Meter: Skillnad mellan sidversioner
Räddar 1 källor och märker 0 som döda.) #IABot (v2.0.8 |
Uppdaterat referens, definierar några parametrar i faktamall, puts |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
:''Meter i poesin, se [[versmått]]. Produktionsbolaget, se [[Meter Film & Television]]'' |
:''Meter i poesin, se [[versmått]]. Produktionsbolaget, se [[Meter Film & Television]]'' |
||
{{Faktamall enhet |
{{Faktamall enhet |
||
|enhetssymbol = m |
|||
| ⚫ | |||
|storhet = längd |
|||
| ⚫ | |||
|system = SI |
|system = SI |
||
| Rad 15: | Rad 17: | ||
|i_planckenhet_1 = 6,19·10<sup>34</sup> |
|i_planckenhet_1 = 6,19·10<sup>34</sup> |
||
}} |
}} |
||
'''Meter''' är [[SI-enhet]]en för längd. En meter är sedan 1983 formellt definierad som längden av den [[sträcka]] som [[ljus]]et tillryggalägger i absolut [[vakuum]] under tiden 1/299 792 458<ref>{{Webbref |url= |
'''Meter''' är [[SI-enhet]]en för längd. En meter är sedan 1983 formellt definierad som längden av den [[sträcka]] som [[ljus]]et tillryggalägger i absolut [[vakuum]] under tiden 1/299 792 458 [[sekund]].<ref>{{Webbref |url=https://www.bipm.org/en/si-base-units/metre |titel=SI base unit: metre (m) |hämtdatum=2022-03-02 |utgivare=[[Internationella byrån för mått och vikt|BIPM]] |arkivurl=https://web.archive.org/web/20220209082925/https://www.bipm.org/en/si-base-units/metre |arkivdatum=2022-02-09 }}</ref> För att bilda längre eller kortare längdenheter används [[SI-prefix]], som ger till exempel 1 millimeter (0,001 m). Ordet meter kommer av det grekiska ordet ''metron'' vilket betyder ''mått''. |
||
== Historik == |
== Historik == |
||
[[Fil:Kilometre definition.svg|miniatyr|170px]] |
[[Fil:Kilometre definition.svg|miniatyr|170px]] |
||
Metern var ursprungligen tänkt som ett naturmått, motsvarande 1/40 000 000 av [[jorden]]s omkrets. Den skapades efter [[franska revolutionen]] på 1790-talet och var då definierad som 1/10 000 000 av sträckan från [[nordpolen]] till [[ |
Metern var ursprungligen tänkt som ett naturmått, motsvarande 1/40 000 000 av [[jorden]]s omkrets. Den skapades efter [[franska revolutionen]] på 1790-talet och var då definierad som 1/10 000 000 av sträckan från [[nordpolen]] till [[ekvator]]n längs Paris-[[meridian]]en. [[1792]] skickades två franska astronomer ([[Pierre Méchain]] och [[Jean-Baptiste Joseph Delambre]]) ut för att genom [[gradmätning]] mäta avståndet mellan [[Dunkerque]] och [[Barcelona]] vilket sedan skulle användas för att mer exakt räkna ut avståndet nordpolen–ekvatorn. Utifrån mätningarna skapades en ''[[Arkivmetern|arkivmeter]]'' som användes för att definiera meterns längd. Arkivmetern var en rak stång av platina där metermåttet var avståndet mellan stångens ändar. Gradmätningarna visade sig senare inte vara tillräckligt exakta (avståndet är 9 999 973 m), men ändå fortsatte arkivmetern att användas som meterdefinition. Den är ungefär 0,2 mm kortare än 1/10 000 000 av pol–ekvator-avståndet. |
||
[[Metersystemet]], måttsystemet där metern ingår, spreds från Frankrike över världen och infördes i [[Sverige]] som legalt mått från 1879. Äldre mått fick övergångsvis användas till 1888. |
[[Metersystemet]], måttsystemet där metern ingår, spreds från Frankrike över världen och infördes i [[Sverige]] som legalt mått från 1879. Äldre mått fick övergångsvis användas till 1888. |
||
| Rad 54: | Rad 56: | ||
* 10 decimeter = 1 meter |
* 10 decimeter = 1 meter |
||
* 1 decimeter = 10 centimeter |
* 1 decimeter = 10 centimeter |
||
* 1 decimeter |
* 1 decimeter<sup>3</sup> = 1 [[liter]] |
||
=== Centimeter === |
=== Centimeter === |
||
| Rad 63: | Rad 65: | ||
* 1 centimeter = 1/100 meter |
* 1 centimeter = 1/100 meter |
||
* 1 centimeter = 10 millimeter |
* 1 centimeter = 10 millimeter |
||
* 1 centimeter |
* 1 centimeter<sup>3</sup> = 1 [[liter|milliliter]] |
||
=== Millimeter === |
=== Millimeter === |
||
| Rad 72: | Rad 74: | ||
* 1 millimeter = 1/1000 meter |
* 1 millimeter = 1/1000 meter |
||
* 1 millimeter = 1 000 mikrometer |
* 1 millimeter = 1 000 mikrometer |
||
* 1 millimeter |
* 1 millimeter<sup>3</sup> = 1 [[liter|mikroliter]] |
||
=== Mikrometer === |
=== Mikrometer === |
||
| Rad 82: | Rad 84: | ||
{{Huvudartikel|Nanometer}} |
{{Huvudartikel|Nanometer}} |
||
[[Nanometer]] är beteckningen för en miljarddels meter och förkortas "nm". Längdenheten används för att beskriva bland annat sträckor på molekylnivå och det synliga ljusets våglängder. [[Integrerade kretsar]] kan ha komponenter som är mindre än |
[[Nanometer]] är beteckningen för en miljarddels meter och förkortas "nm". Längdenheten används för att beskriva bland annat sträckor på molekylnivå och det synliga ljusets våglängder. [[Integrerad krets|Integrerade kretsar]] kan ha komponenter som är mindre än 10 nm.<ref>{{Webbref |url=https://www.nyteknik.se/tester/test-samsung-galaxy-s22-ultra-snygg-men-opraktisk-7029203 |titel=Test: Samsung Galaxy S22 Ultra |hämtdatum=2 mars 2022 |efternamn=Campanello |förnamn=Simon |datum=23 februari 2022 |utgivare=[[Ny Teknik]] |arkivurl= |arkivdatum= |citat=den första som företaget tillverkat med 4-nanometersteknik }}</ref> 0,1 nanometer är 1 [[ångström]]. |
||
=== Pikometer === |
=== Pikometer === |
||
Versionen från 2 mars 2022 kl. 19.24
- Meter i poesin, se versmått. Produktionsbolaget, se Meter Film & Television
| Meter | |
 Arkivmetern användes som längdnormal fram till 1960. X-profilen ger staven en hög böjstyvhet. | |
| Enhetsinformation | |
|---|---|
| Enhetssymbol | m |
| Fysikalisk storhet | längd |
| Storhetssymbol | l |
| Måttsystem | SI-systemet |
| Härledd från | ljusets hastighet sekund |
| Enhetsomvandling | |
| Brittiska enheter | |
| Fot | 3,28 |
| Tum | 39,37 |
| Naturliga enheter | |
| a0 | 1,89·1010 |
| Planckenheter | |
| lP | 6,19·1034 |
| Redigera Wikidata | |
Meter är SI-enheten för längd. En meter är sedan 1983 formellt definierad som längden av den sträcka som ljuset tillryggalägger i absolut vakuum under tiden 1/299 792 458 sekund.[1] För att bilda längre eller kortare längdenheter används SI-prefix, som ger till exempel 1 millimeter (0,001 m). Ordet meter kommer av det grekiska ordet metron vilket betyder mått.
Historik
Metern var ursprungligen tänkt som ett naturmått, motsvarande 1/40 000 000 av jordens omkrets. Den skapades efter franska revolutionen på 1790-talet och var då definierad som 1/10 000 000 av sträckan från nordpolen till ekvatorn längs Paris-meridianen. 1792 skickades två franska astronomer (Pierre Méchain och Jean-Baptiste Joseph Delambre) ut för att genom gradmätning mäta avståndet mellan Dunkerque och Barcelona vilket sedan skulle användas för att mer exakt räkna ut avståndet nordpolen–ekvatorn. Utifrån mätningarna skapades en arkivmeter som användes för att definiera meterns längd. Arkivmetern var en rak stång av platina där metermåttet var avståndet mellan stångens ändar. Gradmätningarna visade sig senare inte vara tillräckligt exakta (avståndet är 9 999 973 m), men ändå fortsatte arkivmetern att användas som meterdefinition. Den är ungefär 0,2 mm kortare än 1/10 000 000 av pol–ekvator-avståndet.
Metersystemet, måttsystemet där metern ingår, spreds från Frankrike över världen och infördes i Sverige som legalt mått från 1879. Äldre mått fick övergångsvis användas till 1888.
I och med undertecknandet av meterkonventionen 1875 upprättades Internationella byrån för mått och vikt i Parisförorten Sèvres. Byrån skapade 1889 en ny arkivmeter, en stav av en legering av platina och iridium. Ett antal arkivmetrar tillverkades och fördelades mellan konventionens undertecknarländer.
Under åren 1960–1983 har metern varit definierad med hjälp av en viss våglängd i kryptonatomens spektrum.
Numera realiseras metern med hjälp av lasrar, som i Sveriges fall finns på riksmätplatsen för längd i Borås. Eftersom metern är knuten till en naturkonstant finns inte längre någon "världsnormal", utan olika länders realiseringar kontrolleras genom att man gör jämförelsemätningar mellan dem.
Användning tillsammans med prefix
Eftersom metern är en del av SI kan den förses med SI-prefix för att på ett praktiskt sätt beskriva olika storleksordningar av längd.
Megameter och större
Dessa enheter används knappast eftersom avstånd på jordklotet inte gör dem nödvändiga. Avståndet till andra sidan jordklotet är till exempel runt 20 000 kilometer. Inom astronomi används andra enheter, eller inom solsystemet miljoner km.
Kilometer
Kilometer är beteckningen för 1 000 meter och förkortas "km". Längdenheten används ofta för att beskriva avstånd för gående, cyklande, bilister med flera. Här kan också längdenheten mil användas, ehuru den inte är en SI-enhet. 1 mil motsvarar nu för tiden i Sverige 10 kilometer. (1 gammal svensk mil är något längre, och definierades som 18 000 alnar, cirka 10 700 m).
En kvadratkilometer är 100 hektar.
Hektometer
Hektometer är beteckningen för hundra meter och förkortas "hm". Längdenheten användes tidigare i militära sammanhang bland annat, för att med "lagom" stora tal, kunna ange skjutavstånd för artilleriet.
Decimeter
Decimeter är beteckningen för en tiondels meter och förkortas "dm". Längdenheten används för att beskriva vardagsnära saker, exempelvis möbler.
- 10 decimeter = 1 meter
- 1 decimeter = 10 centimeter
- 1 decimeter3 = 1 liter
Centimeter
Centimeter är beteckningen för en hundradels meter och förkortas "cm". Längdenheten används i ungefär samma sammanhang som decimetern.
- 1 centimeter = 1/100 meter
- 1 centimeter = 10 millimeter
- 1 centimeter3 = 1 milliliter
Millimeter
Millimeter är beteckningen för en tusendels meter och förkortas "mm". Längdenheten, eller delar därav, används normalt som standardmått vid konstruktion och tillverkning.
- 1 millimeter = 1/1000 meter
- 1 millimeter = 1 000 mikrometer
- 1 millimeter3 = 1 mikroliter
Mikrometer
Mikrometer är beteckningen för 0,000 001 meter och förkortas "µm". Levande celler brukar ha en storlek på ungefär 10 mikrometer.
Nanometer
Nanometer är beteckningen för en miljarddels meter och förkortas "nm". Längdenheten används för att beskriva bland annat sträckor på molekylnivå och det synliga ljusets våglängder. Integrerade kretsar kan ha komponenter som är mindre än 10 nm.[2] 0,1 nanometer är 1 ångström.
Pikometer
Pikometer är 10−12 meter. Måttet används för noggranna uppgifter om atomavstånd i kristaller, som är några hundra pikometer.
Femtometer
Femtometer är 10−15 meter. Måttet används för att beskriva atomkärnornas storlek.
Legalmeter
En tysk legalmeter eller namibisk meter (förkortas: GLm, GM, Nm) är ett gammalt tyskt längdmått som ännu är i användning inom lantmäteri i Namibia (f d tysk koloni). Legalmetern är 13,596 5 mikrometer längre än 1 standardmeter (avvikelse mindre än 1/70 000 av 1 meter).
(Engelska: German Legal Meter eller Namibian meter; tyska: Legalmeter.)
Se även
Referenser
Noter
- ^ ”SI base unit: metre (m)”. BIPM. Arkiverad från originalet den 9 februari 2022. https://web.archive.org/web/20220209082925/https://www.bipm.org/en/si-base-units/metre. Läst 2 mars 2022.
- ^ Campanello, Simon (23 februari 2022). ”Test: Samsung Galaxy S22 Ultra”. Ny Teknik. https://www.nyteknik.se/tester/test-samsung-galaxy-s22-ultra-snygg-men-opraktisk-7029203. Läst 2 mars 2022. ”den första som företaget tillverkat med 4-nanometersteknik”
Litteratur
- Bok om den franska meridianmätningen: Ken Alder − Världens mått ISBN 91-1-301008-5
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Meter.
| |||||
| |||||||||||||
|