Grå bläcksvamp (Coprinopsis atramentaria) är en svampart.[10] Den beskrevs först av Pierre Bulliard (v. 1742–1793), och fick sitt nu gällande namn av Redhead, Vilgalys & Moncalvo 200 1. Den ingår i släktet Coprinopsis och familjen Psathyrellaceae.[11][12][13] Arten är reproducerande i Sverige.[13] Inga underarter finns listade.[11]

Grå bläcksvamp
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeSvampar
Fungi
DivisionBasidiesvampar
Basidiomycota
KlassAgaricomycetes
OrdningAgaricales
FamiljPsathyrellaceae
SläkteCoprinopsis
ArtGrå bläcksvamp
Coprinopsis atramentaria
Vetenskapligt namn
§ Coprinopsis atramentaria
Auktor(Bull.) Redhead, Vilgalys & Moncalvo 2001
Synonymer
Coprinus atramentarius var. soboliferus (Fr.) Rea 1922[1]
Pselliophora atramentaria (Bull.) Fr. 1879[2]
Coprinus luridus (Bolton) Fr. 1838[3]
Coprinus atramentarius (Bull.) Fr. 1838[3]
Coprinus sobolifer Fr. 1838[3]
Coprinus plicatus (Pers.) Gray 1821[4]
Agaricus plicatus Pers. 1797[5]
Agaricus sobolifer Hoffm. 1789[6]
Agaricus luridus Bolton 1788[7]
Agaricus atramentarius Bull. 1786[8]
Agaricus fimetarius [9]

Den mykologiska karaktären hos grå bläcksvamp:


hymenium:
skivor


hatt:
halvklotlik


skivtyp:
fria


ätlighet:
giftig




fot:
bar


sporavtryck:
svart


ekologi:
saprofyt

Grå bläcksvamp växter på gödslade gräsplaner, humusrika lundar, på avstjälpningsplatser och andra platser där det finns rikligt med näring.[14] Den jämnt askgrå hatten är äggformad som ung, men den breder sedan ut sig klocklikt. Hattens avsmalnande topp är brunaktig, liksom även de små fjällen mot mitten. Skivorna är tunna och sitter mycket tätt. Den ursprungliga grå färgen blir svart med åldern, och till slut upplöses skivorna till en bläckliknande vätska. Den ihåliga foten är ljusare än hatten, och nära fotbasen finns en ringliknande förtjockning. Köttet är vitt, tunt och sprött. Det är lätt att känna igen grå bläcksvamp på att den växer i klungor.[14]

Antabuseffekt

redigera

Grå bläcksvamp innehåller coprin som orsakar en kraftig antabusreaktion tillsammans med alkohol, ännu flera dagar efter svampmåltiden.[14][15] Detta ämne blockerar ett steg i nedbrytningen av alkohol, så att blodet får ett överskott av acetaldehyd, som orsakar illamående. Det räcker med mycket små mängder av alkohol och små mängder av grå bläcksvamp för att förgiftningssymptom skall uppkomma. Symptomen kan komma redan efter 15 minuter, men det kan också hända att det dröjer en hel vecka. Den drabbade mår mycket dåligt, svettas med röda kinder medan örsnibbar och nässpetsen blir vita, annan hud blålila. Så vitt man vet finns inget fall med dödlig utgång. Normalt har man återhämtat sig efter ca 4 dagar, men överkänslighet för alkohol kan kvarstå länge.[specificera källa]

Källor

redigera
  1. ^ Rea (1922) , In: Brit. basidiomyc. (Cambridge):502
  2. ^ E.M. Fries (1879) , In: Bidr. Känn. Finl. Nat. Folk 32:528
  3. ^ [a b c] E.M. Fries (1838) , In: Epicr. syst. mycol. (Upsaliae):243
  4. ^ Gray (1821) , In: Nat. Arr. Brit. Pl. (London) 1:634
  5. ^ Pers. (1797) , In: Tent. disp. meth. fung. (Lipsiae):62
  6. ^ Hoffm. (1789) , In: Nomencl. Fung. 1:216
  7. ^ Bolton (1788) , In: Hist. fung. Halifax (Huddersfield) 1:25
  8. ^ Bull. (1786) , In: Herb. Fr.:tab. 164
  9. ^ sensu Sowerby [Col. Fig. Engl. Fung. (1799)]; fide Checklist of Basidiomycota of Great Britain and Ireland (2005) ”CABI databases”. http://www.speciesfungorum.org. Läst 24 januari 2013. 
  10. ^ Redhead, S.A.; Vilgalys, R.; Moncalvo, J.-M.; Johnson, J.; Hopple, J.S. (2001) Coprinus Pers. and the disposition of Coprinus species sensu lato, In: Taxon 50(1):203–241
  11. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (1 december 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/coprinopsis+atramentaria/match/1. Läst 24 september 2012. 
  12. ^ Species Fungorum. Kirk P.M., 2010-11-23
  13. ^ [a b] Dyntaxa Grå bläcksvamp
  14. ^ [a b c] ”Grå bläcksvamp”. Finska livsmedelssäkerhetsverket Evira. Arkiverad från originalet den 8 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160808220739/https://www.evira.fi/sv/livsmedel/tillverkning-och-forsaljning/livsmedelskategorier/frukt-och-gronsaker/svampar/giftiga-svampar/gra-blacksvamp/. Läst 4 augusti 2016. 
  15. ^ ”Grå bläcksvamp”. SvampGuiden. http://www.svampguiden.com/art.asp?art=Coprinus_atramentarius. Läst 4 augusti 2016. 

Externa länkar

redigera