Serenad: Skillnad mellan sidversioner

Innehåll som raderades Innehåll som lades till

Inline

Versionen från 15 maj 2014 kl. 13.41

Serenad betyder ursprungligen en hyllningssång framförd nedanför en dams fönster nattetid. Ordet kommer från italienskans serenata, av sereno; "klar (lugn) natthimmel".

Historia

Redan trubadurerna i 1100-talets Occitanien sjöng serenader för sitt hjärtas dam till ackompanjemang av luta, och serenadtraditionen levde vidare särskilt i renässansens Italien. Under 1600-talet blev det sed att studenterna i Europas universitetsstäder under natten tågade runt och hyllade sina utvalda flickor med serenader. Senare bildades små instrumentalkörer som kunde hyras för samma ändamål, och detta ledde till uppkomsten av en särskild instrumental musikform, serenata eller cassazione.

Instrumentalmusik

Från och med 1700-talet betecknar alltså serenad även ett rent instrumentalmusikverk i mindre format för orkester. Mozart skrev många serenader och senare även bland andra Brahms och Tjajkovskij. I Sverige har under 1900-talet bland andra Wilhelm Stenhammar, Lars-Erik Larsson och Dag Wirén komponerat serenader.

Manskör

Under romantiken skrevs många serenader för manskör, speciellt i de då enda svenska universitetsstäderna Uppsala och Lund. Där lever ännu bland studenterna traditionen att i manskör, med en eller flera i varje stämma, sjunga serenader för flickorna natten före studentnationernas Vårbal i mitten av maj.

I latinska länder, särskilt i Spanien, lever en motsvarande tradition bland de manliga studenterna att sjunga serenader. Där härstammar traditionen ända från 1200-talet och sånggrupperna kallas "Tunasångare".

Kända serenader

Instrumentalverk

Serenad nr.10 - Gran Partita (Mozart, 1781-84)
Eine kleine Nachtmusik (Mozart, 1787)
Serenad nr 1 i D-dur (Brahms, 1860)
Serenad nr 2 i A-dur (Brahms, 1860)
Serenad för stråkar (Tjajkovskij, 1880)
Serenad i F-dur (Wilhelm Stenhammar, 1913)
Serenad för stråkorkester (Lars-Erik Larsson, 1936)
Serenad för stråkorkester (Dag Wirén, 1937)

Manskörsånger

Svärdssång - ("Väcksång", sjungs direkt före serenadprogrammet)
Till Österland vill jag fara
Kristallen den fina
Kom du ljuva hjärtevän
I månans skimmer (Över nejdens skönhet glimmar)
Stjärnorna tindra re'n
Slumra hulda vid min sång - ("Slummersång", sjungs som sista sång)
Gute Nacht (Warum bist du so ferne?) - ("Slummersång", sjungs som sista sång)

Källor

Serenad i Nationalencyklopedins nätupplaga.
Serenad i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1917)
Sohlmans musiklexikon (1979)
Jonsson, Leif (1990). Ljusets riddarvakt: 1800-talets studentsång utövad som offentlig samhällskonst. Studia musicologica Upsaliensia, 0081-6744. Uppsala: Uppsala universitet. Libris 8359078. ISBN 91-554-2562-3
Tunagrupper - engelskspråkiga Wikipedia

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Serenad.

Uppsalaserenaden - om serenadtraditionen i Uppsala

@@ Rad 11: / Rad 11: @@
 Under [[romantiken]] skrevs många serenader för [[manskör]], speciellt i de då enda svenska universitetsstäderna [[Uppsala]] och [[Lund]]. Där lever ännu bland [[student]]erna traditionen att i manskör, med en eller flera i varje stämma, sjunga serenader för flickorna natten före [[studentnation]]ernas [[Vårbal]] i mitten av maj.
-I [[Latinska unionen|latinska]] länder, särskilt i [[Spanien]], lever en motsvarande tradition bland studenterna att sjunga serenader. Där härstammar traditionen ända från 1200-talet och sånggrupperna kallas "Tunasångare".
+I [[Latinska unionen|latinska]] länder, särskilt i [[Spanien]], lever en motsvarande tradition bland de manliga studenterna att sjunga serenader. Där härstammar traditionen ända från 1200-talet och sånggrupperna kallas "Tunasångare".
 == Kända serenader ==