Visa källa för Serenad

{{för|en svensk operett från 1944 av Lajos Lajtai|Serenad (operett)|Serenade to Spring|Danse mot vår}}
[[Fil:Serenade Blues 1.jpg|miniatyr|Amerikanskt notomslag från 1922.]]
[[Fil:Spanish Serenade by Carl Spitzweg.jpg|miniatyr|''Spansk serenad'' av [[Carl Spitzweg]].]]
[[Fil:Uppsala serenade 1900.jpg|miniatyr|''Uppsalaserenad'' av [[Jenny Nyström]].]]

'''Serenad''' betyder ursprungligen en nattlig hyllningssång framförd utomhus. Ordet kommer från [[italienska]]ns ''serenata'', av sereno; "klar (lugn) natt(himmel)".<ref>{{SAOB|år=1967}}</ref>

== Historia ==
Redan [[trubadur]]erna i 1100-talets [[Occitanien]] sjöng serenader för sitt hjärtas dam till ackompanjemang av [[luta]], och serenadtraditionen levde vidare särskilt i [[renässansen]]s [[Italien]]. Under 1600-talet blev det sed att studenterna i Europas universitetsstäder under natten tågade runt och hyllade sina utvalda flickor med serenader. Senare bildades små instrumentalkörer som kunde hyras för samma ändamål, och detta ledde till uppkomsten av en särskild instrumental musikform, ''serenata'' eller ''cassazione''.
===Instrumentalmusik===
Från och med 1700-talet betecknar alltså serenad även ett rent instrumentalmusikverk i mindre format för orkester. [[Mozart]] skrev många serenader och senare även bland andra [[Johannes Brahms|Brahms]] och [[Pjotr Tjajkovskij|Tjajkovskij]]. I Sverige har under 1900-talet bland andra [[Wilhelm Stenhammar]], [[Lars-Erik Larsson]] och [[Dag Wirén]] komponerat serenader.

===Manskör===
Under [[romantiken]] skrevs många serenader för [[manskör]], speciellt i de då enda svenska universitetsstäderna [[Uppsala]] och [[Lund]]. Där lever ännu bland [[student]]erna traditionen att i manskör, med en eller flera i varje stämma, sjunga serenader för flickorna natten före [[studentnation]]ernas [[Vårbal]] i mitten av maj.

I [[Latinska unionen|latinska]] länder, särskilt i [[Spanien]], lever en motsvarande tradition bland de manliga studenterna att sjunga serenader. Där härstammar traditionen ända från 1200-talet och sånggrupperna kallas "Tunasångare".

== Kända serenader ==

=== Instrumentalverk ===
* ''[[Serenad nr. 10 (Mozart)|Serenad nr.10 - Gran Partita]]'' ([[Wolfgang Amadeus Mozart|Mozart]], 1781–84)
* ''[[Eine kleine Nachtmusik]]'' (Mozart, 1787)
* ''Serenad nr 1 i D-dur'' ([[Johannes Brahms|Brahms]], 1860)
* ''Serenad nr 2 i A-dur'' ([[Johannes Brahms|Brahms]], 1860)
* ''Serenad för stråkar'' ([[Pjotr Tjajkovskij|Tjajkovskij]], 1880)
* ''Serenad i F-dur'' ([[Wilhelm Stenhammar]], 1913)
* ''Serenad för stråkorkester'' ([[Lars-Erik Larsson]], 1936)
* ''Serenad för stråkorkester'' ([[Dag Wirén]], 1937)

=== Manskörsånger ===
* ''[[Svärdssång]]'' &nbsp;-&nbsp; ("Väcksång", sjungs direkt före serenadprogrammet)
* ''[[Till Österland vill jag fara]]''
* ''[[Kristallen den fina]]''
* ''[[Kom du ljuva hjärtevän]]'' 
* ''[[I månans skimmer]]'' (''Över nejdens skönhet glimmar'')
* ''[[Stjärnorna tindra re'n]]''
* ''[[Slumra hulda vid min sång]]'' &nbsp;-&nbsp; ("Slummersång", sjungs som sista sång)
* ''[[Gute Nacht]]'' (''Warum bist du so ferne?'') &nbsp;-&nbsp; ("Slummersång", sjungs som sista sång)

== Källor ==
* {{NE|titel=Serenad}}
* {{runeberg.org|nfce|0097.html Serenad}}
* [[Sohlmans musiklexikon]] (1979)
*{{bokref |efternamn=Jonsson |förnamn=Leif |författarlänk=Leif Jonsson |titel=Ljusets riddarvakt: 1800-talets studentsång utövad som offentlig samhällskonst |serie=Studia musicologica Upsaliensia, 0081-6744 |år=1990 |utgivare=Uppsala universitet  |utgivningsort=Uppsala |språk=swe |isbn=91-554-2562-3 |libris=8359078 }}
* [[:en:Tuna (music)|Tunagrupper]] - engelskspråkiga Wikipedia
===Fotnoter===
<references />

== Externa länkar ==
* {{commons|Category:Serenades}}
* {{Wiktionary}}
* [http://www.flata.net/cv/serenad.html Uppsalaserenaden] – om serenadtraditionen i Uppsala

[[Kategori:Klassisk musik]]
[[Kategori:Körsång]]
[[Kategori:Studentkultur]]
[[Kategori:Studentkultur i Uppsala]]