Hoppa till innehållet

ENTSO-E

Från Wikipedia

European Network of Transmission System Operators, förkortat ENTSO-E, är en organisation där 43 stamnätsföretag (även kallade TSO:er) från 36 länder i Europa är medlemmar.[1]

ENTSO-E bildades i Bryssel 2008 som en del av EU:s så kallade tredje energipaket. Det innebar en liberalisering av el- och gasmarknaderna från 2009.

ENTSO-E är en sammanslagning av regionala föreningar: ETSO, ATSOI, UKTSOA, Nordel, UCTE och BALTSO.

Eftersom många länders elnät är sammankopplade, behöver stamnätsföretagen ha regler för hur de ska agera. Med för lite produktion kan frekvensen bli lägre än den nominella på 50 Hz, vilket kan ställa till problem för klockor som följer elnätets svängningar.[2] I värsta fall kan det bli en spänningskollaps och enligt ENTSO-E hade Finland näst efter Cypern den största risken för det.[3]

ENTSO-E strävar efter mer förnybar elproduktion och för statistik över det.[4][5]

ENTSO-E har följande medlemmar:[6]

ISO-landskod Land TSO Förkortn.
AL Albanien Operatori i Sistemit te Transmetimit OST
BE Belgien Elia System Operator Elia
BA Bosnien-Herzegovina BiH Independent System Operator NOS BiH
BG Bulgarien Electroenergien Sistemen Operator ESO
CY Cypern Cyprus Transmission System Operator Cyprus TSO
DK Danmark Energinet
EE Estland Elering
FI Finland Fingrid
FR Frankrike Réseau de Transport d'Électricité RTE
GB Förenade kungariket National Grid plc National Grid
GB Förenade kungariket System Operator for Northern Ireland SONI
GB Förenade kungariket Scottish Hydro Electric Transmission plc SHE Transmission
GB Förenade kungariket Scottish Power Transmission plc SPTransmission
GR Grekland Independent Power Transmission Operator IPTO (or ADMIE)
IE Irland EirGrid
IS Island Landsnet
IT Italien Terna
HR Kroatien Croatian Transmission System Operator HOPS
LV Lettland Augstsprieguma tīkls AST
LT Litauen Litgrid
LU Luxemburg Creos Luxembourg
KS Kosovo KOSTT
ME Montenegro Crnogorski elektroprenosni sistem AD CGES
NL Nederländerna TenneT
MK Nordmakedonien MEPSO
NO Norge Statnett
PL Polen Polskie Sieci Elektroenergetyczne PSE
PT Portugal Redes Energéticas Nacionais REN
RO Rumänien Transelectrica
CH Schweiz swissgrid Swissgrid
RS Serbien Elektromreža Srbije EMS
SK Slovakien SEPS SEPS
SI Slovenien Elektro-Slovenija ELES
ES Spanien Red Eléctrica de España REE
SE Sverige Svenska kraftnät SVK
CZ Tjeckien ČEPS ČEPS
TR Turkiet (observatör) Türkiye Elektrik İletim A.Ş. TEİAŞ
DE Tyskland TransnetBW
DE Tyskland Tennet TSO TTG
DE Tyskland Amprion
DE Tyskland 50Hertz Transmission 50Hertz
HU Ungern MAVIR MAVIR
AT Österrike Verbund APG
AT Österrike Vorarlberger Übertragungsnetz VUEN
  1. ^ ”Who Is ENTSO-E?”. Entsoe.eu. Arkiverad från originalet den 2018-03-10. https://web.archive.org/web/20180310161348/https://www.entsoe.eu/about-entso-e/Pages/default.aspx. Läst 30 juli 2015. 
  2. ^ ”Tiden är ur led efter energibråk - EU-klockor”. Sydsvenskan: s. 40. 11 mars 2018. 
  3. ^ Jarl Ahlbeck (15 juni 2019). ”Insändare: Koldioxidutopi orsakar effektbrist”. Hufvudstadsbladet: s. 26. 
  4. ^ ”Who is ENTSO-E?”. ENTSO-E. https://www.entsoe.eu/about/inside-entsoe/objectives/. Läst 27 juni 2020. 
  5. ^ Carl-Johan von Seth (10 maj 2020). ”Kraschen kan ge en grön revolution”. Dagens Nyheter: s. 26 - 27. 
  6. ^ ”Member Companies”. ENTSO-E. https://www.entsoe.eu/about/inside-entsoe/members/. Läst 27 juni 2020. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]