Hoppa till innehållet

Alfred G. Gilman

Från Wikipedia
Alfred G. Gilman Nobelpristagare i fysiologi eller medicin 1994
Född1 juli 1941[1][2][3]
New Haven, USA
Död23 december 2015[1][4][5] (74 år)
Dallas, USA
Medborgare iUSA[6]
Utbildad vidYale University
University of Virginia
Case Western Reserve University
SysselsättningBiolog, universitetslärare, biokemist, apotekare, farmakolog, fysiolog
ArbetsgivareUniversity of Texas at Dallas
University of Virginia
Utmärkelser
John J. Abel-priset (1975)[7]
Gairdner Foundation International Award (1984)
Richard Lounsbery Award (1987)[8]
Albert Lasker Basic Medical Research Award (1989)[9]
Louisa Gross Horwitz-priset (1989)[10]
Nobelpriset i fysiologi eller medicin (1994)[11][12]
Hedersdoktor vid Universitetet i Miami (1999)[13]
Redigera Wikidata

Alfred G. Gilman, född 1 juli 1941 i New Haven, Connecticut, död 23 december 2015 i Dallas, Texas,[14] var en amerikansk biokemist. Han tilldelades, tillsammans med Martin Rodbell, nobelpriset i fysiologi eller medicin 1994 "för deras upptäckt av G-proteiner och dessa proteiners betydelse för signalöverföring i celler".

Nervceller mottar signaler från sin omgivning genom att molekyler av signalsubstanser fäster sig på speciella receptorer på nervcellens yta. I cellmembranet finns s.k. G-proteiner, upptäckta av Gilman och Rodbell, vars uppgift är att transportera signalen från receptorn in i cellen. Proteinerna utför sitt arbete genom att cykliskt växla mellan olika former. Förändringar i G-proteinernas funktionalitet är en del i vissa sjukdomar som till exempel kolera, där toxiner från kolerabakterien låser G-proteinerna i en av dess former och påverkar de nerver som reglerar salt- och vätskeupptagningen i tarmarna.

1989 tilldelades han Albert Lasker Basic Medical Research Award.

  1. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Alfred-G-Gilmantopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6057tdh, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Find a Grave, Find A Grave-ID: 156331668, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Dalibor Brozović & Tomislav Ladan, Hrvatska enciklopedija, lexikografiska institutet Miroslav Krleža, 1999, Hrvatska enciklopedija-ID: 68185.[källa från Wikidata]
  5. ^ Munzinger Personen, Munzinger person-ID: 00000021243, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  6. ^ Libris, Kungliga biblioteket, 26 mars 2018, Libris-URI: 97mqwkxt346wvb8, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, www.aspet.org .[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, www.nasonline.org .[källa från Wikidata]
  9. ^ Signal transduction by phosphorylation and G proteins (på engelska), Lasker-stiftelsen, läs online, läst: 2 maj 2020.[källa från Wikidata]
  10. ^ läs online, www.cuimc.columbia.edu .[källa från Wikidata]
  11. ^ The Nobel Prize in Physiology or Medicine 1994 (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 2 maj 2020.[källa från Wikidata]
  12. ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 2 maj 2020.[källa från Wikidata]
  13. ^ läs online, commencement.miami.edu .[källa från Wikidata]
  14. ^ ”Dr. Alfred G. Gilman, Whose Work on Proteins Won Nobel Prize, Dies at 74”. NewYorkTimes.com. http://www.nytimes.com/2015/12/25/us/dr-alfred-g-gilman-whose-work-on-proteins-won-nobel-prize-dies-at-74.html?_r=0. Läst 28 december 2015. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]