Hoppa till innehållet

Furstbiskopsstiftet Münster

Från Wikipedia
Furstbiskopsstiftet Münster
Hochstift Münster (Tyska)

1180–1802


Flagga Vapen
Furstbiskopsdömet Münsters utbredning 1560.
Furstbiskopsdömet Münsters utbredning 1560.
Furstbiskopsdömet Münsters utbredning 1560.
Huvudstad Münster



Bildades 1180


Upphörde 1802


Areal 9 900 km²

Furstbiskopsstiftet Münster var ett biskopsstift, sedan 1100-talet furstbiskopsstift, det största i Westfaliska kretsen och hade en yta på omkring 9 900 km2.

Bland furstbiskoparna må nämnas Christoph Bernhard von Galen, som förde krig med Sverige. Efter 1719 var ärkebiskoparna av Köln tillika furstbiskopar i Münster. Genom riksdeputationshuvudbeslutet 1803 sekulariserades stiftet, och dess område delades emellan Preussen, hertigen av Holstein-Oldenburg, hertigen av Arenberg m. fl. Preussen bildade av sina andelar (omkring 5 500 km) furstendömet Münster, som 1807 förenades med det nybildade storhertigdömet Berg och 1810 med franska kejsardömet. Genom Wienkongressen (1814-15) återfick Preussen furstendömet, som bildade huvudbeståndsdelen i regeringsområdet Münster.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Münster, 1904–1926.