Träjon
växtart
Träjon (Dryopteris filix-mas, synonym Dryopteris abbreviata) är en art i familjen träjonväxter.
| Träjon | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Ormbunksväxter Pteridophyta |
| Klass | Pteridopsida |
| Ordning | Stensöteordningen Polypodiales |
| Familj | Träjonväxter Dryopteridaceae |
| Släkte | Lundbräknar Dryopteris |
| Art | Träjon D. filix-mas |
| Vetenskapligt namn | |
| § Dryopteris filix-mas | |
| Auktor | (Linné) Schott |
 | |
Täckfjället grönt och täckande.
Täckfjället brunt och hopdraget.
Beskrivning
redigeraDen fleråriga växten trivs allmänt i skuggig mark. Den har en kort, på utsidan rostbrun och insidan grön jordstam. I änden på jordstammen finns en rosett (bunke) av meterhöga blad. Bladen smalnar uppåt och är sammansatta av småblad. Sporerna sitter under bladen i runda sporgömmesamlingar (sori) med täckfjäll (indusium).
Vetenskapliga namn
redigera- Polypodium filix-mas L.
| Namn | Trakt | Referens |
|---|---|---|
| Jäsk | Västerbotten | [1] |
| Ormkagge | [2] | |
| Träjonjäsk | ||
Användning
redigera- Växtens jordstam torkas och extrakt därav kan i mindre doser användas som huskur mot inälvsmask. Mycket giftigt emellertid, större doser förorsakar blindhet och leder ibland till döden.
- Varmt fotbad med avkok av träjonrötter uppges bra mot benkramp och skrivkramp.[2]
- I Ångermanland (Hässjö och Häggdånger) säges att en kudde stoppad med träjonblad vara bra att lägga under den smärtande kroppsdelen vid reumatism och gikt.[2]
- Växtens blad läggs enligt tradition i reden och under strö hos hönsfåglar för att motverka angrepp av parasiter, i synnerhet röda hönskvalster (Dermanyssus gallinae)
I äldre farmakopéer kallas pulveriserade torkade jordstammar av träjon Rhizoma Filicus: extrakt därav Extractum Filicis.
Verksamma ämnen vid medicinsk användning [2]
- Namnet filix-mas betyder manlig ormbunke, och syftar på att den är högväxt och grov (särskilt jämfört med Athyrium filix-femina).
- Dryopteris kommer av grekiskans drys = ek och pteris = ormbunke (även vinge)[3].
- Rhizoma betyder rot.
Referenser
redigera- ^ Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 300 [1], Gleerups, Lund 1862–1867, faksimilutgåva Malmö 1962
- ^ [a b c d] Christin & Rolv Hjelmested: Urtekildens plantleksikon [2]
- ^ Jens Corneliusson: Västernas namn, Wahlström & Widstrand 1997. ISBN 91-46-17102-9
Externa länkar
redigera- Den virtuella floran Här finns utbredningskartor.
- Träjon i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)