Hoppa till innehållet

Ejnar Haglund

Från Wikipedia
Ejnar Haglund
FöddEjnar Emil Patrik Haglund
31 mars 1905
Stockholm, Sverige
Död12 augusti 1991 (86 år)
Uppsala, Sverige
NationalitetSvensk
Yrke/uppdragLatinist, mediepersonlighet
Känd förSitt minne
Ejnar Haglund och Gösta Knutsson 1939.

Ejnar Emil Patrik Haglund, född 31 mars 1905 i Stockholm, död 12 augusti 1991 i Uppsala, var en svensk latinist och radio- och TV-personlighet. Han kallades ofta "mannen som vet allt" eller "allvetaren", och ägde ett enastående minne; det sades att han aldrig glömde något han läst.

Haglund, som var son till professor Patrik Haglund, avlade filosofie licentiatexamen i latin vid Uppsala universitet 1933. Han förekom flitigt som radioröst i Sveriges Radio under 1930- och 40-talen, och kunde även ses på film i mindre roller.[1] Han deltog mycket framgångsrikt i frågesport i radio och TV ända fram till 1980-talet.[2]

Han var mycket kunnig inom klassisk musik, och hade absolut gehör. Han framträdde som konsertpianist, och var särskilt känd som en skicklig Schubert-tolkare, samt var domare i musikfrågesportprogrammet Musikfrågan Kontrapunkt i Sveriges Television hos Sten Broman.[3] Han var även känd som en mycket rutinerad pianoackompanjatör till Gluntarne i Uppsala, och medverkade på många skivinspelningar av dessa.[4]

Haglund var god vän och ständig följeslagare till Gösta Knutsson, mannen bakom Pelle Svanslös, och var där förebilden till katten Murre från Skogstibble. Fram till sin död var han aktiv i olika studentföreningar i Uppsala, särskilt Juvenalorden och Östgöta nation.

Ejnar Haglund är begravd på Matteus begravningsplats i Norrköping.[5]

Utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Ejnar HaglundSvensk Filmdatabas
  2. ^ "TV-kamp för allvetare" Arkiverad 20 februari 2014 hämtat från the Wayback Machine. (1957) på SVTPlay
  3. ^ "Musikfrågan" (1964) på SVT - Öppet arkiv
  4. ^ Ejnar HaglundSvensk mediedatabas
  5. ^ Haglund, Ejnar Emil Patrik på SvenskaGravar.se
  6. ^ Acta Ostrogothica: skriftserie. Uppsala: Östgöta nation. 1926-. Libris 3686209 
  7. ^ Upsala Nya Tidning: s. 8. 3 december 1973. 
  8. ^ "Humanistiska fakultetens hedersdoktorer" på Uppsala universitets webbplats

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]