Arvfurste
Arvfurste eller arvfurstinna, även arvprins eller arvprinsessa, är titlar för en person som har arvsrätt till ett (stor)hertigdöme, markgrevskap, lantgrevskap, furstendöme eller kungadöme.
Internationellt bruk
redigeraTiteln har sitt ursprung i Tyskland där den brukades för den medlem av ett furstehus som stod närmast i tur att ärva tronen. Kronprins var då alltså ett specialfall, i form av en arvfurste på tur att ärva specifikt ett kungadöme.
I Danmark har titeln använts av prins som stått närmast i tur att ärva tronen, men inte varit den regerande kungens äldste son och därmed inte kronprins.
I dubbelmonarkin Österrike-Ungern användes titeln på liknande sätt som i det allmännare svenska bruket, även om ärkehertig var den titel som var i dagligt bruk.
Svenskt bruk
redigera
I och med att Sverige omvandlades från ett valrike till ett arvrike genom Västerås arvförening 1544 blev arvfurste en titel för samtliga manliga tronarvingar.[1] Först på 1700-talet kom tronföljaren att tituleras kronprins.[2] I 1772 års regeringsform gjordes skillnad på arvfurstarna och "Prinsarne af Svenska Blodet, som äro längre ifrån Kronan".[3] Detta var efter franskt mönster där vissa kungliga prinsar kallades prince du sang. Denna åtskillnad behölls inte i 1809 års regeringsform som gav alla manliga tronarvingar titeln Sveriges arvfurste. Titeln gick förlorad tillsammans med arvsrätten för den som gifte sig i strid med successionsordningen. Sigvard Bernadotte, som förlorade titeln på detta sätt 1934, ansökte till Europadomstolen om att få den tillbaka men avled kort därefter.[4]
Då full kognatisk tronföljd infördes 1980 ändrades titeln till Prins av Sverige respektive Prinsessa av Sverige. Dessa titlar infördes i statskalendern från år 1983. En motion av Birger Hagård om att återinföra den äldre titulaturen avstyrktes av Konstitutionsutskottet år 1985 med hänvisning till 1979 års revision av successionsordningen.[5]
Drottning Kristina är den enda som titulerats arvfurstinna i Sverige.[6] Eftersom agnatisk tronföljd varit vanligast har kvinnliga medlemmar av kungahuset saknat arvsrätt och burit titeln Sveriges prinsessa.
Titeln arvprins har använts synonymt till arvfurste,[7] men också för kronprinsens son och andra prinsar på andra plats i tronföljden, i synnerhet om prins Gustaf Adolf (1906-1947).[8]
Se även
redigeraKällor
redigera- ^ Svenska Akademiens ordbok: Arf-furste
- ^ Svenska Akademiens ordbok: Kron-prins
- ^ § 34, 1772 års regeringsform.
- ^ Anita Bergmark och TT (5 februari 2002). ”Lång kamp för prinstitel förgäves”. Svenska dagbladet. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/lang-kamp-for-prinstitel-forgaves_41294.svd. Läst 30 december 2011.
- ^ ”Konstitutionsutskottets betänkande 1985/86:5 om vissa grundlagsfrågor m. m.”. Sveriges riksdag. sid. 16. http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utskottens-dokument/Betankanden/om-vissa-grundlagsfragor-mm_G901KU5/. Läst 11 mars 2013.
- ^ Svenska Akademiens ordbok: Arf-furstinna
- ^ Svenska Akademiens ordbok: Arf-prins
- ^ Herman Lindqvist (14 mars 2010). ”Arvprinsen som aldrig fick bli kung”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/hermanlindqvist/article12233839.ab. Läst 30 december 2011.