Wikipedia

Ulla Sallert

svensk sångerska och skådespelare

Ulla Sonja Sallert von Lampe, ogift Sallert, ursprungligen Andersson, född 27 mars 1923 i Gustav Vasa församling i Stockholm,[1] död 11 maj 2018 på Lidingö,[2][3] var en svensk sångerska och skådespelare.

Ulla Sallert
Porträtt på skivomslag (1960-talet)
FödelsenamnUlla Sonja Andersson
Född27 mars 1923
Gustav Vasa församling, Stockholm, Sverige
Död11 maj 2018 (95 år)
Lidingö
BakgrundSverige
MakeFranz von Lampe
(gift 1945–1960; skild)
GenrerOperett, musikal
RollSångerska
År som aktiva1942–2006
Utmärkelser
Guldmasken

Biografi

redigera

Ulla Sallert var född utom äktenskapet.[4] Hennes far var ciselören Gösta Nilsson (1901–1980) [5] i Karlskrona, som senare blev försäljningschef. Hennes mor var servitrisen Margareta Andersson (1904–1994) [5] i Stockholm, från 1937 gift Lindgren, som efter skilsmässa blev kontorist och 1942 antog namnet Sallert.[5][6][7]

Sallert studerade sång vid Musikaliska Akademien (utexaminerad 1943) och tänkte bli operasångerska. Genom engagemang vid Stockholms privatteatrar, med debut i operetten Serenad på Oscarsteatern 1944, fann hon sig snart specialiserad på operett och musikal.

På 1950-talet var hon Sveriges mesta musikalskådespelerska. Hon spelade huvudroller i Oklahoma, Annie Get Your Gun, South Pacific, Kiss Me, Kate och Guys and Dolls, de flesta på Oscarsteatern. En särskilt krävande roll var den som Eliza i succén My Fair Lady, som gick där i hela sex säsonger 1958–1961. Hon spelade också i operetter som Madame Pompadour, Csardasfurstinnan, Tre valser och Glada änkan.

Efter dessa många roller framstod Sallert som specialist på musikal och den annorlunda sångteknik musiken krävde, och hjälpte till att etablera genren i Europa. Hon gästspelade på Volksoper i Wien, först i musikalen Wonderful Town 1956, sedan som Lili Varescu i Kiss Me, Kate. Samma roll gjorde hon sedan också på Islands nationalteater. Hon sjöng på svenska, sade repliker på halvisländska medan motspelarna spelade på isländska.

En höjdpunkt i hennes karriär som musikalartist var ett engagemang på Broadway, där hon gjorde La Comtesse Diane de Vobrillac i uruppförandet av en musikal, Ben Franklin in Paris, i Philadelphia och New York 1964–1965. Hon blev därmed den enda svensk som fått en huvudroll i en Broadwaymusikal specialskriven för sig.

Sallert var därefter verksam också som talskådespelerska, gav konserter och krogshower, sjöng visor och schlager och skrev även böcker om astrologi och fasta.

Hennes sista roll var som Hertiginnan i musikalen Me and My Girl, som hon gjorde i flera uppsättningar på 2000-talet, i Stockholm, och i Anders Aldgårds produktion på Storan i Göteborg och Nöjesteatern i Malmö. Denna roll gav henne också en Guldmask år 2002.

Sallert gifte sig 1945 med friherre Franz von Lampe (1918–1986),[5] från vilken hon 1960 blev skild. De fick en dotter, fil. dr Thérèse von Lampe (född 1949).[8]

Ulla Sallert är begravd på Lidingö kyrkogård.[9]

Filmografi (urval)

redigera

Teater

redigera

Roller (ej komplett)

redigera
År Roll Produktion Regi Teater
1944 Eleonor Barret Serenad
Staffan Tjerneld och Lajos Lajtai		 Leif Amble-Naess Oscarsteatern[10][11]
1946 Medverkande Ett lysande elände, revy
Karl Gerhard		 Hasse Ekman Oscarsteatern[12]
Nellie Eskapad
Lajos Lajtai och Staffan Tjerneld		 William Mollison Oscarsteatern[13][14]
1949 Annie Oakley Annie get your gun
Irving Berlin, Dorothy Fields och Herbert Fields		 Sven Aage Larsen Oscarsteatern[15]
1951 Lilli Vanessi/Katarina Kiss Me, Kate
Cole Porter, Samuel Spewack och Bella Spewack		 Sven Aage Larsen Oscarsteatern[16]
1952 Nellie Forbush South Pacific
Richard Rodgers, Oscar Hammerstein och Joshua Logan		 Sven Aage Larsen Oscarsteatern[17]
1953 Vera Sista valsen
Oscar Straus, Julius Brammer och Alfred Grünwald		 Einar Beyron Oscarsteatern[18]
Sarah Brown Änglar på Broadway
Frank Loesser, Joe Swerling och Abe Burrows		 Sven Aage Larsen Oscarsteatern[19]
Annie Oakley Annie get your gun
Irving Berlin, Dorothy Fields och Herbert Fields		 Sven Aage Larsen Oscarsteatern[20]
1954 Sylva Varescu Csardasfurstinnan
Emmerich Kálmán, Leo Stein och Béla Jenbach		 Egon Larsson Oscarsteatern[21]
Hanna Glavari Glada änkan
Franz Lehár, Victor Léon och Leo Stein		 Lars Egge Oscarsteatern[22]
1958 Jeanne Antoinette Poisson Madame Pompadour
Rudolf Schanzer, Ernst Welisch och Leo Fall		 Ivo Cramér Oscarsteatern[23]
1958 Lilli Vanessi/Katarina Kiss Me, Kate (Kysstu mig Kötu)
Cole Porter, Samuel Spewack och Bella Spewack		 NN Islands nationalteater (Þjóðleikhúsið)[24]
1959 Eliza Doolittle My Fair Lady
Frederick Loewe och Alan Jay Lerner		 Sven Aage Larsen Oscarsteatern[25]
1962 Charlotte Pichler Tre valser
Oscar Straus, Paul Knepler och Armin Robinson		 Ivo Cramér Oscarsteatern[26]
1964 Madame La Comtesse Diane de Vobrillac Ben Franklin in Paris
Sidney Michaels och Mark Sandrich, Jr.		 Michael Kidd Lunt-Fontanne Theatre, New York[27]
1970 Sylva Varescu Csardasfurstinnan
Emmerich Kálmán, Leo Stein och Béla Jenbach		 Isa Quensel Oscarsteatern[28]
1975 Lucille Early No, No, Nanette
Vincent Youmans, Otto Harbach, Frank Mandel och Irving Caesar		 Isa Quensel Oscarsteatern[29][30]
1978 Desirée Armfeldt Sommarnattens leende
Stephen Sondheim och Hugh Wheeler		 Stig Olin Folkan[31]
1982 Abbedissan Sound of Music
Richard Rodgers och Oscar Hammerstein II		 Stig Olin Folkan[32]
1986 Jacqueline La cage aux folles
Jerry Herman och Harvey Fierstein		 Mary Bettini Oscarsteatern[33]
1987 Mormor Tjuren Ferdinand
Birgitta Götestam, Andreas Aarflot, Mats Lindberg, Lennart Simonsson och Ari Stockås		 Birgitta Götestam Göta Lejon[34]
2006 Medverkande Oscars 100-årsjubileum Hans Marklund Oscarsteatern[35]

Radioteater

redigera
År Roll Produktion Regi
1951 Skådespelerskan Ulla Sahlgren Hillman & Son: Oskrivet blad
Folke Mellvig		 Lars Madsén[36]

Bibliografi

redigera

Källor

redigera
  1. ^ Sveriges befolkning 1990: Sallert von Lampe, Ulla Sonja
  2. ^ https://www.svd.se/dodsannonser#/Case/516033/Dodsannons?query=Ulla%20sallert
  3. ^ https://www.svd.se/ulla-sallert-ar-dod
  4. ^ Löpnummer 48, Mars 27, Ulla Sonja Gustaf Vasa födelsebok CI:6 s 83
  5. ^ [a b c d] Sveriges dödbok 1901–2013 Swedish death index 1901-2013 (Version 6.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2014. Libris 17007456. ISBN 9789187676642 
  6. ^ Sveriges befolkning 1950. Arkiv Digital 
  7. ^ Sveriges befolkning 1960. Arkiv Digital 
  8. ^ SALLERT, ULLA S, operettsångerska, skådespelerska, Sthlm i Vem är Vem? / Stor-Stockholm 1962 / s 1131.
  9. ^ FinnGraven
  10. ^ Serenad på Oscarsteatern, programblad, 1944
  11. ^ Y.F. (22 september 1944). ”Svensk operett på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1944-09-22/258/6. Läst 2 februari 2016. 
  12. ^ Sten af Geijerstam (2 mars 1946). ”Oscars: 'Ett lysande elände'”. Dagens Nyheter: s. 5. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1946-03-02/60/5. Läst 6 februari 2016. 
  13. ^ ”Eskapad”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25005&pos=46. Läst 26 juni 2015. 
  14. ^ Gerd Ribbing (26 september 1946). ”Eskapad på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1946-09-26/262/14. Läst 31 augusti 2015. 
  15. ^ ”Annie get your gun”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25007&pos=7. Läst 3 juni 2015. 
  16. ^ ”Kiss me, Kate”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25016&pos=85. Läst 9 juni 2015. 
  17. ^ ”South Pacific”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25008&pos=141. Läst 11 juni 2015. 
  18. ^ ”Sista valsen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25009&pos=135. Läst 11 juni 2015. 
  19. ^ ”Änglar på Broadway”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25010&pos=176. Läst 12 juni 2015. 
  20. ^ Hl (15 november 1953). ”Annie tillbaka på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 20. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1953-11-15/310/20. Läst 31 augusti 2015. 
  21. ^ ”Csardasfurstinnan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25017&pos=23. Läst 24 juni 2015. 
  22. ^ ”Den glada änkan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25011&pos=32. Läst 4 juni 2015. 
  23. ^ ”Madame Pompadour”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25019&pos=94. Läst 26 juni 2015. 
  24. ^ ”Sallert, Ulla”. Großes Sängerlexikon, Volym 4. https://books.google.se/books?id=dsfq_5dFeL0C&pg=PA4107&lpg=PA4107&dq=kiss+me+kate+%22reykjavik%22&source=bl&ots=b0QUv5nNQt&sig=ACfU3U0O6Bt3a7-opw_MrmQbrYwEDOaMWA&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjz-N7LooH1AhWASPEDHQbABTQQ6AF6BAgREAM#v=onepage&q=kiss%20me%20kate%20%22reykjavik%22&f=false. Läst 26 december 2021. 
  25. ^ ”My Fair Lady”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25012&pos=102. Läst 15 juni 2015. 
  26. ^ ”Tre valser”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24986&pos=156. Läst 11 juni 2015. 
  27. ^ ”Ben Franklin in Paris”. IBDB. http://ibdb.com/production.php?id=2827. Läst 12 juni 2015. 
  28. ^ ”Csardasfurstinnan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24827&pos=24. Läst 26 juni 2015. 
  29. ^ ”No No Nanette”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24802&pos=109. Läst 15 juni 2015. 
  30. ^ Marcus Boldemann (2 januari 1976). ”Platt fall för Nanette”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1976-01-02/1/14. Läst 31 augusti 2015. 
  31. ^ Leif Zern (15 september 1978). ”Musikfest i sommarnatten”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1978-09-15/251/14. Läst 22 augusti 2015. 
  32. ^ Marcus Boldemann (18 september 1982). ”'Sound of Music': Lyckokast vid stupet”. Dagens Nyheter: s. 18. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1982-09-18/253/18. Läst 20 augusti 2015. 
  33. ^ ”La cage aux folles”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24809&pos=162. Läst 13 maj 2016. 
  34. ^ Marcus Boldemann (2 oktober 1987). ”Farliga spjuten saknas”. Dagens Nyheter: s. 26. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1987-10-02/267/26. Läst 22 augusti 2015. 
  35. ^ ”Oscars 100-årsjubileum”. Chinateatern. Arkiverad från originalet den 23 september 2015. https://web.archive.org/web/20150923202913/http://www.chinateatern.se/show/oscarsteaterns-100-ars-jubileum/. Läst 3 september 2015. 
  36. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 14. 7 juli 1951. https://arkivet.dn.se/tidning/1951-07-07/179/14. Läst 19 december 2021. 

Externa länkar

redigera
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Ulla_Sallert&oldid=54786437”