Hoppa till innehållet

Folkhögskola: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Bläddra interaktivt i historiken
← Äldre redigeringNyare redigering →
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
VisuellWikitext
tillägg
Plumbot (Diskussion | Bidrag)
Robotar
1 895 014 redigeringar
m →Externa länkar: Lägger till * före mall-anrop
(9 mellanliggande sidversioner av 4 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
⚫
'''Folkhögskola''' är en [[Norden|nordisk]] skolform för [[kommunal vuxenutbildning|vuxenutbildning]], ibland med [[internatskola|internat]]. Den danske [[präst]]en, [[politiker]]n och folkbildaren [[Nikolaj Frederik Severin Grundtvig]] betraktas som folkhögskolans fader.

⚫
== Historia ==
{{Multiple image
{{Multiple image
| align = right
| align = right
Rad 5: Rad 8:
| image1 = N-f-s-grundtvig-portræt.jpg
| image1 = N-f-s-grundtvig-portræt.jpg
| caption1 = Grundaren [[Nikolaj Frederik Severin Grundtvig]].
| caption1 = Grundaren [[Nikolaj Frederik Severin Grundtvig]].
| image2 = Brunnsvikens _skola.jpg
| image2 = Rødding Højskole 202203a.jpg
| caption2 = Folkhögskolan i [[Rødding, Vejens kommun|Rødding]].
| caption2 = [[Brunnsviks folkhögskola]] i [[Dalarna]], med skulpturen ''Två generationer'' av [[Anders Jönsson (skulptör)|Anders Jönsson]].
}}
}}
⚫
'''Folkhögskola''' är en [[Norden|nordisk]] skolform för [[kommunal vuxenutbildning|vuxenutbildning]], ibland med [[internatskola|internat]]. Den första folkhögskolan grundades 1844 i [[Rødding, Vejens kommun|Rødding]] i [[Danmark]]. Den danske [[präst]]en, [[politiker]]n och folkbildaren [[Nikolaj Frederik Severin Grundtvig]] betraktas som folkhögskolans fader.


Grundtvigs mål var att ge [[bonde|bönder]] och andra från de breda folklagren högre bildning, genom personlig utbildning, "det levande ordet", som han kallade det. Idén slog igenom på 1830-talet och den första folkhögskolan grundades 1844 i [[Rødding, Vejens kommun|Rødding]] i [[Danmark]].<ref>''[[Nationalencyklopedin]]'', folkhögskola.</ref> Folkhögskolan skulle enligt Grundtvig fylla de ungas sinnen med föresatser att göra sina kunskaper fruktbringande ute i livet, uppfostra dem till goda och sunda människor, till dugande medborgare. Folkhögskolans mål var att ge en undervisning som inte drog [[allmoge]]ns söner och döttrar från kroppsarbetet utan återgav dem åt detta med stärkt håg för deras livsvärv och ökad förmåga att utföra det. Endast av "vakna människor" kan man göra duktiga [[jordbruk]]are, ansåg Grundtvig.<ref name="runeberg">{{Webbref |url= https://runeberg.org/sfubon/9/0036.html |titel= 34 (Svenska folkets underbara öden / IX. Den sociala och kulturella utvecklingen från Oskar I:s tid till våra dagar samt De politiska förhållandena under Karl XV:s, Oscar II:s och Gustaf V:s regering 1859-1923) |verk= Runeberg.org |hämtdatum= 14 maj 2023}}</ref>
⚫
== Historik ==
Grundtvig fick inspiration till folkhögskolan från engelska internatskolor, och syftet var att ge bönder och andra från de breda folklagren högre bildning, genom personlig utbildning, "det levande ordet". Idén slog igenom efter 1864, efter [[dansk-tyska kriget]]. Redan 1870 fanns 50 folkhögskolor i Danmark. [[Skandinavism]]en och böndernas ökade politiska vikt, samt kanske det personliga engagemang [[August Sohlman]] vid tidningen ''[[Aftonbladet]]'' visade, fick till följd att Sverige tog upp den grundtvigska folkhögskolan.


=== Danmark ===
⚫
De tre första svenska folkhögskolorna, vilka finansierades av [[Sveriges landsting|landsting]]en, grundades 1868: [[Folkhögskolan Hvilan]] i [[Åkarp]], [[Önnestads folkhögskola]] utanför [[Kristianstad]] samt [[Lunnevads folkhögskola]] i [[Östergötland]], den sistnämnda ursprungligen under namnet Herrestads folkhögskola eller Östergötlands folkhögskola, vilken 1872 flyttades och bytte namn till det nuvarande [[Lunnevads folkhögskola]].<ref>[[Svensk uppslagsbok]], 1948</ref>
Det var särskilt efter [[dansk-tyska kriget]] med [[Preussen]] som folkhögskoletanken tog fart i Danmark. Förlusterna utåt manade Danmarks folk att samla alla sina krafter till inre motvikt. De rikast begåvade och högst bildade män lämnade [[offentligt ämbete|ämbetsmannabanan]], där de hade lysande utsikter till befordringar, för att ägna sitt liv åt det stora värvet att uppfostra och förädla allmogens ungdom.<ref name="runeberg"/>


=== Sverige ===
Den 17 april 1868 grundades Folkhögskolan Hvilan i [[Åkarp]]. Den är därmed landets äldsta folkhögskola. I november detta år anlände eleverna till de tre folkhögskolor som firade 150 år 2018. [[Leonard Holmström]], som var Hvilans folkhögskolas första föreståndare, blev ett slags svensk motsvarighet till Grundtvig.
⚫
De tre första svenska folkhögskolorna, vilka finansierades av [[Sveriges landsting|landsting]]en, grundades 1868: [[Folkhögskolan Hvilan]] i [[Åkarp]], [[Önnestads folkhögskola]] utanför [[Kristianstad]] samt [[Lunnevads folkhögskola]] i [[Östergötland]]. Den sistnämnda, ursprungligen under namnet Herrestads folkhögskola eller Östergötlands folkhögskola, flyttades 1872 och bytte namn till det nuvarande Lunnevads folkhögskola.<ref>[[Svensk uppslagsbok]], 1948</ref> [[Leonard Holmström]], som var Hvilans folkhögskolas första föreståndare, anses som en förgrundsgestalt inom den svenska folkhögskolan.<ref>''[[Nationalencyklopedin]]'', Leonard Holmström.</ref>


För att till en början nästan uteslutande ha varit [[bonde|bönder]]nas högre undervisningsanstalt, blev folkhögskolorna från början av 1900-talet även förknippade med [[arbetarrörelsen]], med skolor som [[Brunnsviks folkhögskola|Brunnsvik]], grundad 1906. Efterhand har ytterligare folkrörelser tillkommit, som förestår så kallade rörelseskolor. Exempel är [[nykterhetsrörelse]]n (till exempel [[Wendelsbergs folkhögskola|Wendelsberg]] (1908) eller [[Tollare folkhögskola]] (1952), [[idrottsrörelsen i Sverige|idrottsrörelsen]] (till exempel [[Lillsved#Grundandet av gymnastikfolkhögskolan|Lillsveds idrottsfolkhögskola]] och [[Bosön idrottsfolkhögskola]]), kyrkor och samfund, samt andra [[folkrörelse]]r och [[idéburen organisation|idéburna organisationer]].<ref>Laginder, A.-M., Önnesjö, E., Carlsson, I., & Nylander, E. (Eds.). (2018). Folkhögskolan 150 år : Folkbildning <nowiki>&</nowiki>amp; Forskning Årsbok 2018. Stockholm: Föreningen för folkbildningsforskning. Retrieved from <nowiki>http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-148207</nowiki></ref>
För att till en början nästan uteslutande ha varit [[bonde|bönder]]nas högre undervisningsanstalt, blev folkhögskolorna från början av 1900-talet även förknippade med [[arbetarrörelsen]], med skolor som [[Brunnsviks folkhögskola]], grundad 1906. Efterhand har ytterligare [[folkrörelse]]r tillkommit, så kallade rörelseskolor. Exempel är [[nykterhetsrörelse]]n ([[Wendelsbergs folkhögskola]] (1908) eller [[Tollare folkhögskola]] (1952), [[idrottsrörelsen i Sverige|idrottsrörelsen]] (exempelvis [[Lillsved#Grundandet av gymnastikfolkhögskolan|Lillsveds idrottsfolkhögskola]] och [[Bosön idrottsfolkhögskola]]), kyrkor och samfund, samt andra folkrörelser och [[idéburen organisation|idéburna organisationer]].<ref>Folkhögskolan 150 år: Folkbildning & Forskning Årsbok 2018.</ref> Den första folkhögskolan i en stad är [[Birkagårdens folkhögskola]] etablerad 1916 av [[Natanael Beskow]].<ref>''[[Nationalencyklopedin]]'', Natanael Beskow.</ref>


⚫
2022 fanns det i Sverige 155 folkhögskolor, varav 113 bundna till föreningar, stiftelser, folkrörelser eller ideella organisationer och resten av regioner.<ref>{{Webbref |url= https://www.folkbildningsradet.se/folkhogskola/ |titel= Folkhögskola |utgivare= [[Folkbildningsrådet]] |hämtdatum= 9 april 2023 |datum= 23 november 2022}}</ref> Stora delar av skolornas verksamhet finansieras med allmänna medel från bland andra staten och fördelas via skolornas samlande organisation, [[Folkbildningsrådet]]. Utbildningen till [[folkhögskollärare]] är av tradition förlagd till [[Linköpings universitet]] sedan 1970.<ref>{{Webbref |url= https://www.vilarare.se/folkhogskolan/lararutbildning/lararutbildning-som-varnar-folkbildning/ |titel= Lärarutbildning som värnar folkbildning |verk= [[Vi Lärare]] |hämtdatum= 18 mars 2023 |författare= Karin Asmundsson |datum= 26 oktober 2022}}</ref>
Från början låg alla folkhögskolor på landet och var i första hand till för landsbygdsbefolkningens bildning. Den första folkhögskolan i en stad är [[Birkagårdens folkhögskola]] grundad 1916 av [[Natanael Beskow]].


=== Finland ===
⚫
2019 fanns det i Sverige 156 folkhögskolor,<ref>{{Webbref|url=http://www.folkbildningsradet.se//om-folkhogskolan/|titel=Om folkhögskolan - Folkbildningsrådet|hämtdatum=7 augusti 2019}}</ref> varav 112 bundna till föreningar, stiftelser, folkrörelser eller ideella organisationer. De resterande 43 folkhögskolorna drivs av landsting eller region.<ref>{{webbref|titel=Folkhögskola - annorlunda vuxenutbildningar|url=http://www.folkhogskola.nu/Om-folkhogskolan/Folkhogskola---vuxenutbildning/|utgivare=Folkhögskola.nu|hämtdatum=1 mars 2015|arkivurl=https://web.archive.org/web/20150214033426/http://www.folkhogskola.nu/Om-folkhogskolan/Folkhogskola---vuxenutbildning/|arkivdatum=14 februari 2015}}</ref> Stora delar av skolornas verksamhet finansieras med allmänna medel från bland andra staten och fördelas via skolornas samlande organisation, [[Folkbildningsrådet]]. Utbildningen till [[folkhögskollärare]] är av tradition förlagd till [[Linköpings universitet]] sedan 1970.<ref>{{Webbref |url= https://www.vilarare.se/folkhogskolan/lararutbildning/lararutbildning-som-varnar-folkbildning/ |titel= Lärarutbildning som värnar folkbildning |verk= [[Vi Lärare]] |hämtdatum= 18 mars 2023 |författare= Karin Asmundsson |datum= 26 oktober 2022}}</ref>
⚫
I [[Finland]] finns för närvarande (2009) 17 svenskspråkiga folkhögskolor. Fem av skolorna bygger på religiös grund medan de övriga är allmänt kulturella. Skolorterna är följande: [[Borgå]], [[Esbo]], [[Hangö]], [[Helsingfors]], [[Pernå]], [[Karis]], [[Pargas]], [[Houtskär]], [[Pålsböle, Finström|Pålsböle]] ([[Åland]]), [[Kronoby]], [[Lappfjärd]], [[Vasa]], [[Vörå]], [[Närpes]] och [[Nykarleby]].<ref>{{Webbref |url= https://rekrytointi.com/ |titel= Finlandssvensk karriär- och rekryteringsservice |utgivare= Rekrytointi.com |hämtdatum= 21 mars 2009}}</ref>


== Kursutbud ==
== Kursutbud ==
Folkhögskolornas kurser delas vanligen in i tre kategorier:<ref> [http://www.folkhogskola.nu/download/72/pp_om_folkhogskola_mars2007.ppt Powerpointpresentation]{{död länk|datum=2017-06 |bot=InternetArchiveBot }} av folkhögskoleidén från [[folkhögskolornas informationstjänst]]</ref>
Folkhögskolornas kurser delas vanligen in i tre kategorier:


* Allmänna kurser ersätter helt eller delvis [[gymnasieskola|gymnasie]]studier och i viss mån [[grundskola|grundskole]]studier, och pågår under ett till fyra år beroende på förkunskaper. De allmänna kurserna är ett alternativ till [[kommunal vuxenutbildning|komvux]] och finns i många olika profiler och inriktningar beroende på skola.
* Allmänna kurser ersätter helt eller delvis [[gymnasieskola|gymnasie]]studier och i viss mån [[grundskola|grundskole]]studier, och pågår under ett till fyra år beroende på förkunskaper. De allmänna kurserna är ett alternativ till [[kommunal vuxenutbildning|komvux]] och finns i många olika profiler och inriktningar beroende på skola.
* Särskilda kurser är inriktade på ett speciellt ämne som största delen av kursen ägnas åt. En del av de särskilda kurserna är yrkesinriktade eller vänder sig till specifika målgrupper. Ämnesmässigt dominerar särskilda inriktningar mot musik, bildkonst och annan estetisk verksamhet.<ref>{{Webbref|url=https://www.folkbildningsradet.se/globalassets/rapporter/utvarderingar/2018/fbr-kulturell-webb.pdf|titel=Kulturell bildning i folkhögskolans regi: Deltagare och lärare på estetiska profilkurser|hämtdatum=21 juli 2022|datum=2018|utgivare=Folkbildningsrådet|författare=Fürst, H, Levelius, S & Nylander, E.}}</ref>
* Särskilda kurser är inriktade på ett speciellt ämne som största delen av kursen ägnas åt. En del av de särskilda kurserna är yrkesinriktade eller vänder sig till specifika målgrupper. Ämnesmässigt dominerar särskilda inriktningar mot musik, bildkonst och annan estetisk verksamhet.<ref>{{Webbref |url= https://www.folkbildningsradet.se/media/1wef11d2/fbr-kulturell-webb.pdf |titel= Kulturell bildning i folkhögskolans regi |format= PDF |utgivare= [[Folkbildningsrådet]] |hämtdatum= 21 juli 2022 |författare= Henrik Fürst, Sanna Levelius, Erik Nylander |datum= 8 april 2018}}</ref>
* Övriga kurser kan utgöras av kortkurser, sommarkurser, uppdragsutbildningar och kurser inom andra skolformer.
* Övriga kurser kan utgöras av kortkurser, sommarkurser, uppdragsutbildningar och kurser inom andra skolformer.
Det samtida kursutbudet för samtliga folkhögskolor åren 1952–2019 har publicerats som en öppen och fritt tillgänglig Folkhögskoledatabas. Till exempel kan databasen användas för att söka efter ämnen eller en specifik folkhögskolas kursutbud under efterkrigstiden.<ref>{{Webbref|titel=Folkhögskoledatabasen : Epress : LiU.se|url=https://ep.liu.se/databases/fhdb/search.aspx|verk=ep.liu.se|hämtdatum=2022-06-21}}</ref>
Det samtida kursutbudet för samtliga folkhögskolor åren 1952–2019 har publicerats som en öppen och fritt tillgänglig Folkhögskoledatabas. Till exempel kan databasen användas för att söka efter ämnen eller en specifik folkhögskolas kursutbud under [[efterkrigstiden]].<ref>{{Webbref |url= https://ep.liu.se/databases/fhdb/search.aspx |titel= Folkhögskoledatabasen |utgivare= [[Linköpings universitet]] |hämtdatum= 21 juni 2022}}</ref>


== Studieomdöme ==
== Studieomdöme ==
På särskilda och övriga kurser ges vare sig [[betyg]] eller omdöme.<ref>{{webbref|titel=Anvisningar för folkhögskolornas studieomdömen|url=http://www.folkbildningsradet.se//globalassets/studerandefragor-folkhogskolor/anvisningar-studieomdome-folkhogskola-2013-14.pdf?epieditmode=true|utgivare=Folkbildningsrådet|hämtdatum=9 mars 2015}}</ref> På allmänna kursen ges inte betyg i enskilda ämnen, utan istället ges ett samlat studieomdöme av alla lärare som tillsammans bedömer elevens studieförmåga för samtliga ämnen. Omdömet ges efter minst ett års heltidsstudier.<ref>{{Webbref |url=http://www.folkhogskola.nu/Om-folkhogskolan/Vanliga-fragor-och-svar/Fragor-om-behorigheter |titel=Frågor om behörigheter |hämtdatum=1 juli 2016 |verk=www.folkhögskola.nu |arkivurl=https://web.archive.org/web/20160827144232/https://www.folkhogskola.nu/Om-folkhogskolan/Vanliga-fragor-och-svar/Fragor-om-behorigheter |arkivdatum=27 augusti 2016 |citat= }}</ref> Studierna behöver inte ha skett i sträck eller på samma folkhögskola. Omdömet ges på en sjugradig skala med nivåerna:
På särskilda och övriga kurser ges vare sig [[betyg]] eller omdöme. På allmänna kursen ges inte betyg i enskilda ämnen, utan istället ges ett samlat studieomdöme av alla lärare som tillsammans bedömer elevens studieförmåga för samtliga ämnen. Omdömet ges efter minst ett års heltidsstudier.<ref name="frågor">{{Webbref |url= https://www.folkhogskola.nu/Om-folkhogskolan/Vanliga-fragor-och-svar/Fragor-om-behorigheter |titel= Frågor om behörigheter |utgivare= Folkhogskola.nu |hämtdatum= 1 juli 2016 |arkivurl= https://web.archive.org/web/20160827144232/https://www.folkhogskola.nu/Om-folkhogskolan/Vanliga-fragor-och-svar/Fragor-om-behorigheter |arkivdatum= 27 augusti 2016}}</ref> Studierna behöver inte ha skett i sträck eller på samma folkhögskola. Omdömet ges på en sjugradig skala med nivåerna:
* ''Utmärkt studieförmåga'' (4)
* ''Utmärkt studieförmåga'' (4)
* ''Utmärkt-Mycket god studieförmåga'' (3,5)
* ''Utmärkt-Mycket god studieförmåga'' (3,5)
Rad 39: Rad 43:
* ''God studieförmåga'' (2)
* ''God studieförmåga'' (2)
* ''God studieförmåga-Mindre god studieförmåga'' (1,5)
* ''God studieförmåga-Mindre god studieförmåga'' (1,5)
* ''Mindre god studieförmåga'' (1)<ref>{{webbref|titel=Studieomdöme och behörighetsintyg på Allmän kurs|url=http://www.folkhogskola.nu/Om-folkhogskolan/Behorigheter/Studieomdome-och-behorighetsintyg/|utgivare=Folkhögskola.nu|hämtdatum=25 maj 2015|arkivurl=https://web.archive.org/web/20150525162956/http://www.folkhogskola.nu/Om-folkhogskolan/Behorigheter/Studieomdome-och-behorighetsintyg/|arkivdatum=25 maj 2015}}</ref>
* ''Mindre god studieförmåga'' (1)<ref>{{Webbref |url= http://www.folkhogskola.nu/Om-folkhogskolan/Behorigheter/Studieomdome-och-behorighetsintyg/ |titel= Studieomdöme och behörighetsintyg på Allmän kurs |utgivare= Folkhogskola.nu |hämtdatum= 25 maj 2015 |arkivurl= https://web.archive.org/web/20150525162956/http://www.folkhogskola.nu/Om-folkhogskolan/Behorigheter/Studieomdome-och-behorighetsintyg/ |arkivdatum= 25 maj 2015}}</ref>


Med omdömet kan en folkhögskoleelev söka till [[högskola]]/[[universitet]] förutsatt att kursen har givit honom eller henne tillräcklig behörighet. Eleven placeras då i en särskild kvot.<ref> [http://www.folkhogskola.nu/page/124/ombehorigheter.htm Om behörigheter] {{Wayback|url=http://www.folkhogskola.nu/page/124/ombehorigheter.htm |date=20080103104737 }} på folkhögskolornas informationstjänsts webbplats</ref>
Med omdömet kan en folkhögskoleelev söka till [[högskola]]/[[universitet]] förutsatt att kursen har givit honom eller henne tillräcklig behörighet. Eleven placeras då i en särskild kvot.<ref name="frågor"/>

== Folkhögskoleverksamheten i Finland ==
⚫
I [[Finland]] finns för närvarande (2009) 17 svenskspråkiga folkhögskolor. Fem av skolorna bygger på religiös grund medan de övriga är allmänt kulturella. Skolorterna är följande: [[Borgå]], [[Esbo]], [[Hangö]], [[Helsingfors]], [[Pernå]], [[Karis]], [[Pargas]], [[Houtskär]], [[Pålsböle, Finström|Pålsböle]] ([[Åland]]), [[Kronoby]], [[Lappfjärd]], [[Vasa]], [[Vörå]], [[Närpes]] och [[Nykarleby]].<ref>[http://www.uranus.fi/se/utbildning/stodmaterial/open.php?id=60857 Finlandssvensk karriär- och rekryteringsservice]</ref>

De [[finlandssvenska]] folkhögskolorna är jämförelsevis små. Flertalet av kurserna är förlagda till vinterhalvåret. Sommarkurser är sällsynta. Vissa folkhögskolor kallas i Finland för folkakademier. De finlandssvenska folkakademiernas antal uppgick 2009 till tre.


== Se även ==
== Se även ==
Rad 53: Rad 52:
* [[Folk Development Colleges]]
* [[Folk Development Colleges]]
* [[Community college]]
* [[Community college]]
* [[Arbetsmarknadsutbildning i Sverige]]
* [[Yrkeshögskola]]
* [[Yrkesvux]]


== Referenser ==
== Referenser ==
* {{Bokref
|efternamn=Sandström
|förnamn=Carl Ivar
|titel=Utbildningens idéhistoria
|serie=Aldus², 99-0104310-7
|år=1975
|sid=216–218
|utgivare=Aldus
|utgivningsort=Stockholm
|isbn=91-0-040659-7
|libris=7144867
}}
* {{Bokref
|efternamn=|förnamn=|redaktör=Bernce Arvid, [[Patrick Bruun|Bruun Patrick]]
|titel=Efter 1809: en krönika i ord och bild om finlandssvenskarna
|hämtdatum=|år=1981
|utgivare=[[Bernces förlag]]
|utgivningsort=Malmö
|isbn=91-500-0408-5 (inb.)
|libris=7400442
|utgåva=3., delvis omarb. och utök. uppl.
}}

=== Noter ===
=== Noter ===
<references/>
<references/>

=== Tryckta källor ===
* {{Bokref |efternamn= Laginder, Önnesjö, Carlsson, Nylander |förnamn= Ann-Marie, Eva, Irma, Erik |titel= Folkhögskolan 150 år: Folkbildning & Forskning Årsbok 2018 |datum= 2 juni 2018 |utgivare= Föreningen för folkbildningsforskning |isbn= 978-9-19802-136-3}}


== Vidare läsning ==
== Vidare läsning ==
* {{Bokref |titel= Folkhögskolan 150 år |serie= Folkbildning & forskning, 2002-7389 ; 2018 |år= 2018 |utgivare= Förening för Folkbildningsforskning |utgivningsort= Stockholm |isbn= 9789198021363 |libris= 22527395}}
* {{Bokref |efternamn= Sandström |förnamn= Carl Ivar |titel= Utbildningens idéhistoria |serie= Aldus², 99-0104310-7 |år= 1975 |utgivare= [[Albert Bonniers Förlag|Aldus]] |isbn= 91-0-040659-7}}
* {{Bokref |efternamn= Furuland |förnamn= Gunnel |medförfattare= Wikfeldt, Lars |titel= På upptäcktsfärd i folkhögskolans värld : en resa i ett svunnet och nutida bildningslandskap |år= 2012 |utgivare= LaGun |utgivningsort= Stockholm |isbn= 9789197910927 |libris= 13552746}}
* {{Bokref |efternamn= |förnamn= |redaktör= Bernce Arvid, [[Patrick Bruun|Bruun Patrick]] |titel= Efter 1809: en krönika i ord och bild om finlandssvenskarna |hämtdatum= |år= 1981 |utgivare= [[Bernces förlag]] |isbn= 91-500-0408-5}}
* {{Bokref |efternamn= Furuland |förnamn= Gunnel |medförfattare= Wikfeldt, Lars |titel= På upptäcktsfärd i folkhögskolans värld : en resa i ett svunnet och nutida bildningslandskap |år= 2012 |utgivare= LaGun |isbn= 9789197910927}}
* {{Bokref |titel= Svensk folkhögskola under 75 år / under medverkan av Enoch Ingers... ; utgiven av Karl Hedlund |år= 1943 |utgivare= Hökerberg |utgivningsort= Stockholm |libris= 1455757}}
* {{Bokref |titel= Svensk folkhögskola under 75 år / under medverkan av Enoch Ingers... ; utgiven av Karl Hedlund |år= 1943 |utgivare= Hökerberg}}
* {{bokref
| redaktör = Andersson, Per., Colliander, H. & Harlin, E.-M.
* {{Bokref |redaktör= Andersson, Per., Colliander, H. & Harlin, E.-M. |titel= Om folkhögskolan: En särskild utbildningsform för vuxna |år= 2015 |utgivare= Studentlitteratur |isbn= 978-91-44-13330-0}}
| titel = Om folkhögskolan: En särskild utbildningsform för vuxna
| år = 2015
| utgivare = Studentlitteratur
| utgivningsort = Lund
| språk = svenska
| isbn = 978-91-44-13330-0
}}


== Externa länkar ==
== Externa länkar ==
{{Commons|Category:Folk high schools}}
* {{Commons|Category:Folk high schools}}
⚫
* [https://ep.liu.se/databases/fhdb/browse.aspx Folkhögskolornas nationella kurskataloger 1952–2019]
⚫
* [https://www.folkhogskola.nu/ Folkhögskolornas information och kursutbud]
* [https://www.sverigesfolkhogskolor.se/ Sveriges folkhögskolors webbplats]
* [https://www.sverigesfolkhogskolor.se/ Sveriges folkhögskolors webbplats]
⚫
* [https://www.folkhogskola.nu/ Folkhögskola.nu]
⚫
* [https://ep.liu.se/databases/fhdb/browse.aspx Folkhögskolornas nationella kurskataloger 1952–2019]


{{Auktoritetsdata}}
{{Auktoritetsdata}}

Versionen från 25 juli 2024 kl. 17.56

Folkhögskola är en nordisk skolform för vuxenutbildning, ibland med internat. Den danske prästen, politikern och folkbildaren Nikolaj Frederik Severin Grundtvig betraktas som folkhögskolans fader.

Historia

Grundaren Nikolaj Frederik Severin Grundtvig.
Folkhögskolan i Rødding.

Grundtvigs mål var att ge bönder och andra från de breda folklagren högre bildning, genom personlig utbildning, "det levande ordet", som han kallade det. Idén slog igenom på 1830-talet och den första folkhögskolan grundades 1844 i Rødding i Danmark.[1] Folkhögskolan skulle enligt Grundtvig fylla de ungas sinnen med föresatser att göra sina kunskaper fruktbringande ute i livet, uppfostra dem till goda och sunda människor, till dugande medborgare. Folkhögskolans mål var att ge en undervisning som inte drog allmogens söner och döttrar från kroppsarbetet utan återgav dem åt detta med stärkt håg för deras livsvärv och ökad förmåga att utföra det. Endast av "vakna människor" kan man göra duktiga jordbrukare, ansåg Grundtvig.[2]

Danmark

Det var särskilt efter dansk-tyska kriget med Preussen som folkhögskoletanken tog fart i Danmark. Förlusterna utåt manade Danmarks folk att samla alla sina krafter till inre motvikt. De rikast begåvade och högst bildade män lämnade ämbetsmannabanan, där de hade lysande utsikter till befordringar, för att ägna sitt liv åt det stora värvet att uppfostra och förädla allmogens ungdom.[2]

Sverige

De tre första svenska folkhögskolorna, vilka finansierades av landstingen, grundades 1868: Folkhögskolan Hvilan i Åkarp, Önnestads folkhögskola utanför Kristianstad samt Lunnevads folkhögskola i Östergötland. Den sistnämnda, ursprungligen under namnet Herrestads folkhögskola eller Östergötlands folkhögskola, flyttades 1872 och bytte namn till det nuvarande Lunnevads folkhögskola.[3] Leonard Holmström, som var Hvilans folkhögskolas första föreståndare, anses som en förgrundsgestalt inom den svenska folkhögskolan.[4]

För att till en början nästan uteslutande ha varit böndernas högre undervisningsanstalt, blev folkhögskolorna från början av 1900-talet även förknippade med arbetarrörelsen, med skolor som Brunnsviks folkhögskola, grundad 1906. Efterhand har ytterligare folkrörelser tillkommit, så kallade rörelseskolor. Exempel är nykterhetsrörelsen (Wendelsbergs folkhögskola (1908) eller Tollare folkhögskola (1952), idrottsrörelsen (exempelvis Lillsveds idrottsfolkhögskola och Bosön idrottsfolkhögskola), kyrkor och samfund, samt andra folkrörelser och idéburna organisationer.[5] Den första folkhögskolan i en stad är Birkagårdens folkhögskola etablerad 1916 av Natanael Beskow.[6]

2022 fanns det i Sverige 155 folkhögskolor, varav 113 bundna till föreningar, stiftelser, folkrörelser eller ideella organisationer och resten av regioner.[7] Stora delar av skolornas verksamhet finansieras med allmänna medel från bland andra staten och fördelas via skolornas samlande organisation, Folkbildningsrådet. Utbildningen till folkhögskollärare är av tradition förlagd till Linköpings universitet sedan 1970.[8]

Finland

I Finland finns för närvarande (2009) 17 svenskspråkiga folkhögskolor. Fem av skolorna bygger på religiös grund medan de övriga är allmänt kulturella. Skolorterna är följande: Borgå, Esbo, Hangö, Helsingfors, Pernå, Karis, Pargas, Houtskär, Pålsböle (Åland), Kronoby, Lappfjärd, Vasa, Vörå, Närpes och Nykarleby.[9]

Kursutbud

Folkhögskolornas kurser delas vanligen in i tre kategorier:

  • Allmänna kurser ersätter helt eller delvis gymnasiestudier och i viss mån grundskolestudier, och pågår under ett till fyra år beroende på förkunskaper. De allmänna kurserna är ett alternativ till komvux och finns i många olika profiler och inriktningar beroende på skola.
  • Särskilda kurser är inriktade på ett speciellt ämne som största delen av kursen ägnas åt. En del av de särskilda kurserna är yrkesinriktade eller vänder sig till specifika målgrupper. Ämnesmässigt dominerar särskilda inriktningar mot musik, bildkonst och annan estetisk verksamhet.[10]
  • Övriga kurser kan utgöras av kortkurser, sommarkurser, uppdragsutbildningar och kurser inom andra skolformer.

Det samtida kursutbudet för samtliga folkhögskolor åren 1952–2019 har publicerats som en öppen och fritt tillgänglig Folkhögskoledatabas. Till exempel kan databasen användas för att söka efter ämnen eller en specifik folkhögskolas kursutbud under efterkrigstiden.[11]

Studieomdöme

På särskilda och övriga kurser ges vare sig betyg eller omdöme. På allmänna kursen ges inte betyg i enskilda ämnen, utan istället ges ett samlat studieomdöme av alla lärare som tillsammans bedömer elevens studieförmåga för samtliga ämnen. Omdömet ges efter minst ett års heltidsstudier.[12] Studierna behöver inte ha skett i sträck eller på samma folkhögskola. Omdömet ges på en sjugradig skala med nivåerna:

  • Utmärkt studieförmåga (4)
  • Utmärkt-Mycket god studieförmåga (3,5)
  • Mycket god studieförmåga (3)
  • Mycket god studieförmåga-God studieförmåga (2,5)
  • God studieförmåga (2)
  • God studieförmåga-Mindre god studieförmåga (1,5)
  • Mindre god studieförmåga (1)[13]

Med omdömet kan en folkhögskoleelev söka till högskola/universitet förutsatt att kursen har givit honom eller henne tillräcklig behörighet. Eleven placeras då i en särskild kvot.[12]

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ Nationalencyklopedin, folkhögskola.
  2. ^ [a b] ”34 (Svenska folkets underbara öden / IX. Den sociala och kulturella utvecklingen från Oskar I:s tid till våra dagar samt De politiska förhållandena under Karl XV:s, Oscar II:s och Gustaf V:s regering 1859-1923)”. Runeberg.org. https://runeberg.org/sfubon/9/0036.html. Läst 14 maj 2023. 
  3. ^ Svensk uppslagsbok, 1948
  4. ^ Nationalencyklopedin, Leonard Holmström.
  5. ^ Folkhögskolan 150 år: Folkbildning & Forskning Årsbok 2018.
  6. ^ Nationalencyklopedin, Natanael Beskow.
  7. ^ ”Folkhögskola”. Folkbildningsrådet. 23 november 2022. https://www.folkbildningsradet.se/folkhogskola/. Läst 9 april 2023. 
  8. ^ Karin Asmundsson (26 oktober 2022). ”Lärarutbildning som värnar folkbildning”. Vi Lärare. https://www.vilarare.se/folkhogskolan/lararutbildning/lararutbildning-som-varnar-folkbildning/. Läst 18 mars 2023. 
  9. ^ ”Finlandssvensk karriär- och rekryteringsservice”. Rekrytointi.com. https://rekrytointi.com/. Läst 21 mars 2009. 
  10. ^ Henrik Fürst, Sanna Levelius, Erik Nylander (8 april 2018). ”Kulturell bildning i folkhögskolans regi” (PDF). Folkbildningsrådet. https://www.folkbildningsradet.se/media/1wef11d2/fbr-kulturell-webb.pdf. Läst 21 juli 2022. 
  11. ^ ”Folkhögskoledatabasen”. Linköpings universitet. https://ep.liu.se/databases/fhdb/search.aspx. Läst 21 juni 2022. 
  12. ^ [a b] ”Frågor om behörigheter”. Folkhogskola.nu. Arkiverad från originalet den 27 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160827144232/https://www.folkhogskola.nu/Om-folkhogskolan/Vanliga-fragor-och-svar/Fragor-om-behorigheter. Läst 1 juli 2016. 
  13. ^ ”Studieomdöme och behörighetsintyg på Allmän kurs”. Folkhogskola.nu. Arkiverad från originalet den 25 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150525162956/http://www.folkhogskola.nu/Om-folkhogskolan/Behorigheter/Studieomdome-och-behorighetsintyg/. Läst 25 maj 2015. 

Tryckta källor

  • Laginder, Önnesjö, Carlsson, Nylander, Ann-Marie, Eva, Irma, Erik (2 juni 2018). Folkhögskolan 150 år: Folkbildning & Forskning Årsbok 2018. Föreningen för folkbildningsforskning. ISBN 978-9-19802-136-3 

Vidare läsning

  • Sandström, Carl Ivar (1975). Utbildningens idéhistoria. Aldus², 99-0104310-7. Aldus. ISBN 91-0-040659-7 
  • Bernce Arvid, Bruun Patrick, red (1981). Efter 1809: en krönika i ord och bild om finlandssvenskarna. Bernces förlag. ISBN 91-500-0408-5 
  • Furuland, Gunnel; Wikfeldt, Lars (2012). På upptäcktsfärd i folkhögskolans värld : en resa i ett svunnet och nutida bildningslandskap. LaGun. ISBN 9789197910927 
  • Svensk folkhögskola under 75 år / under medverkan av Enoch Ingers... ; utgiven av Karl Hedlund. Hökerberg. 1943 
  • Andersson, Per., Colliander, H. & Harlin, E.-M., red (2015). Om folkhögskolan: En särskild utbildningsform för vuxna. Studentlitteratur. ISBN 978-91-44-13330-0 

Externa länkar

Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Folkhögskola&oldid=55415626”