar

MTR:s linjekarta (pdf)

Se även

[1] MTR Business Overview

[2] ”Shatin-Centralenslänkens webbsida”. Arkiverad från originalet den 20 augusti 2012. https://web.archive.org/web/20120820094304/http://www.mtr-shatincentrallink.hk/. Läst 27 juli 2015.

[3] ”Kwun Tong Line Extention”. Arkiverad från originalet den 22 december 2015. https://web.archive.org/web/20151222100240/http://www.mtr-kwuntonglineextension.hk/. Läst 27 juli 2015.

[:0-4] [a b] ”Hongkongs regerings gasett om projekten South Island Line”. http://www.info.gov.hk/gia/general/200907/24/P200907230096.htm. Läst 27 juli 2015.

[1]

[2]

[3]

[4]