Diskussion:Erik Gustaf Geijer

Nordisk familjebok

Kanske kan man hämta något från Nordisk familjebok. Artikeln finns här. --Nordelch 18 februari 2007 kl. 17.23 (CET)

Svårtolkad mening

Jag tycker denna mening är svårläst/svårtolkad:

"Trots sin religiösa läggning avböjde han 1834 en utnämning till biskop i Karlstad, vilket enligt många bedömare torde bero på intriger och inte på uppfattningen att kallelsen skulle saknas, om än skälet uppgavs vara att han ville fortsätta som historiker."

Jag tolkar det som att han nog kände en kallelse att bli biskop, men många bedömare tror att det fanns intriger som hindrade honom. Den officiella anledningen var dock att han ville fortsätta som historiker. Då jag inte är säker på tolkningen så vill jag inte ändra denna mening i artikeln./Mikael Lindmark 18 februari 2008 kl. 12.13 (CET)

Jag var nog trött när jag skrev inlägget ovan. Raden är begriplig, men den skulle kanske vara mer lättläst ifall den delades upp i fler meningar. /Mikael Lindmark 21 februari 2008 kl. 12.59 (CET)

Antagen till utmärkt

Resultatet blev att artikeln blev utmärkt enligt riktlinjen:

• Varit nominerad i minst två veckor och
• fått enbart och minst 5 utmärkt-röster.
  Popperipopp 21 februari 2008 kl. 12.45 (CET)

---

Bedömningen är avslutad. Var god modifiera inte diskussionen nedan.

• Nominerad av Goombah 7 februari 2008 kl. 20.45 (CET)
• Motivering: En trevlig artikel. Innehållsrik.
• Riktlinjer för röstning.

Stödjer för utmärkt

1. Popperipopp 9 februari 2008 kl. 13.02 (CET) Välskriven, fina relevanta bilder och vältäckande.
2. Yvwv [y'vov] 9 februari 2008 kl. 23.21 (CET) Inga problem.
3. Jaentz 10 februari 2008 kl. 13.29 (CET) Jaopp, men nu måste vi komma igång med Fröding också! ;)
4. Marek Pola 13 februari 2008 kl. 20.17 (CET) Mycket fin artikel.
5. Ace90 13 februari 2008 kl. 22.12 (CET)
6. ‎‎‎‎xenus ^{disk; bidrag} 14 februari 2008 kl. 14.58 (CET) Språket är utmärkt, och notapparaten är omfattande. Uppfyller kriterierna.
7. Thuresson 14 februari 2008 kl. 21.42 (CET)
8. Popoff 16 februari 2008 kl. 16.13 (CET)
9. rrohdin 19 februari 2008 kl. 22.39 (CET) Uppfyller alla kriterier. Väldisponerad och intressant. Pluspoäng då det är en orginalartikel och inte en översättning. Gå gärna till wikisource och läs en dikt: src:Författare:Erik Gustaf Geijer

Stödjer för läsvärd, men inte utmärkt

Stödjer ej

Diskussion
Kanske lite väl långa stycken, några skulle nog må bra av underrubriker. Ghostrider 18 februari 2008 kl. 22.37 (CET)

Kvinnlig rösträtt

Geijer var först emot kvinnans rösträtt, men efter "avfallet", 1844, skrev han en pamflett där han tog tillbaka dessa åsikter, och nämnde särskilt kvinnor (Rohde, s. 425). Han var mer radikal i rösträttsfrågan än samtida liberaler, och detta är ett skäl att han kallas socialist ibland (se SMoK).//--IP 27 februari 2008 kl. 13.47 (CET)

Ola Larsmo skriver: Vid den senaste riksdagen (1840) hade man börjat snickra på en meritokrati: rösträtt skulle införas, men bestämmas av inkomsten. Geijer deltog vid denna riksdag som en för omgivningen oberäknelig liberal, och anslöt sig i stort till detta liberala förslag. Allmän rösträtt skulle enligt honom införas, men med undantag för tre kategorier: präster, mödrar och lärare. Detta eftersom de tre grupperna hade ansvar för det uppväxande släktet och därför borde vara höjda över partitänkandet.

När han håller sina föreläsningar 1844 erkänner han att han hade fel. Frihetens krav är större än så. Han ivrar nu för allmän rösträtt, något som ska införas stegvis. [1]

Geijer tog tillbaka vad som nu står i artikeln, och vad som stod tidigare var vad han slutligen ansåg.//--IP 27 februari 2008 kl. 14.02 (CET)

John Landqvist skriver i sin biografi om Geijer att han 1840 var för en utökad rösträtt för alla män som besatt ett minimum av folkskolans kunskaper. Män i allmänhet skulle få en röst, män med bildning och förmögenhet två röster. Kvinnlig rösträtt var han som sagt emot. Jag hittar i biografin ingenting om Geijers senare åsikter i frågan. Thuresson 27 februari 2008 kl. 14.14 (CET)

Både Rodhe och Larsmo skriver dock att han ändrade uppfattning, och jag har fötr mig att jag läst om detta på fler ställen. Dessutom borde det framgå att det var fler än kvinnor som han uteslöt från rösträtten 1840: präster och lärare. Det var inte nödvändigtvis en idiotförklaring 1840 när han frånkände kvinnan rösträtt.//--IP 27 februari 2008 kl. 14.20 (CET)

Landqvist skriver "Han ville medge även präster och lärare i egenskap av uppfostrare befrielse från rösträtt, "såvida de av sina högre plikter finna sig uppfordrade att äska den"." Thuresson 27 februari 2008 kl. 14.36 (CET)

Rodhe återger en text från Geijer (jag skrev pamflett ovan, men jag tror att det är ur hans föreläsningar): "jag uteslöt [1840, vilket han tar tillbaka här 1844] från den politiska representationen, kvinnan och prästen, och var benägen att utsträcka detta undantag även till den världslige läraren; ej såsom skulle de i detta avseende sakna rättigheter, utan emedan de av högre plikter borde finna sig uppmanade, att ej nedstiga på stridsfältet för de politiska passionerna, och bäst verkade även för statens väl genom inflytelsen på de allmänt mänskliga angelägenheter, vilkas vård närmast var dem anförtrodd" (s. 425, kursiver i originalet).//--IP 27 februari 2008 kl. 14.45 (CET)

Språk i artikeln

"Geijersgården i Ransäter /../ har sedermera köpts upp av Geijerska släktföreningen, som gjorde den 1912 till museum. Geijers plats vid Uppsala universitet märkas genom den staty, signerad John Börjeson /../" Skulle inte detta vara en utmärkt artikel ändå? Jag snubblade över ovanstående formuleringar som kan ses som felaktiktig respektive ålderdomlig, eller åtminstone ålderdomlig. Det är såklart inte så mycket att gnälla över, om det inte vore just för att det är en utmärkt artikel. Då borde det ställas höga krav på språket, och risken är att det finns mer liknande oriktigheter i resten av artikeln. Därför ville jag påpeka detta. Men jag gnäller inte bara, utan gör något också, och ändrar därför i artikeln. Tänk så storsint jag är! :) --ɐbuı1ɟ 18 mars 2008 kl. 02.49 (CET)

Jag tycker att det är jättetråkigt att somliga anser att fullt gångbara och fortfarande använda ord som sedermera inte är tillräckligt moderna för att användas på Wikipedia. Att ogilla ett ord är förstås en smaksak och tillåtet, men jag skulle vilja passa på att påpeka att det just är ett tyckande och inte i överensstämmelse med lexikon och ordböcker. Jag anser att det utarmar språket.//--IP 18 mars 2008 kl. 10.32 (CET)

Som exempel på att sedermera är ett levande ord, kan ju tas att det används av dn.se,[2] av bloggare och reportrar på aftonbladet.se,[3], och på svd.se.[4] (för det var ju inte ordet "gjorde" du ändrade, utan ordet sedermera du bytte mot sedan)//--IP 18 mars 2008 kl. 10.44 (CET)

Jag instämmer också i att det understundom är beklagansvärt att fullt gångbara, men kanske för högtravande eller komplicerade ord, allför ofta utelämnas i modern svensk text. Samtidigt skall det, åtminstone här, finnas en balans, då jag anser att språket på Wikipedia bör vara åtkomligt för de flesta och inte alltför svårläst. Därför tror jag att du missförstår mig om det är så att du tycker att jag verkar vara ute efter att rensa Wikipedia på ålderdomliga ord, eller att jag hävdar att sådana nödvändigtvis är felaktiga (de kan naturligtvis ändå, som alla ord, användas felaktigt).

Det var inte av några sådana skäl jag ändrade formuleringen "har sedermera", utan av skäl som borde vara okontroversiella: jag misstänkte (utan att veta det säkert) att textavsnittet kommit från någon äldre källa (t ex Ugglan), och att det därmed var skrivet utifrån ett "gårdagens perspektiv". "Har sedermera" låter i mina öron som något som nyligen har hänt, och är man tillräckligt gammal kanske man tycker att ett uppköp före 1912 är en sådan sorts händelse, men jag tror i praktiken få människor idag upplever det så; jag gör det inte. För att texten skall vara korrekt skall den alltså inte antyda att det är något som nyligen har inträffats, alltså ändrade jag på "har sedermera".

Jag hade heller aldrig något problem med ordet "gjorde", utan ordföljden "som gjorde den 1912 till", som, om vi antar att den någonsin varit korrekt, vilket jag inte vet, åtminstone idag låter antingen överdrivet krånglig eller till och med felaktig (det var detta jag syftade på med felaktig). --ɐbuı1ɟ 19 mars 2008 kl. 00.29 (CET)

Jag uppfattar det som en underliggande sarkasm i ditt inlägg och hoppas att jag misstar mig. Vad beträffar din uppfattning om att det skulle finnas en temporal skillnad mellan sedan och sedermera, stöds inte den uppfattningen av något lexikon jag tittat i. //--IP 19 mars 2008 kl. 08.43 (CET)

Jag förstår om du ser en sarkasm i mitt inlägg, det är lätt att se en sådan. Jag var kanske på lite fränt humör, och kände mig lite oskyldigt anklagad, men jag menade egentligen inte att rikta någon sarkasm mot dig, utan formuleringarna var mer tänkt som språklig lekfullhet. Jag ber om ursäkt om du tog illa vid dig, i vilket fall, jag förstår om det låter så. Den temporala skillnaden ligger egentligen inte i ordet sedermera, utan i "har" i sammanhanget, så uppfattar jag det, och jag tror faktiskt man kan motivera det grammatiskt också. "har sedermera köpts" ändrade jag till "köptes senare". "Köptes sedemera" fungerar förstås också, men jag valde i just det sammanhanget att ändra till ett ord som kändes mindre tungläst. Poängen var att inte få det att låta som en aktuell händelse. --ɐbuı1ɟ 20 mars 2008 kl. 01.27 (CET)

För att förtydliga; det är möjligt att texten är eller kan tolkas som sarkastisk, men det var inget jag egentligen menade att rikta mot dig, och jag ber om ursäkt om du tog det så. Artikeln verkar verkligen vara väldigt bra i det stora hela, och har annars gott och väl skäl att vara en utmärkt artikel såvitt jag sett, så det var inte meningen heller att klanka ner på artikeln i sin helhet. --ɐbuı1ɟ 20 mars 2008 kl. 03.00 (CET)

Jag måste dock tillägga att jag finner det oerhört märkligt att du på diskussionssidan klagar över formuleringar som du säger dig ska fixa till, och du sedan ändrar något annat. Det finns säkert något gott skäl, men jag kan inte se det, utan tycker bara att det verkar underligt.//--IP 19 mars 2008 kl. 08.45 (CET)

Men om du tittar på skillnaden före och efter min redigering så har jag nog ändå ändrat just det jag anmärkte på? Och också "har sedermera", som jag upptäckte medan jag höll på och redigerade. "Märkas" formulerade jag bort, och ändrade på ordföljden kring "1912". --ɐbuı1ɟ 20 mars 2008 kl. 01.27 (CET)

Skäl till återställning

Jag vet inte om jag tolkar in tidigare diskussioner från Wikipedia, men det finns en utbredd uppfattning här att nationalism är lika med konservatism. Så var det i alla fall inte på Geijers tid. Nationalismen positionerade sig inte på höger-vänster-skalan, och om den gjorde detta, så gick den under denna tid hand i hand med demokratikrav, krav på lika och allmän rösträtt, att uppfattningen att hela folket vbar lika mycket värd, att inte bara adeln och kungahuset räknades. Av den orsaken återställde jag föregående ändring. Min uppfattning stödjs av bland annat de angivna källorna. Han fortsatte alltså vara nationalist efter sitt liberala avfall. Det fanns f.ö. under 1800-talet flera socialister som var nationalister, och det finns än idag.//--IP 18 mars 2008 kl. 16.54 (CET)

Geijers avfall från konservatismen är ett välkänt begrepp, men om du tycker att det är kontroversiellt behöver det inte vara formulerat så i introt ([5]). Jag tycker för övrigt att det var onödigt att återställa hela min redigering. Hoppas du gillar den nya versionen utan hänvisning till konservatism. /Lojak 18 mars 2008 kl. 17.39 (CET)

Ja jag vet att avfallet är välkänt, jag har på flera ställen i artikeln skrivit om det, även i ingressen. Det som jag emotsatte mig var att ingressen formulerade det som att hans nationalism var konservativ. En annan sak är att nu framhålls hans liberalism mer än hans konservatism, trots att han fått större betydelse i politiskt-ideologiskt hänseende för konservatismen än för liberalismen.//--IP 18 mars 2008 kl. 17.45 (CET)

Balans mellan rollerna

Utan att på något sätt vara expert på Geijer eller ha konsulterat några som helst källor, skulle jag enbart baserat på vaga minnen från skolan, beskriva Geijer som (1) liberal, (2) historiker. Visst, omvändningen till liberal inföll 1838 och han var något annat dessförinnan. Men minns vi honom idag på grund av det han gjorde före 1838 eller efter? Om han hade dött 1838, hade vi kommit ihåg honom då? Artikeln räknar upp allt han gjorde, men levererar ingen bedömning av vad som var viktigare än det andra. Snarast framhålls han som nationalist och konservativ. I slutavsnittet Betydelse nämns liberalismen knappast alls. I inledningen nämns han som tonsättare, men har några av hans kompositioner överlevt till idag? Var inte tonsättningarna en bisyssla till diktandet? Läser någon hans dikter längre? --LA2 21 april 2008 kl. 12.57 (CEST)

Jag bygger beskrivningen på standardverk i litteraturhustoria, som ännua används och har använts i några årtionden. Maja Hagerman har jag för mig inte ens nämner att han blev liberal. Man brukar indela hans biografi i två delar, före och efter "det liberala avfallet". Som diktare och historiker var han främst verksam före.//--IP 21 april 2008 kl. 13.11 (CEST)

Problemet är väl att han inte fick några arvtagare bland liberalerna, utan bland marxister, nationalister socialdemokrater och konservativa.//--IP 21 april 2008 kl. 13.13 (CEST)

Jag vet inte vem du är, professor eller gymnasist, och du har inte angett någon e-postadress så jag kan inte skicka en kommentar utanför wiki-systemet. Som jag poängterar är jag inte påläst om Geijer. Möjligen kan man kalla mig fascinerad av honom. Och jag blev imponerad när jag såg din insats i januari. Det är en inriktning av Wikipedia-arbetet som borde uppmuntras! Men mina invändningar och frågeställningar är rent amatörmässiga. På norska Wikipedia har man skrivtävlingar som resulterar i den här sortens artiklar, och där vinnarna får pris, men där vinnarkandidaterna också bedöms av professorer på området. Det finns ju folk här i landet som är pålästa om Geijer. Ska vi be dem om ett omdöme? Känner du att artikeln är mogen för det? Har du låtit folk utanför kärnwikipedianerna granska den? --LA2 21 april 2008 kl. 13.34 (CEST)

Tja, jag har inget att invända emot att den granskas. Den granskas ju varje gång den visas, så... Tack för berömmet!//--IP 21 april 2008 kl. 13.58 (CEST)

Fotnoter och källhänvisningar

Om man förtecknar alla refererade verk under källor, så kan man göra fotnoterna mycket korta och kompakta, t.ex. "Andersson (1984) s. 13". Då kan fotnotlistan sättas i två eller tre spalter (med en:Template:Reflist) och inte ta upp så mycket utrymme på skärmen eller i utskrifter. Jag har sett det genomfört i en del artiklar på engelska Wikipedia och tycker det ser prydligt ut. Är detta något vi borde rekommendera generellt? Hittills har vi ju inte så många artiklar med så här många fotnoter, att detta har varit något stort problem. Men förhoppningsvis kan vi väl få fler. --LA2 21 april 2008 kl. 13.08 (CEST)

Reflist-mallen har raderats. Jag motsatte mig det, men alla andra var eniga. Popperipopp 21 april 2008 kl. 13.10 (CEST)

Minsann, finns det någon diskussion sparad från det tillfället? --LA2 21 april 2008 kl. 13.22 (CEST)

Ja, bland annat här. Popperipopp 21 april 2008 kl. 13.27 (CEST)

Huvudsida

Artikeln Erik Gustaf Geijer planeras visas i rutan "Utmärkt artikel" på huvudsidan 8 november. Kolla gärna upp sammanfattningen, så att den ser seriös och inbjudande ut.

Erik Gustaf Geijer, född 12 januari 1783 på Ransäters bruk i Värmland, död 23 april 1847 i Stockholm, var en svensk författare, poet, filosof, historiker och tonsättare. Han var en av de största estetikerna och idégivarna i den svenska romantiken. Han betraktas som en av den svenska nationalismens fäder, och efter 1838 blev han även en betydelsefull förespråkare av liberalism. Geijer var professor i historia vid Uppsala universitet från 1817 och blev 1824 ledamot av Svenska Akademien. Han var vidare rektor för Uppsala universitet under åren 1822, 1830, 1836 och 1843–1844. Som representant för universitetet var han ledamot av prästeståndet i ståndsriksdagen under åren 1828–1830 och 1840–1841. Han var vidare medlem av Götiska förbundet och redaktör för dess tidskrift Iduna.

Geijer medverkade till att föra konservatismen till den svenska politiska idédebatten. Han bidrog vidare till att slaveriet avskaffades i den dåvarande svenska kolonin Saint-Barthélemy, påverkade med sin teologi Nathan Söderblom och Einar Billing samt var en föregångare med sin "jag-du-filosofi". Nordisk familjebok skriver att det var Geijer som möjliggjorde att liberalismen inträdde i Sverige utan de revolutionära brytningar som skedde i Frankrike, och att han skapade en någorlunda svensk form av liberalism. Henrik Schück hävdade att Geijer gjorde historieämnet i Sverige till en vetenskap. ► Läs mer

BoivieBot 28 oktober 2011 kl. 02.46 (CEST)