Litauen

Republiken Litauen
Lietuvos Respublika
Republiken Litauen; Lietuvos Respublika
Flagga	Statsvapen
	Valspråk: Tautos jėga vienybėje; ("Nationens styrka ligger i enighet")
	Nationalsång: Tautiška giesmė; ;
	läge
Huvudstad	Vilnius
Största stad	Vilnius (cirka 540 000 inv.)
Officiellt språk	Litauiska
Statsskick	Republik
Nationalförsamling	Seimas
Självständighet	från Ryssland resp. Sovjetunionen
Area
Demografi
BNP (PPP)	2022 års beräkning
BNP (nominell)	2022 års beräkning
Ginikoefficient (2021)	▲ 35,4
HDI (2021)	▲ 0,875 (35:e)
Valuta	Euro (EUR)
Tidszon	EET (UTC+2)
	Topografi
Kör på	Höger
Nationaldag	16 februari
Nationalitetsmärke	LT
Landskod	LT, LTU, 440
Toppdomän	.lt
Landsnummer	370

För andra betydelser, se Litauen (olika betydelser).

Litauen (litauiska: Lietuva [lʲɪɛtʊˈvɐ]), formellt Republiken Litauen (litauiska: Lietuvos Respublika), är en republik i Baltikum i Nordeuropa. Landet gränsar till Lettland i norr, Belarus och Polen i söder samt den ryska exklaven Kaliningrad i sydväst. Landets nationaldag är den 16 februari. Litauen är sedan 2004 medlem i Europeiska unionen och försvarsalliansen Nato.

På 1200-talet förenades Litauen under en kristen kung, Mindaugas I, på 1500-talet ingick man en union med Polen och 1795 annekterades Litauen av Ryssland. Efter den tyska ockupationen under första världskriget och Rysslands nederlag blev Litauen självständigt 1918. År 1940 invaderades landet av Sovjetunionen och året därpå ockuperades det av tyska stridskrafter. När enheter från Röda armén nådde landet 1944 hade cirka 200 000 litauer, varav drygt två tredjedelar judar, dödats. I samband med de politiska omvälvningarna i Östeuropa i slutet av 1980-talet uppstod även självständighetsrörelser i Litauen. Den 11 mars 1990 utropade landet sin självständighet som första land i det dåvarande Sovjetunionen.

Litauen är sedan dess en parlamentarisk demokrati med en folkvald president som statschef och en premiärminister som regeringschef. I likhet med de andra baltiska länderna är Litauen medlem av Förenta nationerna, Europeiska unionen och Nato.

Jordmånen i Litauen är till stora delar tämligen bördig. Vidsträckta områden utgörs av marskland och skogar. Stora sumpmarker har utdikats till odlingsbar mark. Den flacka kusten mot Östersjön domineras av dynlandskap. Landet har ett rikt nät av vattendrag; i kullandskapet i sydöst ligger mer än 3 000 sjöar och talrika floder rinner genom landet.

Maskinkonstruktion, förädling av petroleum, laserindustri, solcellsindustri, varvsindustri och livsmedelsindustri hör till de viktigaste grenarna inom tillverkningsindustrin. Landet har inga större mineralförekomster.

Historia

Baltiska stammar 1200.

Litauen som en del av Polsk-litauiska samväldet under 1400-talet.

Litauen låg under 1600-talet till största delen på land som idag upptas av Belarus.

Huvudartikel: Litauens historia

Litauen kristnades inte förrän 1387 och var en europeisk stormakt under medeltiden. Dess förste storfurste Mindaugas I räknas som Litauens förste och ende krönte kung. Kröningsdagen 6 juli (1253) är idag en officiell helgdag i Litauen (anges som ”Statehood day”).^[7] En union bildades 1573 med grannlandet Polen vilken sträckte sig ända ner till Ukraina (se Polen-Litauen).

Republiken Litauen bildades efter första världskriget genom Versaillesfreden. Frihetstiden sträckte sig fram till slutet av 1930-talet då Litauen bland annat tvingades att gå med på sovjetiska truppers närvaro i landet. Vid inledningen av Operation Barbarossa 1941 intog tyska trupper landet, en ockupation varade fram till 1944. Landet invaderades av Sovjetunionen i slutet av andra världskriget, ockuperades och tvingades bli en del av unionen fram till dess fall.

Långt in på 1950-talet fanns reguljära förband som uppstått ur den tidigare litauiska armén (Skogsbröderna).

Under 1960-talet verkade motståndsrörelsen i form av olika studentgrupper som spred underjordiska tidskrifter om Litauen och litauisk kultur och som även utförde aktioner där den förbjudna litauiska trikoloren hissades.

Under 1980-talet samlades krafterna för ett fritt Litauen inom rörelsen Sajudis med Vytautas Landsbergis som en av ledarna. Den 11 mars 1990 deklarerade Litauen på nytt sin självständighet, som den första av sovjetrepublikerna. Den förnyade självständigheten erkändes först av Island den 4 februari 1991 och av Sovjetunionen den 6 september 1991.

Den 29 mars 2004 blev Litauen medlem i Nato och 1 maj 2004 medlem i Europeiska unionen (EU).

Geografi

Europas geografiska centrum ligger i Litauen.

Litauen är det mest folkrika av de baltiska länderna med 3 338 700 ^[2009.08] invånare. Landet ligger söder om Lettland vid Östersjöns sydöstra strand. Den största staden är huvudstaden Vilnius och andra större städer är den före detta huvudstaden Kaunas (352 279) ^[2009.01] och hamnstaden Klaipėda (183 433) ^[2009.01]. I Litauen hittar man Europas geografiska mittpunkt.

Administrativ indelning

Litauen är indelat i tio apskritys (sing. apskritis), vilket kan översättas med län. Varje län har namn efter dess huvudort. Litauen har 60 kommuner, som i sin tur är indelade i 524^[8] "åldermannaskap" (seniūnija).

Den 1 juli 2010 avskaffades länsstyrelserna^[9], varefter länen numera endast är territoriella och statistiska enheter.

Region	Huvudstad	Areal (km²)	Invånarantal ^[2009.01]
Alytus län	Alytus	5425	175 149
Kaunas län	Kaunas	8091	670 546
Klaipėda län	Klaipėda	5207	378 221
Marijampolė län	Marijampolė	4467	179 886
Panevėžys län	Panevėžys	7881	281 241
Šiauliai län	Šiauliai	8589	346 098
Tauragė län	Tauragė	4411	126 056
Telšiai län	Telšiai	4303	172 438
Utena län	Utena	7206	170 422
Vilnius län	Vilnius	9730	849 815

Styre och politik

Litauens lagstiftande församling finns i huvudstaden Vilnius och heter Seimas. Premiärministern måste ha stöd i Seimas för att kunna sitta kvar på posten. Litauens president är folkvald och trots att ämbetet i praktiken är huvudsakligen ceremoniellt så har presidenten dock semipresidentiella befogenheter.

Ekonomi

Litauen har en stor textilindustri och landet är sedan gamla tider specialiserat på linne. I Litauen finns också Europas största tillverkare av bildskärmar och annan elektronisk industri. Kärnkraftverket i Ignalina stängdes nyårsafton 2009 och det stod för en stor del av landets energiförsörjning och även export. Planer finns dock att bygga ett nytt kärnkraftverk tillsammans med de baltiska staterna och Polen, men ännu har inget besluts tagits. Den tredje största staden Klaipeda är landets export- och importhamn.

Sedan 2015 är euron landets valuta (se vidare Litauen och eurosamarbetet).

Demografi

Huvudartikel: Litauens demografi

Språkgrupper i området

Nordiska språk (Island och Skandinavien)

Östersjöfinska språk (Finland, Estland)

Baltiska språk (Lettland, Litauen)

Den senaste folkräkningen hölls den 1 mars 2011 och avsåg den folkbokförda (de jure) befolkningen som uppgick till 3 043 429 personer, varav 1 402 604 män och 1 640 825 kvinnor.^[2]

Befolkningen består av 84 procent ^[2009] etniska litauer, 6,1 procent ^[2009] polacker och 4,9 procent ^[2009] ryssar, vilket skiljer Litauen från Estland och Lettland som har betydligt större inslag av minoriteter. Litauen hade till skillnad från dessa inte alls samma grad av russifiering under sovjetockupationen. Det finns dessutom många ättlingar till emigranter i USA och litauer som lever i grannländerna.

Befolkningstillväxt: negativ
Medellivslängd: Män 66,3 år; Kvinnor 77,6 år ^[2008]
Religioner: katolicism, rysk ortodox och judendom

Kultur

Sport

Litauens herrlandslag i basket tillhör världens bästa landslag och basket är den stora folksporten i Litauen. Den mest framgångsrika klubben i Litauen är BC Žalgiris. Man har även duktiga friidrottare och fotbollslandslaget gör ganska bra resultat i EM- och VM-kval. Bland friidrottarna kan nämnas Virgilijus Alekna som tog OS-guld i diskus 2000 och 2004, Austra Skujyte som tog silver i sjukamp vid OS i Aten 2004 efter Carolina Klüft, och Edvinas Krungolcas som tog silver i modern femkamp vid OS i Peking 2008. Litauen är även en stor roddnation med framgångar i OS, bland annat under sovjettiden. Vid London-OS 2012 vann 15-åriga Rūta Meilutytė 100 meters bröstsim.

Flaggor

Alternativ statsflagga antagen 2004.

Den alternativa statsflaggan föreställer den vita riddaren, eller Vytis förföljaren. Se vidare Litauens riksvapen.

Internationella rankningar

Organisation	Undersökning	Rankning
Heritage Foundation/The Wall Street Journal	Index of Economic Freedom 2019	21 av 180
Reportrar utan gränser	Pressfrihetsindex 2019	30 av 180
Transparency International	Korruptionsindex 2018	38 av 180
FN:s utvecklingsprogram	Human Development Index 2018	34 av 189

Se även

Lista över städer i Litauen

Baltikum

Referenser

Noter

^ [a b] ”Indicators database” (på engelska). Statistics Lithuania. https://osp.stat.gov.lt/statistiniu-rodikliu-analize#/. Läst 1 juni 2017.
^ [a b] ”3. Population by sex, annual rate of population increase, surface area and density” (på engelska och franska). Förenta nationerna, United Nations Statistics Division. sid. 8. https://unstats.un.org/unsd/demographic/products/dyb/dyb2015/Table03.pdf. Läst 1 juni 2017.
^ [a b c d] ”World Economic Outlook database: April 2022” (på engelska). Internationella valutafonden. https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2022/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=PPPPC,&sy=2022&ey=2022&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1. Läst 2 augusti 2022.
^ ”Gini coefficient of equivalised disposable income - EU-SILC survey” (på engelska). Eurostat. https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/tessi190/default/table?lang=en. Läst 4 december 20322.
^ ”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287. https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022.
^ ”Lithuania and the euro”. http://ec.europa.eu/economy_finance/euro/countries/lithuania_en.htm. Läst 1 januari 2015.
^ Statehood Day (Lithuania) En Wiki. Läst 6 september 2015.
^ ”Administrative divisions of Lithuania” (på engelska). Wikipedia. 2019-09-11. https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Administrative_divisions_of_Lithuania&oldid=915063421. Läst 2 november 2019.
^ ”Dėl apskričių viršininkų administracijų likvidavimo”. Seimas of the Republic of Lithuania. http://www3.lrs.lt/pls/inter3/dokpaieska.showdoc_l?p_id=392936. Läst 21 augusti 2011.

Tryckta källor

Geographica - Atlas och uppslagsverk över världens folk och länder ISBN 978-3-8331-4129-4
Sužiedėlis, Saulius (2011) (på engelska). Historical dictionary of Lithuania. Historical dictionaries of Europe ; no. 80 (2. ed.). Lanham, Md.: Scarecrow Press. Libris 12156831. ISBN 978-0-8108-4914-3

Externa länkar

Litauens turistinformation
Litauiskt galleri, bilder från Litauen över 17 års tid

[LitStat-1] [a b] ”Indicators database” (på engelska). Statistics Lithuania. https://osp.stat.gov.lt/statistiniu-rodikliu-analize#/. Läst 1 juni 2017.

[CensusUNData-2] [a b] ”3. Population by sex, annual rate of population increase, surface area and density” (på engelska och franska). Förenta nationerna, United Nations Statistics Division. sid. 8. https://unstats.un.org/unsd/demographic/products/dyb/dyb2015/Table03.pdf. Läst 1 juni 2017.

[imf.org-3] [a b c d] ”World Economic Outlook database: April 2022” (på engelska). Internationella valutafonden. https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2022/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=PPPPC,&sy=2022&ey=2022&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1. Läst 2 augusti 2022.

[4] ”Gini coefficient of equivalised disposable income - EU-SILC survey” (på engelska). Eurostat. https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/tessi190/default/table?lang=en. Läst 4 december 20322.

[hdirapport2022-5] ”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287. https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022.

[6] ”Lithuania and the euro”. http://ec.europa.eu/economy_finance/euro/countries/lithuania_en.htm. Läst 1 januari 2015.

[7] Statehood Day (Lithuania) En Wiki. Läst 6 september 2015.

[8] ”Administrative divisions of Lithuania” (på engelska). Wikipedia. 2019-09-11. https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Administrative_divisions_of_Lithuania&oldid=915063421. Läst 2 november 2019.

[9] ”Dėl apskričių viršininkų administracijų likvidavimo”. Seimas of the Republic of Lithuania. http://www3.lrs.lt/pls/inter3/dokpaieska.showdoc_l?p_id=392936. Läst 21 augusti 2011.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]