Furstbiskopsstiftet Münster
Furstbiskopsstiftet Münster | ||||
Hochstift Münster (Tyska) | ||||
| ||||
Flagga | Vapen | |||
Furstbiskopsdömet Münsters utbredning 1560. | ||||
Huvudstad | Münster
| |||
Bildades | 1180
| |||
Upphörde | 1802
| |||
Areal | 9 900 km² |
Furstbiskopsstiftet Münster var ett biskopsstift, sedan 1100-talet furstbiskopsstift, det största i Westfaliska kretsen och hade en yta på omkring 9 900 km2.
Bland furstbiskoparna må nämnas Christoph Bernhard von Galen, som förde krig med Sverige. Efter 1719 var ärkebiskoparna av Köln tillika furstbiskopar i Münster. Genom riksdeputationshuvudbeslutet 1803 sekulariserades stiftet, och dess område delades emellan Preussen, hertigen av Holstein-Oldenburg, hertigen av Arenberg m. fl. Preussen bildade av sina andelar (omkring 5 500 km) furstendömet Münster, som 1807 förenades med det nybildade storhertigdömet Berg och 1810 med franska kejsardömet. Genom Wienkongressen (1814-15) återfick Preussen furstendömet, som bildade huvudbeståndsdelen i regeringsområdet Münster.
Källa
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Münster, 1904–1926.