Hoppa till innehållet

Österåkers kommun

Österåkers kommun
Kommun
SloganSkärgårdskommunen
Kommunens vapen.
Österåkers kommunvapen
LandSverige
LandskapUppland
LänStockholms län
CentralortÅkersberga
Inrättad1 januari 1983[1]
Utbruten urVaxholms kommun[1]
Befolkning, areal
Folkmängd49 605 ()[2]
Areal554,46 kvadratkilometer ()[3]
- därav land312,35 kvadratkilometer[3]
- därav vatten242,11 kvadratkilometer[3]
Bef.täthet158,81 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater59°30′N 18°27′Ö / 59.5°N 18.45°Ö / 59.5; 18.45
UtsträckningSCB:s kartsök
StorstadStorstockholm
Domkretstillhörighet
DomkretsAttunda domkrets (–)
Södra Roslags domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-2890[4]
Anställda1 725 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod0117[6]
GeoNames2685981
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Österåkers kommun är en kommun i Stockholms län. Centralort är Åkersberga.

Det lokala näringslivet domineras av handel och service- och tjänstenäringarna. Drygt hälften av kommunens förvärvsarbetande pendlar till arbete utanför kommunen.

Sedan kommunen bildades 1983 har befolkningstrenden varit positiv. Sedan åtminstone 1991 har politiken dominerats av borgerliga partier.

Administrativ historik

[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Ljusterö, Roslags-Kulla, Österåker (större delen) och Östra Ryd (större delen). I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Vid kommunreformen 1952 uppgick Roslags-Kulla landskommun i den då bildade Roslags-Länna landskommun och Östra Ryds landskommun uppgick i Österåkers landskommun.

1967 inkorporerades Ljusterö landskommun och Roslags-Kulla ur Roslags-Länna landskommun av Österåkers landskommun. Österåkers kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Österåkers landskommun.

1974 sammanlades Vaxholms kommun (4 952 invånare) med Österåker (19 806 invånare). Centralort blev Åkersberga i Österåkersdelen vars kommunkod också fortsatte gälla för den sammanslagna kommunen. Vaxholm, som inte velat ge upp sin självständighet, fick däremot namnge den nya kommunen.[7] Representanter för Vaxholmsdelen fick dock gehör hos regeringen Fälldin. 1983 delades kommunen och Vaxholm blev åter centralort i sin egen del. Med omkring 5 000 invånare ansågs dock det område som tidigare utgjorde Vaxholms stad för litet. Lösningen blev att Bogesundslandet (196 invånare) från Östra Ryds församling och Resarö (903 invånare) från Österåkers församling fördes över till Vaxholms församling och den återbildade Vaxholms kommun, som då blev större än före sammanläggningen. Den kvarvarande delen med 25 039 invånare behöll kommunkod och centralort samt återtog namnet Österåkers kommun. Österåkers och Östra Ryds församlingar slogs ihop från och med 1992 och fick namnet Österåker-Östra Ryds församling.

Kommunen ingick från bildandet till 1 april 2007 i Södra Roslags domsaga och ingår sedan dess Attunda domsaga.[8]

Kommunen ingår sedan 2010 i Förvaltningsområdet för finska. [9]

Kommunen ligger i södra Roslagen i de sydöstra delarna av landskapet Uppland. Österåkers kommun är i hög grad präglad av närheten till Östersjön i öster och innefattar flera stora öar i den norra delen av Stockholms skärgård, bland annat Ljusterö, Siarö, Vättersö, Husarö, Ingmarsö och Särsö.

Österåkers kommun gränsar i söder till Värmdö kommun och Vaxholms kommun, i väster till Täby kommun, i nordväst till Vallentuna kommun och i norr till Norrtälje kommun, alla i Stockholms län.

Topografi och hydrografi

[redigera | redigera wikitext]

Kommunen är belägen vid Bottenhavet och det finns rikligt med sjöar.[10] Den utgörs av ett sprickdalslandskap med nordöst–sydvästliga dalgångar och höjdryggar vars berggrund domineras av gnejsgranit. I väster når de barrskogsklädda höjderna 60–70 meter över havet. Där finns även en del mindre jordbruk. Större slättområden finns kring Åkersberga i sydväst. I öster finns skärgård.[11] Längst i väster finns sjön Tärnan och längst i norr återfinns Largen. Längst i söder delar kommunen andel av Stora Värtan med närliggande kommuner.[10]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[12]

Österåkers kommun Hela riket






  Bebyggelse (16,5 %)
  Skog (62,4 %)
  Öppen myrmark (1,5 %)
  Jordbruksmark (6,6 %)
  Övrig mark (13,0 %)






  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Det finns 13 naturreservat i Österåkers kommun och ett kulturreservat, Brottö. Bergskäret, Västerskäret och Norrskäret bildar tillsammans naturreservatet Hallonstenarna vars syfte är att "bibehålla en vacker del av skärgården, med dess värdefulla djur- och växtvärld samt för att säkra ett område av stor betydelse för allmänhetens friluftsliv". Kålgårdsöns naturreservat gränsar till Finnhamns naturreservat och tillhör Skärgårdsstiftelsen.[13]

Administrativ indelning

[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i Ljusterö-Kulla församling och Österåker-Östra Ryds församling.

Distrikt inom Österåkers kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i två distrikt[14]Roslags-Kulla och Ljusterö samt Österåker-Östra Ryd.

I kommunen finns de 10 tätorterna Åkersberga, Svinninge, Rydbo, Solberga, Linanäs och Laggarsvik, Nyhagen och Översättra, Nolsjö, Täljö, Stava, Spånlöt och Bammarboda.

Styre och politik

[redigera | redigera wikitext]

Österåker är, precis som de andra kommunerna i södra Roslagen, starkt borgerligt färgad. Moderaterna har styrt kommunen sedan 1982, med undantag för åren 1994–1998 då Socialdemokraterna bildade majoritet tillsammans med Folkpartiet.

År Partier
1991-1994[15] M FP C KD
1994–1998 S FP
1998–2002 M KD FP C ÖP
2002–2006 M FP KD C ÖP
2006–2010 M FP C KD ÖP
2010–2014 M FP C KD ÖP
2014–2018 M L C KD ÖP
2018–2022[16] M L C KD
2022–2026[16] M L C KD

Kommunfullmäktige

[redigera | redigera wikitext]
Presidium 2022–2026
Ordförande M Ingela Gardner
Förste vice ordförande M Johan Boström
Andre vice ordförande S Margareta Olin

Källa:[17]

Lista över kommunfullmäktiges ordförande

[redigera | redigera wikitext]
Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Sören Norrby 1994 2006 Folkpartiet liberalerna
  Lars Österlind 2006 2010 Folkpartiet liberalerna
  Ingela Gardner 2010 Moderaterna

Mandatfördelning 1970–2022

[redigera | redigera wikitext]
ValårVSMPSPÖSDRPPKPNYDÖPMEDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970116787
16787
3989,7
318
1982214164212
21464212
4191,4
2714
1985113132516
1332516
4189,3
2714
198811333615
1333615
4185,3
2417
19911122225116
12222516
4186,6
2615
19941172124113
1722413
4186,8
2417
19983152223420
3153420
5181,40
3318
200231721228412
3178412
5181,16
3021
200621425225217
145517
5183,33
3120
201011045227218
1045718
5184,81
3120
20142124125225214
1245514
5185,11
3219
20183925534218
39553418
5185,42
2922
2022211253123220
1153320
5182,35
2526
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

För valresultat 1973–1982, se dåvarande kommuntillhörighet: Vaxholms kommun.

Kommunstyrelse

[redigera | redigera wikitext]
Presidium 2022–2026
Ordförande M Michaela Fletcher
Förste vice ordförande L Mathias Lindow
Andre vice ordförande S Sofia Almgren

Källa:[18]

Lista över kommunstyrelsens ordförande

[redigera | redigera wikitext]
Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Leif Pettersson 1994 1997 Socialdemokraterna
  Margareta Ohlin 1997 1998 Socialdemokraterna
  Björn Molin 1998 2002 Moderaterna
  Ingela Gardner 2002 2011 Moderaterna
  Michaela Fletcher 2011[19] Moderaterna

Ekonomi och infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

I början av 2020-talet pendlade drygt hälften av Österåkers förvärvsarbetande till arbeten utanför kommunen. Det lokala näringslivet dominerades av handel och service- och tjänstenäringarna. Omkring 13 procent av kommunens arbetstillfällen fanns inom tillverkningsindustrin, en bransch som dominerades av småföretag. Även turistnäringen var av betydelse för kommunens näringsliv.[11]

Infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

Ytterst i väster genomkorsas en flik av kommunen av E18. Därifrån utgår länsväg 274 åt sydost och länsväg 276 som genomkorsar kommunen åt nordost. Från sydväst fram till Österskär löper pendeln Roslagsbanan som trafikeras av Storstockholms Lokaltrafik med stopp även i Rydbo, Täljö, Åkers Runö, Åkersberga och Tunagård.

År 2022 fanns 13 kommunala grundskolor, varav fem hade högstadie. Det fanns även sex fristående grundskolor, varav två hade högstadie.[20] I kommunen finns Österåkers gymnasium[21] därtill har samtliga elever rätt att ansöka till valfri gymnasieskola i Stockholms län.[22]

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]

Kommunen har 49 605 invånare (30 september 2024), vilket placerar den på 52:a plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Österåkers kommun 1970–2020[23]
ÅrFolkmängd
1970
  
15 527
1975
  
22 664
1980
  
25 631
1985
  
26 324
1990
  
30 230
1995
  
32 140
2000
  
34 427
2005
  
37 336
2010
  
39 521
2015
  
42 130
2020
  
46 644

Utländsk bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2018 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 9 291, eller 20,72 % av befolkningen (hela befolkningen: 44 831 den 31 december 2018). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 5 079, eller 14,25 % av befolkningen (hela befolkningen: 35 633 den 31 december 2002).[24]

Invånare efter de vanligaste födelseländerna

[redigera | redigera wikitext]

Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Österåkers kommun.[25]

Nr Födelseland Antal Andel (%) Andel
i hela riket
1 Sverige Sverige 40 349 82,11 79,61
2 Polen Polen 957 1,95 0,94
3 Finland Finland 879 1,79 1,26
4 Iran Iran 353 0,72 0,81
5 Tyskland Tyskland 337 0,69 0,53
6 Syrien Syrien 305 0,62 1,88
7 Irak Irak 304 0,62 1,40
8 Rumänien Rumänien 273 0,56 0,34
9 Litauen Litauen 265 0,54 0,17
10 Lettland Lettland 240 0,49 0,10

Generellt finns gott om fornlämningar i kommunen I synnerhet sådana från bronsåldern och järnåldern. Hösten 2016 hittades några av Sveriges äldsta kända avbildningar av människor i Tråsättra, detta på en ovanligt välbevarad stenåldersboplats. Andra exempel på fornlämningar är Biskopstuna borgruin, eller Tunaborgen, en av få borgruiner från medeltiden i Stockholmstrakten.[26]

Kommunvapnet.

Blasonering: I blått fält en roslagsskuta av silver med svart brädgång samt vedlast av guld.

Österåkers kommunvapen fastställdes 1957 för dåvarande Österåkers landskommun och visar en roslagsskuta. Under åren 1974–1982 användes Vaxholms kommuns namn på kommunen efter att Vaxholms kommun hade lagts samman med Österåkers kommun. Efter kommundelningen registrerades vapnet åter för "nya" Österåkers kommun hos PRV år 1983. Som förebild för skutan i vapnet stod Roslagsskutan "Alcea" byggd på Rödlöga av skeppare Westerman som sålde båten 1888 till Gustav Johansson i Svista i Össeby. Båten var 15 meter lång och 5 meter bred. Alcea gick i kustfart och fraktade ved, timmer och annat tyngre gods till och från Österåker. 1923 byggdes fartyget om till motorfartyg och levde vidare som fraktfartyg fram till 1932 då den skrotades och slutligen sänktes i Stavaviken i sjön Garnsviken.

  1. ^ [a b] Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Sveriges kommuner åren 1952-1986 Förändringar i kommunindelning och kommunkoder, SCB, 5 juni 1986, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ SCB:Kommunändringar efter 1974
  8. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Södra Roslags tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. ^ 6 § Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724)
  10. ^ [a b] ”Österåker - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/%C3%B6ster%C3%A5ker. Läst 30 maj 2022. 
  11. ^ [a b] ”Österåker - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/%C3%B6ster%C3%A5ker. Läst 6 maj 2023. 
  12. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  13. ^ ”Naturområden”. www.osteraker.se. https://www.osteraker.se/upplevagora/idrottmotionochfriluftsliv/friluftslivochmotion/naturomraden.4.367d658917909e8fc2bcd2.html. Läst 30 maj 2022. 
  14. ^
  15. ^ Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2018 Arkiverad 14 september 2018 hämtat från the Wayback Machine. Läst 19 november 2018
  16. ^ [a b] Bergman, Tommy; Åberg, Lisa (23 oktober 2022). ”Här är partierna som styr i din kommun efter valet 2022”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/har-ar-partierna-som-styr-i-din-kommun-efter-valet-2022. Läst 23 oktober 2022. 
  17. ^ ”Kommunfullmäktige - Förtroendevalda i Österåkers kommun”. osteraker.tromanpublik.se. https://osteraker.tromanpublik.se/organisation/81258e86-1d49-447e-a251-388f6e8d95ba. Läst 14 september 2023. 
  18. ^ ”Kommunalråd och oppositionsråd”. www.osteraker.se. 4 maj 2023. https://www.osteraker.se/kommunpolitik/kommunensorganisation/kommunalradochoppositionsrad.4.592cfecd176fc0db87830ae.html. Läst 14 september 2023. 
  19. ^ ”Om mig”. (M)ichaela's. 9 november 2021. https://michaelafletcher.se/om-mig/. Läst 14 september 2023. 
  20. ^ ”Grundskolor”. www.osteraker.se. https://www.osteraker.se/barnutbildning/grundskolaochfritidshem/grundskolor.4.367d658917909e8fc2bdf9.html. Läst 30 maj 2022. 
  21. ^ ”Om skolan”. www.osteraker.se. https://www.osteraker.se/subsite/osterakersgymnasium/omskolan.4.367d658917909e8fc2b4759.html. Läst 30 maj 2022. 
  22. ^ ”Gymnasieskola”. www.osteraker.se. https://www.osteraker.se/barnutbildning/gymnasieskola.4.592cfecd176fc0db87829ab.html. Läst 30 maj 2022. 
  23. ^ ”SCB - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968–2020.”. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/. 
  24. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (grov indelning) efter region, ålder och kön. År 2002 - 2018 (Läst 10 juli 2019)
  25. ^ ”Folkmängden efter region, födelseland och kön. År 2000 - 2022”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FolkmRegFlandK/. Läst 18 april 2023. 
  26. ^ ”Fornlämningar”. www.osteraker.se. https://www.osteraker.se/upplevagora/sevardheter/fornlamningar.4.367d658917909e8fc2b2fd4.html. Läst 30 maj 2022. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]