Modersförolämpning
Modersförolämpningar, det vill säga förolämpningar mot den tilltalades mor (ofta på formen "din mamma", "knulla din mamma" eller "(du är) son till en hora") är vanliga i de flesta[1][2][citat från källa efterfrågat] kulturer. De ingår inte i traditionellt svenskt språkbruk, men har på senare år fått ett visst fäste i svenskan via influenser från andra kulturer.
Modersförolämpningar handlar om att kränka moderns heder, ofta genom att framställa henne som sexuellt lössläppt enligt hora–madonna-komplexet, men det kan också handla om övervikt, dålig hygien eller andra egenskaper som ger låg social status. Ett exempel är det engelska grova skällsordet "mother-fucker" som antyder incest mellan mor och son, något som enligt antropologen Donald Browns forskningsgenomgång är tabu i de flesta kulturer.[3] I kinesiska finns förolämpningen "Jag är din far!" som antyder en sexuell lössläppthet hos modern[4].
Modersförolämpningar i kulturen
redigeraShakespeare
redigeraAkt IV, scen II i Titus Andronicus av William Shakespeare:
Demetrius: "Villain, what hast thou done?"
Aaron: "That which thou canst not undo."
Chiron: "Thou hast undone our mother."
Aaron: "Villain, I have done thy mother."
I tolkning av Carl August Hagberg:
Demetrius: "Vad har du gjort, din skurk?"
Aaron: "Jo, jag har gjort Vad icke du förmår till intet göra."
Chiron: "Min mor du har tillintetgjort."
Aaron: "Du skurk, Jag gjort din mor till viljes."
Populärkultur
redigeraMusik
redigeraInom musik förekommer modersförolämpningar bland annat inom hiphop.[källa behövs]
TV
redigeraDet finns även ett tv-program som bygger på detta uttryck, det heter Yo Momma och har visats på bland annat på MTV.
Se även
redigeraReferenser
redigera- ^ Ljung, Magnus (2007). Svordomsboken. Norstedts akademiska förlag. sid. 68-69. ISBN 978-91-7227-539-3
- ^ Svensk slangordbok: invandrarsvenska, naknoemo, nakno , nikemo
- ^ Pinker, Steven (2002). The Blank Slate: The Modern Denial of Human Nature. Penguin Putnam. sid. 436. ISBN 0-670-03151-8
- ^ Lindström, Fredrik: ”Jordens smartaste ord”, Bonnier 2002, ISBN 91-0-058036-8.