Kraftpapper är beteckningen på ett starkt papper, som används för säckpappet och ytskiktet (kraftliner eller liner) i wellpapp. Begreppet började användas 1897[1] av Munksjö AB i Jönköping, där man 1885 kommit på ett nytt sätt att tillverka pappersmassa. Denna nya, alkaliska tillverkningsmetod gjorde det möjligt att producera ett papper med mycket stark hållfasthet ur ved från barrträd.[2]

Kraftpapper

Kraftpapper som säckpapper.

Kanterna (kraftlinern) på wellpapp består av kraftpapper.


Ursprung och användning

redigera

Metoden att tillverka kraftpapper tillkom av misstag. Den uppfanns 1885 av Munksjö efter att man av misstag tömde kokaren innan pappersflisen var färdigkokt. Istället för att slänga det "misslyckade" koket lät man defibrera flisen i en kvarn innan det trots allt kom att bli papper av resultatet. Vad man förvånande nog fick var ett papper som hade en mycket hög styrka.[3]

Den här nya sorts pappersmassan kom därefter, från 1909,[1] att marknadsföras som kraftmassa. Senare övergick man till att benämna produkten som sulfatmassa.[2]

Kraftpapper tillverkas av oblekt sulfatmassa, utan inslag av återvunnen pappersmassa.[4] Barrveden, som används som råvara, har fibrer som är mycket längre och något grövre än lövved. Papperstypen används främst till ytskiktet på wellpapplådor (kraftliner[4]), liksom till papperssäckar.[3]

Källor

redigera
  1. ^ [a b] "KRAFT". saob.se. Läst 4 september 2016.
  2. ^ [a b] kraftpapper i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 4 september 2016.
  3. ^ [a b] Petersson, Bo (1999-12-13): "Vad menas med kraftpapper?". skogssverige.se. Läst 4 september 2016.
  4. ^ [a b] "Pappersordlista". skogssverige.se. Läst 4 september 2016.