Broströmskoncernen var ett rederi baserat i Göteborg, grundat 1865 av Axel Broström. Broström var i början av 1960-talet den största arbetsgivaren i Göteborg med 18 000 anställda.[1]

Broströmskoncernen
Koncernens tidigare huvudkontor Broströmiahuset vid Packhusplatsen/Norra Hamngatan 2.
TypRederi
HuvudkontorGöteborg, Sverige
Historik
Grundat1865
GrundareAxel Broström

Historia

redigera

Broströmskoncernens historia har sin början 1865, då Axel Broström från Kristinehamn köpte galeasen Mathilda på 18 läster och 90 dödviktston. Den 25 juli 1890 bildade han Ångfartygsaktiebolaget Tirfing, vilket senare blev moderbolag i Broströmskoncernen.[2] Dan Broström blev delägare i Axel Broström & Son 1898 och var helägare från 1905 till sin död. Under hans tid utvecklades verksamheten mycket kraftigt genom nya rederier. Därutöver ägde Broströms även varvsindustrierna Eriksbergs Mekaniska Verkstad och Götaverken samt verkstadsföretagen Esab och Gunnebo.

Dan-Axel Broström var verkställande direktör för Broströmskoncernens moderbolaget Tirfing åren 1949–1969 då han efterträddes av Kristian von Sydow. Broström var styrelseordförande i detta företag – liksom i tjugofem andra – tills ohälsa tvingade honom, att lämna alla uppdragen.[3] Under Broströms ledning utvecklades koncernen kraftigt och flottan bestod 1965 av 81 stora fartyg, vilket utgjorde mer än en tredjedel av Sveriges handelsflotta.[4] Broströms köpte den 13 december 1972 Svenska Lloyd.[5]

Under sjöfarts- och varvskrisen på 1970-talet och 1980-talet minskade Broströms betydelse som rederikoncern. Moderbolag i koncernen, som tidigare varit Ångfartygs AB Tirfing, blev 1976 Broströms Rederi AB. Detta år bestod rederiflottan av 48 fartyg om cirka 1,9 miljoner ton dödvikt samt 31 inhyrda fartyg.

Ångfartygs AB Tirfing förvärvades 1992 av Shipinvest AB, som uppstått efter konkursen inom Johanssongruppen i Skärhamn. I syfte att ta vara på varumärket Broström ändrades firmanamnet Shipinvest AB till Broström AB, som idag är moderbolag i Broströmkoncernen. Koncernen driver verksamhet med närmare ett hundratal tankfartyg.

Danska A.P. Møller-Mærsk köpte upp Broström 2008.[6] I augusti 2012 meddelade Maersks vd att Broström skulle läggas ner i Göteborg och att verksamheten flyttades till Köpenhamn. Därpå varslades 41 tjänstemän.[7]

Koncernbolag

redigera

Rederier

redigera

Utveckling

redigera
  • 1865, 1 fartyg - 4 besättning - 90 dödviktstonnage
  • 1880, 3 fartyg - 28 besättning - 715 dödviktstonnage
  • 1890, 10 fartyg - 124 besättning - 4 075 dödviktstonnage
  • 1900, 21 fartyg - 347 besättning - 32 000 dödviktstonnage
  • 1910, 30 fartyg - 731 besättning - 124 000 dödviktstonnage
  • 1920, 41 fartyg - 1 506 besättning - 216 000 dödviktstonnage
  • 1930, 63 fartyg - 2 652 besättning - 359 000 dödviktstonnage

Skeppslista för Ångbåts AB Ferm

redigera
Fartyg Byggt Varv I tjänst Typ Dödvikt Notering
Frigg 1882 Sjötorp 1883-1899 Lastångfartyg 280
Ferm [I] 1883 Södra Garn 1883-1898 Lastångfartyg 380
Fortuna 1883 Södra Garn 1883-1890 Lastångfartyg 475 Förlist 1890
Kullen 1884 Götaverken 1884-1907 Lastångfartyg 575
Fenix 1884 Holland 1884-1897 Lastångfartyg 320
E.T. Killman 1886-1886 Lastångfartyg 600
Freja [I] 1886-1894 Lastångfartyg 275 Såld 1894
Atlas 1888-1902 Lastångfartyg 600
Ferro 1877 England 1891-1915 Lastångfartyg 1656 Förlist 1915
Freja [II] 1884 Eriksberg 1895-1913 Lastångfartyg 625
Skandinavien 1898-1911 Lastångfartyg 650
Ferm [II] 1895 Frankrike 1898-1905 Lastångfartyg 750 Förlist 1905
Femern 1890 Oslo 1899-1930 Lastångfartyg 650 Förlist 1930
Falster [I] 1901 Helsingborg 1902-1922 Lastångfartyg 800 Överförd 1922 till Svenska Ostasiatiska Kompaniet
Fryken [I] 1905-1918 Lastångfartyg 1420 Krigsförlist 1918
Fermia [I] 1906-1921 Lastångfartyg 720 Såld 1921
Framnäs [I] 1908 Fredrikstad 1908-1927 Lastångfartyg 1530 Såld 1927
Fernebo [I] 1912 Oskarshamn 1912-1917 Lastångfartyg 2100 Krigsförlist 1917
ForsvIk [I] 1913-1916 Lastångfartyg 1800 Krigsförlist 1916
Forsvik [II] 1919 Öresundsvarvet 1919-1941 Tankångfartyg 1900 Såld 1941
Ferm [III] 1920 Glasgow 1922-1930 Lastångfartyg 4010 F.d. Saphir. Inköpt 1922. Såld 1930
Fernebo [II] 1920 Lindholmen 1922-1936 Lastångfartyg 3290 F.d. Bråvalla. Inköpt 1922. Såld 1935
Fryken [II] 1924 Kockums 1924-1936 Lastångfartyg 2610 Såld 1935
Falsterbo 1925 Eriksberg 1925-1945 Motorlastfartyg 6650
Fermia [II] 1928 Oskarshamn 1928-1938 Motorlastfartyg 6660
Framnäs [II] 1931 Framnæs, Sandefjord 1931-1940 Lastångfartyg 1000
Ferm [IV] 1936 Aalborg 1936-1963 Motorlastfartyg 1275
Fryken [III] 1938-1961 Motorlastfartyg 1225
Ferroland 1943 Eriksberg 1943-1961 Motorlastfartyg 12620 Såld 1961
Forsvik [III] 1944-1948 Motorlastfartyg 2130
Fernebo [III] 1945-1960 Motorlastfartyg 2190
Falster [II] 1949-1960 Motorlastfartyg 1504
Fermland [I] 1951 Götaverken 1951-1964 Motortanker 15810 Såld 1965
Fermia [III] 1957 Eriksberg 1957-1967 Motorlastfartyg 19450 Såld 1967
Falster [II] 1962 Lindholmen 1962-1972 Motorlastfartyg 16325 Såld 1972
Forsvik [IV] 1965 Wärtsilä 1965-1973 Motorlastfartyg 17365 Såld 1973
Fermland [II] 1968 Öresundsvarvet 1968-1974 Motorlastfartyg 26380 Såld 1974

Referenser

redigera
  1. ^ ”Broström var stadens största arbetsgivare, Göteborgs-Posten”. Arkiverad från originalet den 28 september 2013. https://web.archive.org/web/20130928104229/http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.1043509-brostrom-var-stadens-storsta-arbetsgivare. Läst 26 september 2013. 
  2. ^ http://www.kommandobryggan.se/Bryggan/brostrom3.htm
  3. ^ Svenska Dagbladet, 1999-12-31, s. 42
  4. ^ Tre generationer på sju hav : Broströmskoncernen 1865-1965. Göteborg: [O. Isacsons tr.-AB]. 1965. sid. 143. Libris 8206830 
  5. ^ Det hände mycket i Göteborg på sjuttiotalet: [En kronologisk krönika i urval av Bengt Ason Holm] Tre böcker förlag, Göteborg 2015 ISBN 978-91-7029-757-1, s. 34.
  6. ^ Dagens Nyheter
  7. ^ Håkan Andersson och Linus Hugo (23 augusti 2012). ”Broström lägger ner i Göteborg”. Göteborgs-Posten. Arkiverad från originalet den 24 augusti 2012. https://web.archive.org/web/20120824224626/http://www.gp.se/ekonomi/1.1043169-brostrom-lagger-ner-i-goteborg. Läst 25 augusti 2012. 

Allmänna källor

redigera

Vidare läsning

redigera

Externa länkar

redigera