Hoppa till innehållet

Räknemaskin: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Dumbot (Diskussion | Bidrag)
m AWB, typos fixed:
m https
 
(25 mellanliggande sidversioner av 19 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
{{Olika betydelser|Räknare}}
[[Fil:Calculator_facit_hg.jpg|miniatyr|Räknemaskin av [[Facit AB]] (1954)]]
[[Fil:Calculator_facit_hg.jpg|miniatyr|Räknemaskin av [[Facit AB]] (1954)]]
[[Fil:Rechenmaschine wilhelm schickard.png|miniatyr|Urspsrunglig ritning för Schikards räkneur (1623). Källa: F. Seck (Editor) 'Wilhelm Schickard 1592-1635, Astronom, Geograph, Orientalist, Erfinder der Rechenmaschine', Tübingen, 1978.]]
[[Fil:Rechenmaschine wilhelm schickard.png|miniatyr|Ursprunglig ritning för Schikards räkneur (1623). Källa: [http://history-computer.com/MechanicalCalculators/Pioneers/Schickard.html F. Seck (Editor) 'Wilhelm Schickard 1592-1635, Astronom, Geograph, Orientalist, Erfinder der Rechenmaschine', Tübingen, 1978.]]]
[[File:Anders Brahme Unga forskare FAC System model.jpg|miniatyr|[[Anders Brahme]] förevisar sin prisvinnande mekaniska differentialekvationsmaskin, byggd i [[FAC System]], på [[Unga Forskare|Unga forskares]] första utställning på [[Tekniska Museet]] i Stockholm 1963]]


En '''räknemaskin''' är en maskin som kan utföra olika sorters [[räkneoperation]]er, exempelvis [[addition]], [[subtraktion]], [[multiplikation]] och [[division (matematik)|division]]. Räknemaskiner kan vara mekaniska eller elektriska, och är alltid digitala, till skillnad från analoga [[räknesticka]]n.
En '''räknemaskin''' är en maskin som kan utföra olika sorters [[räkneoperation]]er, exempelvis [[addition]], [[subtraktion]], [[multiplikation]] och [[division (matematik)|division]]. Räknemaskiner kan vara handdrivna eller elektromekaniska.


== Mekaniska ==
I en skriftväxling 1623 med [[Johannes Kepler]] beskriver den tyske astronomen [[Wilhelm Schikard]] sitt ''räkneur'', en maskin för de fyra räknesätten. Maskinen föregick de mindre mångsidiga räknemaskinerna av Pascal och Leibniz med 20 år respektive 50 år. Räkneuret förstördes emellertid vid en brand 1924, kanske till följd av ett anlagt sabotage, medan den ännu var ofullständig. En fungerande kopia byggdes 1960. Maskinen kunde lägga till och dra ifrån sexsiffriga tal. Addition och subtraktion utfördes med mekaniska metoder, medan multiplikation och division krävde åtskilliga manuella ingrepp från användarens sida. Schickard avsåg att använda maskinen för beräkning av astronomiska tabeller. Namnet räkneur kom sig av att maskinen innehöll liknande komponenter som klockor, exempelvis kugghjul och växlar.
I en skriftväxling 1623 med [[Johannes Kepler]] beskriver den tyske astronomen [[Wilhelm Schikard]] sitt ''räkneur'', en maskin för de fyra räknesätten. Maskinen föregick de mindre mångsidiga räknemaskinerna av Pascal och Leibniz med 20 år respektive 50 år. Räkneuret förstördes emellertid vid en brand 1624, kanske till följd av ett anlagt sabotage, medan den ännu var ofullständig. En fungerande kopia byggdes 1960. Maskinen kunde lägga till och dra ifrån sexsiffriga tal. Addition och subtraktion utfördes med mekaniska metoder, medan multiplikation och division krävde åtskilliga manuella ingrepp från användarens sida. Schickard avsåg att använda maskinen för beräkning av astronomiska tabeller. Namnet räkneur kom sig av att maskinen innehöll liknande komponenter som klockor, exempelvis kugghjul och växlar.


Den första fungerande mekaniska räknemaskinen för addition och subtraktion var ''Pascalline'', som uppfanns av den franske [[matematiker]]n och religionsfilosofen [[Blaise Pascal]] [[1642]]. Han avsåg att förenkla arbetet i hans fars affär. Maskinen kom att användas för skatteberäkningar i Frankrike fram till 1799. Maskinen hade åtta hjul med siffrorna 0 till 9, som var sammankopplade med kugghjul och axlar. Ett trettiotal maskiner byggdes. Bristfällig finmekanik gjorde att de inte alltid var så funktionssäkra, bland annat vad gäller hanteringen av [[minnessiffra]], det vill säga att när ett hjul går ett steg upp från 9 till 0 skall nästa hjul gå ett steg framåt.
Den första fungerande mekaniska räknemaskinen för addition och subtraktion var ''Pascalline'', som uppfanns av den franske [[matematiker]]n och religionsfilosofen [[Blaise Pascal]] [[1642]].<ref name=tek12-1932 /> Han avsåg att förenkla arbetet i sin fars affär. Maskinen kom att användas för skatteberäkningar i Frankrike fram till 1799. Maskinen hade åtta hjul med siffrorna 0 till 9, som var sammankopplade med kugghjul och axlar. Ett trettiotal maskiner byggdes. Bristfällig finmekanik gjorde att de inte alltid var så funktionssäkra, bland annat vad gäller hanteringen av [[minnessiffra]], det vill säga att när ett hjul går ett steg upp från 9 till 0, skall nästa hjul gå ett steg framåt.


Den tyske matematikern och filosofen [[Gottfried Wilhelm von Leibniz]] konstruerade 1671 en räknemaskin för de fyra räknesätten. Leibniz sa en gång "Det är ovärdigt skickliga män att slösa tid som om man vore slavar på beräkningsarbete som tillförlitligt skulle kunna överlåtas på vem som helst om bara maskiner användes." Maskinen var försedd med steghjul.
Den tyske matematikern och filosofen [[Gottfried Wilhelm von Leibniz]] konstruerade 1671 en räknemaskin för de fyra räknesätten. Leibniz sa en gång "Det är ovärdigt skickliga män att slösa tid som om man vore slavar på beräkningsarbete, som tillförlitligt skulle kunna överlåtas på vem som helst om bara maskiner användes." Maskinen var försedd med steghjul. Leibniz lyckades dock aldrig få sin maskin färdig. Den första praktiskt användbara räknemaskinen för de fyra räknesätten konstruerades av kyrkoherden Philipp Matthäus Hahn. Den visades offentligt 1774 och var byggd efter Leibniz' idé.<ref name=tek12-1932 />
Fram till början av 1940-talet var alla räknemaskiner mekaniska. Under 1940-talet konstruerades de första elektromekaniska räknemaskinerna, och strax därefter de första helt [[elektronik|elektroniska]], som döptes till [[dator]]er. Begreppet räknemaskin har därefter mests använt för att syfta på de mekaniska versionerna, inte de elektroniska. Mekaniska räknemaskiner fortsatte att tillverkas under ett antal år efter den elektroniska datorn hade skapats, eftersom de första datorerna var mycket dyra och otillförlitliga i drift. Mekaniska räknemaskiner var en betydelsefull produkt till 1960-talet.
Fram till början av 1940-talet var alla räknemaskiner mekaniska. Under 1940-talet konstruerades de första elektromekaniska räknemaskinerna, och strax därefter de första helt [[elektronik|elektroniska]], som döptes till [[dator]]er. Begreppet räknemaskin har därefter mest använts för att syfta på de mekaniska versionerna, inte de elektroniska. Mekaniska räknemaskiner fortsatte att tillverkas under ett antal år efter att den elektroniska datorn hade skapats, eftersom de första datorerna var mycket dyra och otillförlitliga i drift. Mekaniska räknemaskiner var en betydelsefull produkt till 1960-talet.
Ett annat mekaniskt räknehjälpmedel som fortfarande används i vissa delar av världen är '''kulramen''' eller '''[[abakus]]'''.


== Miniräknare ==
Den mest kända sortens elektroniska räknemaskin är troligen [[miniräknare]]n (också kallad [[räknedosa]]). Den uppfanns av [[Jack Kilby]], som också var uppfinnaren av [[mikrochip]]et, och det var dessa som slog ut de mekaniska räknemaskiner som tillverkades för kontorsbruk.
Den mest kända sortens elektroniska räknemaskin är troligen [[miniräknare]]n. Den uppfanns av [[Jack Kilby]], som också var uppfinnaren av [[mikrochip]]et, och det var dessa som slog ut de mekaniska räknemaskiner som tillverkades för kontorsbruk.


==Se även==
Ett annat mekaniskt räknehjälpmedel som fortfarande används i vissa delar av världen är '''kulramen''' eller '''[[Abakus]]'''.
*[[Abakus]]
*[[Addo]]
*[[Facit AB]]
*[[Olivetti]]

==Källor==
<references>
<ref name=tek12-1932 >{{webbref|url=https://runeberg.org/tektid/1932m/0141.html|titel=Räknemaskinen Facits senaste modell samt till jämförelse några utdrag ur räknemaskinernas utvecklingshistoria|författare=V. August Jansson|utgivare=Svenska teknologföreningen|verk=Teknisk tidskrift, Mekanik|år=1932|månad=12}}</ref>
</references>


== Externa länkar ==
== Externa länkar ==
Rad 20: Rad 35:


[[Kategori:Räkneredskap]]
[[Kategori:Räkneredskap]]

[[de:Rechenmaschine]]
[[en:Calculating machine]]
[[he:מכונת חישוב]]
[[pt:Máquina calculadora]]
[[ru:Вычислительная машина]]
[[tr:Hesap makinesi]]

Nuvarande version från 16 december 2023 kl. 21.42

Räknemaskin av Facit AB (1954)
Ursprunglig ritning för Schikards räkneur (1623). Källa: F. Seck (Editor) 'Wilhelm Schickard 1592-1635, Astronom, Geograph, Orientalist, Erfinder der Rechenmaschine', Tübingen, 1978.
Anders Brahme förevisar sin prisvinnande mekaniska differentialekvationsmaskin, byggd i FAC System, på Unga forskares första utställning på Tekniska Museet i Stockholm 1963

En räknemaskin är en maskin som kan utföra olika sorters räkneoperationer, exempelvis addition, subtraktion, multiplikation och division. Räknemaskiner kan vara handdrivna eller elektromekaniska.

I en skriftväxling 1623 med Johannes Kepler beskriver den tyske astronomen Wilhelm Schikard sitt räkneur, en maskin för de fyra räknesätten. Maskinen föregick de mindre mångsidiga räknemaskinerna av Pascal och Leibniz med 20 år respektive 50 år. Räkneuret förstördes emellertid vid en brand 1624, kanske till följd av ett anlagt sabotage, medan den ännu var ofullständig. En fungerande kopia byggdes 1960. Maskinen kunde lägga till och dra ifrån sexsiffriga tal. Addition och subtraktion utfördes med mekaniska metoder, medan multiplikation och division krävde åtskilliga manuella ingrepp från användarens sida. Schickard avsåg att använda maskinen för beräkning av astronomiska tabeller. Namnet räkneur kom sig av att maskinen innehöll liknande komponenter som klockor, exempelvis kugghjul och växlar.

Den första fungerande mekaniska räknemaskinen för addition och subtraktion var Pascalline, som uppfanns av den franske matematikern och religionsfilosofen Blaise Pascal 1642.[1] Han avsåg att förenkla arbetet i sin fars affär. Maskinen kom att användas för skatteberäkningar i Frankrike fram till 1799. Maskinen hade åtta hjul med siffrorna 0 till 9, som var sammankopplade med kugghjul och axlar. Ett trettiotal maskiner byggdes. Bristfällig finmekanik gjorde att de inte alltid var så funktionssäkra, bland annat vad gäller hanteringen av minnessiffra, det vill säga att när ett hjul går ett steg upp från 9 till 0, skall nästa hjul gå ett steg framåt.

Den tyske matematikern och filosofen Gottfried Wilhelm von Leibniz konstruerade 1671 en räknemaskin för de fyra räknesätten. Leibniz sa en gång "Det är ovärdigt skickliga män att slösa tid som om man vore slavar på beräkningsarbete, som tillförlitligt skulle kunna överlåtas på vem som helst om bara maskiner användes." Maskinen var försedd med steghjul. Leibniz lyckades dock aldrig få sin maskin färdig. Den första praktiskt användbara räknemaskinen för de fyra räknesätten konstruerades av kyrkoherden Philipp Matthäus Hahn. Den visades offentligt 1774 och var byggd efter Leibniz' idé.[1]

Fram till början av 1940-talet var alla räknemaskiner mekaniska. Under 1940-talet konstruerades de första elektromekaniska räknemaskinerna, och strax därefter de första helt elektroniska, som döptes till datorer. Begreppet räknemaskin har därefter mest använts för att syfta på de mekaniska versionerna, inte de elektroniska. Mekaniska räknemaskiner fortsatte att tillverkas under ett antal år efter att den elektroniska datorn hade skapats, eftersom de första datorerna var mycket dyra och otillförlitliga i drift. Mekaniska räknemaskiner var en betydelsefull produkt till 1960-talet.

Ett annat mekaniskt räknehjälpmedel som fortfarande används i vissa delar av världen är kulramen eller abakus.

Miniräknare

[redigera | redigera wikitext]

Den mest kända sortens elektroniska räknemaskin är troligen miniräknaren. Den uppfanns av Jack Kilby, som också var uppfinnaren av mikrochipet, och det var dessa som slog ut de mekaniska räknemaskiner som tillverkades för kontorsbruk.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]