Kungliga Hovkapellet
Kungliga Hovkapellet, med anor från 1500- eller 1600-talet, är en svensk orkester som sedan 1773 tjänstgör främst vid Stockholmsoperan.
| Kungliga Hovkapellet | |
 Kungliga Hovkapellet och Kungliga Operans kör på Gustav Adolfs torg under Stockholms Kulturfestival 2019. | |
| Bakgrund | Stockholm, Sverige |
|---|---|
| Webbplats | hovkapellet.com[1] |
| Logotyp | |
 | |
Historia
redigera
 |
Det här avsnittet behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. Motivering: De påståenden som behandlar 1500- och 1600-talet är inte källbelagda, så det är svårt att avgöra om det egentligen rör sig om att samma verksamhet bedrevs kontinuerligt in på 1700-talet eller om "anor" mest är renommésnyltning. (2023-04) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Kungliga Hovkapellet är en av världens äldsta fortfarande verksamma orkesterinstitutioner. År 1526 omnämns hovets musiker för första gången i hovstatens räkenskaper av Gustav Vasa, därmed lades grunden till ett hovkapell. Under lång tid var Hovkapellet knutet till hovet i Stockholm och bestod av både vokala och instrumentala krafter.
En av Hovkapellets glansperioder inföll på 1600-talet, då kapellet leddes av medlemmar av familjen Düben. Från 1730-talet, under hovkapellmästare som Johan Helmich Roman och Francesco Antonio Uttini, inföll en andra blomstringsperiod under vilken det svenska musiklivet utvecklades betydligt. Under Johan Helmich Romans ledning höll hovkapellet offentliga konserter i Riddarhuset. Dessa så kallade "Riddarhuskonserter", som tog sin början år 1731, var den första regelbundna offentliga konsertverksamheten i Stockholm.[1]
Från åtminstone 1600-talets början ingick också vokalister i Hovkapellet, och pojkar skötte tjänsten som arior och kantater. Sångtjänsten vid kapellet upphörde 1763, och övertogs tio år senare av sångarna vid Kungliga Operan. Hovkapellet öppnades officiellt för båda kön den 26 oktober 1726, då Sophia Schröder och Judith Fischer anställdes som vokalister och, året därpå, ersatte de två pojkar som hade skött denna funktion[2] Redan år 1702 hade dock Maria de Croll tjänstgjort som diskantist vid Hovkapellet[2] Den första kvinna som anställdes som instrumentalist var Marie Pauline Åhman 1851. Från 1773 tjänstgjorde Hovkapellet vid Kungliga Operan, eftersom Operan fram till 1880-talet också räknades som tillhörigt hovet.
Idag består hovkapellet av 107 musiker.
Se även
redigeraReferenser
redigeraNoter
redigera- ^ Anna Ivarsdotter Johnsson och Leif Jonsson: Musiken i Sverige, Frihetstiden och Gustaviansk tid 1720-1810
- ^ [a b] Gunhild Karle (2002). Kungl. Hovmusiken i Stockholm och dess utövare 1697-1771. Uppsala: TryckJouren. ISBN 91-631-2152-2
Tryckta källor
redigera- Jonsson, Leif och Ivarsdotter, Anna, red (1993). Musiken i Sverige. 2, Frihetstid och gustaviansk tid 1720-1810. Stockholm: Fischer. Libris 8221450. ISBN 91-7054-701-7
- Karle, Gunhild (2002). Kungl. hovmusiken i Stockholm och dess utövare 1697-1771. Uppsala: Gunhild Karle. Libris 8407596. ISBN 91-631-2152-2