Hoppa till innehållet

Négrituderörelsen: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
BunnyM (Diskussion | Bidrag)
m wiki-länkning
Ingen redigeringssammanfattning
 
(17 mellanliggande sidversioner av 12 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
'''Négrituderörelsen''' är den första moderna litterära strömningen i [[Afrika]]. Den uppstod i [[Paris]] omkring 1934 bland en grupp studenter från [[Karibien]] och [[Västafrika]]. De ville återuppväcka afrikansk självkänsla genom att skapa en ny stolthet över den afrikanska kulturen. De inspirerades av ''[[negrismo]]'', en litterär rörelse som började på [[Kuba]]. I [[Europa]] fanns också efter första världskriget ett intresse för främmande, livskraftigare kulturer.
'''Négrituderörelsen''' är en litterär och ideologisk rörelse som uppstod i [[Paris]] omkring 1934 bland en grupp studenter från [[Västindien|Karibien]] och [[Västafrika]]. Rörelsen var antikolonial och ville uppvärdera svart kultur och skapa stolthet hos svarta över det egna ursprunget och den egna hudfärgen. De inspirerades av ''[[negrismo]]'', en litterär rörelse som började på [[Kuba]]. I [[Europa]] fanns också efter första världskriget generellt ett intresse för främmande kulturer.


Tongivande i rörelsen var [[Aimé Césaire]] från [[Martinique]], [[Léopold Senghor]] från [[Senegal]] och [[Léon Damas]] från [[Franska Guinea]]. Själva uttrycket "négritude" myntades av Aimé Césaire i dikten "Cahier d'un retour au pays natal", publicerad i den franska tidskriften "Volontés" 1939.
Tongivande i rörelsen var [[Aimé Césaire]] från [[Martinique]], [[Léopold Senghor]] från [[Senegal]] och [[Léon Damas]] från [[Franska Guyana]]. Själva uttrycket "négritude" myntades av Aimé Césaire i tidskriften ''L'Étudiant noir'' 1935.


Négrituderörelsen var en reaktion mot den franska assimileringspolitiken. Det gällde att formulera en egen kultur. Léopold Senghor blev rörelsens ideolog. 1947 utkom det första numret av tidskriften Présence africaine samtidigt i Dakar och Paris. Denna tidskrift spelade en stor roll för rörelsen.
Négrituderörelsen var en reaktion mot den franska assimileringspolitiken. Det gällde att formulera en egen kultur. Léopold Senghor var rörelsens mest tongivande ideolog under dess första år. 1947 utkom det första numret av tidskriften ''[[Présence africaine]]'' samtidigt i Dakar och Paris. Denna tidskrift spelade en stor roll för rörelsen.


Négrituderörelsens manifest formulerades av [[Jean-Paul Sartre]] i hans förord till "Anthologie de la nouvelle poésie nègre et malgache de langue franςaise" 1948.
Négrituderörelsen lanserades brett för den vita publiken av [[Jean-Paul Sartre]] i hans förord till ''Anthologie de la nouvelle poésie nègre et malgache de langue franςaise'' 1948.


Under 1960- och 1970-talen kom rörelsen att kritiseras för enkelspårighet och [[konservatism]].
Under 1960- och 1970-talen kom rörelsen att kritiseras för enkelspårighet och [[konservatism]].


==Källor==
== Källor ==
*{{bokref
|efternamn=Norström Ridæus
|förnamn=Barbro
|titel=100 vägar till Afrika: en introduktion till modern afrikansk skönlitteratur
|url=http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:nai:diva-289
|år=1995
|utgivare=Nordiska Afrikainstitutet
|utgivningsort=Uppsala
|isbn=91-7106-368-4
|libris=10163003
}}
*Franska Wikipedia


{{STANDARDSORTERING:Negrituderörelsen}}
Barbro Norström Ridæus: 100 vägar till Afrika, 1995 (ISBN 91-7106-368-4)

{{DEFAULTSORT:Negrituderörelsen}}
[[Kategori:Litterära riktningar]]
[[Kategori:Litterära riktningar]]
[[Kategori:Afrikas kultur]]
[[Kategori:Afrikansk litteratur]]
[[Kategori:Panafrikanism]]

[[Kategori:Afrikansk nationalism]]
[[cs:Négritude]]
[[Kategori:Svart nationalism]]
[[de:Négritude]]
[[en:Négritude]]
[[eo:Négritude]]
[[es:Negritud]]
[[fi:Négritude]]
[[fr:Négritude]]
[[ht:Negritid]]
[[it:Negritudine]]
[[ko:네그리튀드]]
[[pl:Négritude]]
[[pt:Negritude]]
[[ru:Негритюд]]
[[sk:Négritude]]

Nuvarande version från 3 januari 2021 kl. 16.00

Négrituderörelsen är en litterär och ideologisk rörelse som uppstod i Paris omkring 1934 bland en grupp studenter från Karibien och Västafrika. Rörelsen var antikolonial och ville uppvärdera svart kultur och skapa stolthet hos svarta över det egna ursprunget och den egna hudfärgen. De inspirerades av negrismo, en litterär rörelse som började på Kuba. I Europa fanns också efter första världskriget generellt ett intresse för främmande kulturer.

Tongivande i rörelsen var Aimé Césaire från Martinique, Léopold Senghor från Senegal och Léon Damas från Franska Guyana. Själva uttrycket "négritude" myntades av Aimé Césaire i tidskriften L'Étudiant noir 1935.

Négrituderörelsen var en reaktion mot den franska assimileringspolitiken. Det gällde att formulera en egen kultur. Léopold Senghor var rörelsens mest tongivande ideolog under dess första år. 1947 utkom det första numret av tidskriften Présence africaine samtidigt i Dakar och Paris. Denna tidskrift spelade en stor roll för rörelsen.

Négrituderörelsen lanserades brett för den vita publiken av Jean-Paul Sartre i hans förord till Anthologie de la nouvelle poésie nègre et malgache de langue franςaise 1948.

Under 1960- och 1970-talen kom rörelsen att kritiseras för enkelspårighet och konservatism.