Wikipedia

Ture Nerman

svensk journalist, politiker, antimilitarist och poet
(Omdirigerad från Den vackraste visan om kärleken)

Ture Nerman, född 18 maj 1886 i Norrköping, död 7 oktober 1969 i Stockholm, var en svensk journalist, radikal politiker (socialdemokrat och tidvis kommunist), antimilitarist och poet. Under hela sitt vuxna liv var han dessutom vegetarian och nykterist.[källa behövs]

Ture Nerman

Mandatperiod
1931–1937
1946–1953
Valkrets Stockholms stads valkrets
Uppdrag i riksdagen
Ledamot i första kammaren
Född 18 maj 1886
Norrköping
Död 7 oktober 1969 (83 år)
Stockholm
Gravplats Norra begravningsplatsen[1][2][3]
kartor
Politiskt parti Sveriges socialdemokratiska arbetareparti (1908–1917 samt 1939–1969),
Sverges socialdemokratiska vänsterparti/Sverges kommunistiska parti (1917–1929),
Socialistiska partiet (1929–1937)
Yrke redaktör

Biografi

redigera

Ture Nerman var son till bokhandlaren Janne Nerman och Ida, född Nordberg, bror till konstnären Einar Nerman och arkeologen Birger Nerman samt far till Bengt Nerman. Han gifte sig 6 december 1921 med Nora Charlotta Hedblom (1896–1984).

Nerman blev filosofie kandidat vid Uppsala universitet 1908 och satsade därefter på en karriär som socialistisk journalist, först i Sundsvall och senare i Stockholm. Han var redaktör för Nya Samhället i Sundsvall 1910–1915. Nermans radikala skrivande innefattade en egenkomponerad stavningsreform. Ord som till exempel Sverige blev i Nermans tappning ”Svärge”, ljus blev ”jus”, hjärta blev ”järta” och så vidare.

Han arbetade också som redaktör för Stormklockan och Politiken.[4]

Politik

redigera

Nerman var politiskt radikal och växlade partitillhörighet mellan Socialdemokraterna och Sveriges kommunistiska parti. När första världskriget bröt ut 1914 blev Nerman en förkämpe i Zimmerwaldrörelsen, den socialistiska internationella grupp som kämpade emot kriget. Han var tillsammans med Zeth Höglund en av grundarna av den svenska kommunistiska rörelsen 1917 och i april det året välkomnade han de ryska bolsjevikledarna Lenin och Zinovjev på deras genomresa genom Stockholm. Han reste själv till Sovjetunionen tre gånger, 1918 (med Anton Nilson), 1920 och 1927 och träffade många av de främsta bolsjevikledarna, som Trotskij, Zinovjev, Kamenev, Bucharin, Kollontaj och Radek. Nerman hyllade Lenin och den ryska oktoberrevolutionen, men han fördömde stalinismen och den senare utvecklingen i Sovjetunionen.

Nerman satt i riksdagen för Socialistiska partiet 1930–1937 (det partiets nazistvänliga orientering inträdde först från 1939, när Nerman hade lämnat partiet) och för Socialdemokraterna 1946–1953. Sitt kraftiga motstånd mot nazismen demonstrerade han där vid ett flertal tillfällen; när de svenska tidningarna rapporterade om den tyska judeförföljelsen och köpbojkotten med början mars 1933 förvägrades Nerman att ställa en interpellation till ecklesiastikminister Arthur Engberg. Nermans fråga gällde huruvida regeringen skulle göra något för Tysklands förföljda judiska forskare och konstnärer och ge dem asyl i Sverige. Omröstningen i första kammaren den 20 april 1933 resulterade i att Nerman förvägrades begära interpellationen med röstsiffrorna 62 mot 59, vilket väckte stor debatt.

Mot slutet av sitt liv bytte Nerman delvis ideologisk inriktning. Han blev anhängare av ett svenskt Natomedlemskap och stödde Sydvietnam och USA i Vietnamkriget.

Nerman var också Israelvän och ingick i den första styrelsen för Samfundet Sverige–Israel i samband med organisationens bildande 1953.[5]

Redaktör

redigera
 
Ture Nerman läser Trots allt! 1942

Under andra världskriget gav Nerman ut den kraftfullt antinazistiska tidningen Trots allt! Namnet till tidningen hade han lånat från Karl Liebknechts text "Trotz Alledem!" Tidningen utgavs 1939–1945, men flera nummer beslagtogs av censuren och i rättegång 1939 dömdes Ture Nerman till tre månaders fängelse för att i en tidningsartikel ha kritiserat Adolf Hitler. Nerman hade skrivit en artikel den 10 november med rubriken "Hitlers helvetesmaskin", och den skarpa ordalydelsen i artikeln ansågs inte acceptabel av de svenska myndigheterna[förtydliga]. Nerman skrev själv om dess olika "brott" i en ledare i Trots allt! den 9 juni 1944 och menade att den socialdemokratiska partistyrelsen utdömt tidningen bland annat för att de ansåg att den haft för avsikt att skada partiet och för att den anklagat partivänner för att vara nazister.

Samtliga ledare, även de som beslagtagits, publicerades 1946 i boken För människovärdet.

Ture Nerman var också engagerad i flera antinazistiska organisationer. Han grundade Förbundet Kämpande Demokrati, en antinazistisk organisation som hade över 2 000 medlemmar. Han var också medlem i organisationen Tisdagsklubben.[6][7]

Författarskap

redigera

Som poet debuterade Nerman 1909 och gav totalt ut arton diktsamlingar samt några romaner. Hans mest kända dikt är troligen "Den vackraste visan om kärleken" (skriven 1916, publicerad 1918, tonsatt 1939 av Lille Bror Söderlundh), som handlar om första världskrigets meningslöshet. Han skrev också revykupletter åt Ernst Rolf under dennes tidiga karriär på 1910-talet.

Ture Nermans självbiografi i tre delar heter Allt var ungt, Allt var rött och Trots Allt!

Han skrev och översatte under hela sitt liv politiska skrifter, men kunde också ägna sig åt händelser i svensk historia såsom Fersenska mordet. Under åren 1935–1947 tillkom också en rad minnesskrifter över olika fackförbund.

Revolutionär diktning

redigera

Ture Nermans stora passion var diktandet, sina egna alster, och andras. Han skrev huvudsakligen två typer av dikter, kärleksdikter och politiska dikter. Här följer en sådan dikt, "Till Bärget", en hyllningsdikt till den ryska Oktoberrevolutionen 1917, publicerad i den kommunistiska tidningen Politiken den 11 november. Titeln syftar på den franska revolutionens yttersta vänsterparti, med vilket Nerman vill jämföra bolsjevikerna. (Se Bergpartiet.) Dikten inleds:

”

Hurra, revolutionen lever än!
Det går ändå framåt vid Nevans vatten.
På tsar Kerenskijs grav står livets män:
Lenin med Zimmerwalds kokard i hatten!

„
 
Ture Nermans gravvård på Norra begravningsplatsen i Solna kommun.
 
Ture Nermans minnesskylt vid Repslagaregatan 9 i Norrköping, den adress i kvarteret Korpen där han växte upp. Han föddes dock på Hospitalsgatan 24 i samma stad.

Om Nermans apostasi skaldar tidigare partikamraten Arthur Magnusson år 1934 i en dikt kallad "NU!", som är en parafras på Nermans egna dikt med samma namn:

”

Det var tider av frid och av solsken och av pappersdat.
Då var ingen fälld av en Mestertons eld, då var åtal ej vardagsmat.
Då rörde vår press sej med pengar, och man åt på Teaterkafét.
Det var drägligt och bra att slåss för Moskva som revolutionspoet.
Vi skruvade opp oss till patos och stormar tiggde vi om.
Men vart tog du vägen, Nerman, när stormen äntligen kom?
Den stormen av krig och av strider, av häktning och kulsprutebly,
som fast Kilbom sa’ nej dock inställde sej och alltjämt stegrar sitt gny.

„

Eftermäle

redigera

Ture Nerman har fått en liten gata uppkallad efter sig på Kungsholmen i Stockholm, Ture Nermans gränd. I Bergen, Norge, finns sedan 1964 Ture Nermans vei.[8]

Bibliografi

redigera

Skönlitteratur

redigera
  • Nidvisor och solsalmer : tillägnade Gud, Eva och härr Bourgeois. Sundsvall: [s.n.]. 1909. Libris 935496 
  • Olov Edes vaxduksbok : en upsalahistoria. Sundsvall. 1909. Libris 2932979 
  • Kvinnokväden : översättningar och eget. Stockholm: Fram. 1910. Libris 726273 
  • De röda rosornas folk. Stockholm: Fram. 1911. Libris 935501 
  • Farbröder : riksdagsprofiler och enfacer / av Brutus ; den vanvördiga versen däremot av Lucie Fehr. Sundsvall: Nya samhället. 1912. Libris 1633131  - Brutus = Ivar Starkenberg.
    • Farbröder : parlamentariska nidvisor / med små dekorationer av I. Stbg. Stockholm: Fram. 1913. Libris 1637601 
  • I brynja och brånad : värs. Stockholm: Bonnier. 1913. Libris 1637602 
  • Olympen : ett gammalt Upsalahus. Stockholm: Tiden. 1913. Libris 1637604 
  • Sånger om John Finkelman : propagandavärs. Stockholm: Fram. 1915. Libris 1637605 
  • I fiendeland : dikter till det första världskriget. Stockholm: Tiden. 1916. Libris 31217 
  • Nyår 1917 : prolog vid skandinaviska fredsveckan julen 1916-trettondedagen 1917. Fredsskrifter, 99-1589493-7 ; 48. Stockholm: Svenska freds- och skiljedomsfören. 1916. Libris 1652016 
  • Fruntimmer : ett poesialbum. Stockholm: Bonnier. 1918. Libris 1656480. https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/NermanT/titlar/Fruntimmer/sida/I/faksimil?om-boken 
  • Massornas dag : kampdikter. Stockholm: Fram. 1918. Libris 1656485 
  • Soldatsång. Karlskrona. 1918. Libris 2932988 
  • Karl Liebknecht och Rosa Luxemburg : en minnesdikt. Stockholm: Fram. 1920. Libris 1656484 
  • Rösta ja! : [nykterhetsdikter]. Stockholm. 1922 
  • Fem friska : tids- och sedeskildringar från det lilla landet. Samlade skrifter, 99-0760188-8 ; 11. Stockholm: Tiden. 1924. Libris 1475744 
  • Lögnen. Göteborg. 1924. Libris 1475747 
  • Kupletterna ur Pansarkryssaren Per Albin : flottrevy "omedelbart och i ett sammanhang" med körer, kupletter, malajer, skönshinglade sjömän, försvarsberedning och militär sakkunskap. Stockholm: Fram. 1927. Libris 1332604  - Tillsammans med Gustav Johansson.
  • Nog föder Gud höken. Stockholm: Fram. 1927. Libris 1340817 
  • Kupletterna ur Hoppla, va'dom lever eller på kryss med "Per Albin"- med Hårleman i kölvattnet : studiecirkel i ekonomisk, industriell, social och kulturell demokrati i två sammanträden och 20 lektioner : idéer och teser från Moskva : musiken exproprierad genom K. Socialiseringsnämnden, Stockholm. Stockholm. 1928. Libris 2728845  - Tillsammans med Gustav Johansson.
  • Ur Svenska blå blusens visor och kupletter. Göteborg: H. Struve. 1928. Libris 1331770  - Tillsammans med Gustav Johansson.
  • För eller mot?. Stockholm: Holmström. 1939. Libris 1180795 
  • Prolog vid invigningen av Statens historiska museums [Stockholm] nybyggnad den 17 april 1943. Stockholm. 1943. Libris 2932981 
  • Prolog vid Stockholms rörarbetarefackförenings 50-årsjubileum i Konserthuset lördagen den 30 september 1939. Stockholm. 1939. Libris 2932982 
  • Prolog vid Svenska beklädnadsarbetareförbundets 50-årsjubileum söndagen den 20 augusti 1939. Stockholm. 1939. Libris 2932983 
  • Prolog vid Svenska grov- och fabriksarbetareförbundets 50-årsjubileum 1941. Stockholm. 1941. Libris 2932984 
  • Prolog vid Svenska murareförbundets jubileumskongress 1941. [Stockholm]. 1941. Libris 2932985 
  • Dikt i dag. Stockholm. 1944. Libris 1181292 
  • Kärleksdikter och andra vers i våren. Stockholm: Folket i bild. 1946. Libris 1180798 
  • Typografiska föreningens i Stockholm 100-årsjubileum den 9 november 1946 : Kantat. Stockholm. 1946. Libris 2932989 
  • Kampdikter. Stockholm: Folket i Bild. 1947. Libris 751314 
  • Minnenas kavalkad : sång och talspel : SSU:s 30-årsjubileum. Stockholm: Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund. 1947. Libris 2077141 

Varia

redigera

Samlade upplagor och urval

redigera

Översättningar i urval

redigera
  • Knut Hamsun: Svält (Sult) (Sundsvall: Nya samhället, 1910–1911)
  • H. G. Wells: Funderingar över skodon (This misery of boots) (Tiden, 1915)
  • Robert W. Service: Guldgrävardikter (Bonnier, 1917)
  • Rosa Luxemburg: Massaktion och revolution (Fram, 1917)
  • Maksim Gorkij: Småborgaren och revolutionen (Fram, 1920)
  • Lev Trotskij: Arbetarklassen och världsläget (den nya etappen) (Fram, 1923)
  • Upton Sinclair: Det tusenåriga riket: en historia från år 2000 (The millennium) (Holmström, 1924)
  • Heinrich Heine: Ungdomsdiktning (Tiden, 1926)
  • Egon Erwin Kisch: Har äran presentera paradiset Amerika (Egon Erwin Kisch beehrt sich darzubieten: Paradies Amerika) (Tiden, 1930)
  • Willy Brandt: Norge kämpar: nordisk anda mot främmande bajonetter (Trots allt!, 1941)
  • Poul Ørum: Den gyllene bärnstenen (Det gyldne rav) (Tiden, 1958)
  • Franz Mehring: Gustaf II Adolf (Gustav Adolf: ein Fürstenspiegel zu Lehr und Nutz der deutschen Arbeiter) (Arkiv för studier i arbetarrörelsens historia, 1979)
  • Joe Hill: Svarta präster (1911):

Svarta präster står upp titt och tätt,
lär dej skilja på synd och på rätt,
men begär du ett torrt stycke bröd,
sjunger kören i trossäker glöd.
Du får mat, o kamrat
uti himmelens härliga stat!
Svält förnöjd! O vad fröjd!
Du får kalvstek i himmelens höjd.

Källor

redigera
  1. ^ Norra begravningsplatsen.se, läs online, läst: 9 juni 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Nerman, TURE, Svenskagravar.se, läs online, läst: 12 april 2023.[källa från Wikidata]
  3. ^ KULTURGRAVAR.SE STOCKHOLMS LÄN Norra begravningsplatsen Solna sydvästra delen Ture Nerman, Kulturgravar, YouTube-videoidentifikator: ZkMH-DFgqEs, läs online, läst: 21 juni 2024.[källa från Wikidata]
  4. ^ ”Ture Nerman”. http://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=8846. Läst 23 januari 2015. 
  5. ^ Kättström, Örjan, Samfundet Sverige-Israels historia, Samfundet Sverige–Israel, arkiverad från ursprungsadressen den 19 juni 2014, https://web.archive.org/web/20140619231710/http://www.sverigeisrael.se/index.php/om-oss/historia, läst 16 augusti 2014  ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 19 juni 2014. https://web.archive.org/web/20140619231710/http://www.sverigeisrael.se/index.php/om-oss/historia. Läst 16 augusti 2014. 
  6. ^ Bokholm, Rune (2001). Tisdagsklubben: om glömda antinazistiska sanningssägare i svenskt 30- och 40-tal. sid. 121-139 
  7. ^ Byström, Tora (2009). Nordens frihet: samfundet, tidningen, kretsen. sid. 151-161 
  8. ^ Gunnar Hagen Hartveit: Bergen byleksikon. Oslo: Kunnskapsforlaget, 2:a upplagan, 1994.

Vidare läsning

redigera
  • Ahlund, Claes (2007). Diktare i krig : K.G. Ossiannilsson, Bertil Malmberg och Ture Nerman från debuten till 1920. Skrifter utgivna av Avdelningen för litteratursociologi vid Litteraturvetenskapliga institutionen i Uppsala, 0349-1145 ; 55. Hedemora: Gidlund. Libris 10595931. ISBN 978-91-7844-747-3 
  • Ilshammar, Lars (2012). ”Poeten som smädade Hitler: Ture Nerman”. Faror för staten av svåraste slag : politiska fångar på Långholmen 1880–1950 (Stockholm): sid. 194-203.  Libris 12731984
  • Kumm, Evert (1944). I rök och damm : kämpande demokrati, Trots allt! och Radikala partiet. Stockholm: Sveriges socialdem. arbetareparti. Libris 1418185 
  • Leander, Per (2006). Ture Nerman : kommunistisk agitator med eller utan Moskva, 1929–1937. Stockholm: Univ. Libris 10407931 
  • Leander, Per (2019). Ture Nerman - Brandtal mot nazismen. Stockholm: Bokförläggarna Röda Rummet. Libris 6hwjc3dq44pwcsjg 
  • Leander, Per (2021). Lenins kostym - De svenska socialisterna och ryska revolutionen. Stockholm: Carlsson bokförlag. Libris n1t949bkl9dk54tb 
  • Nerman, Bengt (1986). ”Ture Nerman : överlöpare”. Arbetarhistoria (Stockholm : Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, 1984-) 1986 :39-40 (Årg. 10),: sid. 18-31 : ill. ISSN 0281-7446. ISSN 0281-7446 ISSN 0281-7446.  Libris 3000569
  • Petterson, Lars (1982). Ture Nerman och Proletkult : en studie av en studie. Uppsala: Univ. Libris 9759350 
  • Runeby, Nils (1990). ”"Den intellektualistiska ökentorkan" : idealister, radikaler och intellektuella under tidigt svenskt 1900-tal”. Kungl. Vitterhets historie och antikvitetsakademiens årsbok (Stockholm : Almqvist & Wiksell International, 1926-) 1990,: sid. 121-132. ISSN 0083-6796. ISSN 0083-6796 ISSN 0083-6796.  Libris 2105137
  • Fürstenberg Wulff, red (1969). Till Ture Nermans minne. Stockholm. Libris 1940009 
  • Västberg, Mauritz (1945). ”Ture Nerman”. Blå boken : Tidens kalender : Kalender för idellt och socialt arbete 1946(22),: sid. 84-88.  Libris 11799026

Externa länkar

redigera
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Ture_Nerman&oldid=55823408#Författarskap”