Datorvirus: Skillnad mellan sidversioner

Bläddra interaktivt i historiken

← Äldre redigering Nyare redigering →

Innehåll som raderades Innehåll som lades till

VisuellWikitext

Versionen från 11 september 2023 kl. 16.03 redigera Johnny.islife (Diskussion \| Bidrag) 1 redigering Ingen redigeringssammanfattning Märken: Återställd VE ← Äldre redigering		Versionen från 2 februari 2024 kl. 11.06 redigera gör ogjord Idiosynkrasi (Diskussion \| Bidrag) 9 redigeringar Ingen redigeringssammanfattning Märken: VE Mobilredigering Redigering via mobilsajten Nyare redigering →
(2 mellanliggande sidversioner av 2 användare visas inte)
Rad 1: '''Datorvirus''' eller '''datavirus''' är [[Sabotageprogram\|skadliga datorprogram]] som sprider sig genom att lägga en kopia av sig själva inuti andra program, ''värdprogram'', på sådant sätt att koden körs då värdprogrammet [[exekvering\|körs]]. Då ett infekterat värdprogram körs kan dess virus spridas ytterligare och även utföra annat som viruset har konstruerats för att göra. I dagligt tal kallar man ofta alla typer av [[skadlig programkod]] för virus. Majoriteten av datorvirus riktar sig mot system som kör [[Microsoft Windows]].<ref>{{Webbref\|url=http://www.teknikbyran.se/?page_id=459\|titel=Vad är ett datavirus? {{!}} Teknikbyrån en del av IP-Only\|hämtdatum=2018-06-21\|verk=www.teknikbyran.se\|språk=en-US}}</ref> ~~tFör~~För att de egentliga virusen skall kunna spridas krävs dels att infekterade program kopieras till andra datorer, dels att programmen körs med tillräckliga rättigheter<!-- i vilken artikel behandlas termen? --> för att kunna infektera andra program. De egentliga virusen är numera ovanliga och deras roll har övertagits dels av [[makrovirus]], som bifogar sin kod till olika typers dokument i form av så kallade ''[[makro (datateknik)\|makron]]'', dels av [[trojansk häst\|trojanska hästar]],<ref>{{Tidningsref\|rubrik=Virus, trojaner och maskar\|url=https://www.iis.se/lar-dig-mer/guider/it-sakerhet-for-privatpersoner/virus-trojaner-och-maskar/\|hämtdatum=2018-06-21\|språk=sv-SE\|arkivurl=https://web.archive.org/web/20180621143746/https://www.iis.se/lar-dig-mer/guider/it-sakerhet-for-privatpersoner/virus-trojaner-och-maskar/\|arkivdatum=2018-06-21}}</ref> där den skadliga koden är inarbetad i, inte bara bifogad, ett annat program, om inte hela programmet är skrivet för ändamålet. Datorvirus kan orsaka stora problem och ekonomisk skada p.g.a systemfel, reparationer och korrupt- eller förlorad data.<ref>{{Tidningsref\|rubrik=Datorvirus: Allt du behöver veta om virus! {{!}} TkJ.se\|url=http://blogg.tkj.se/datorvirus/\|tidning=TkJ.se - Allt om datorer & Internet\|datum=2009-08-08\|hämtdatum=2018-06-21\|språk=sv-SE\|förnamn=Tommy k\|efternamn=Johansson\|arkivurl=https://web.archive.org/web/20180621143718/http://blogg.tkj.se/datorvirus/\|arkivdatum=2018-06-21}}</ref> Rad 8: == Faser == Ett virus verkar genom att genomgå flera faser för att kunna fortsätta sprida sig. Till en början måste viruset infektera en ''värd'', det är på detta sätt som den replikerar sig själv. Sedan för att undgå antivirusprogram måste viruset ''modifiera'' sig självt. Genom detta skriver viruset om sin källkod, så att det blir svårt att identifiera att det är ett virus. Vid något tillfälle ''aktiveras'' viruset, och då levererar viruset sin ''~~idk~~nyttolast'' ~~any~~till ~~of this crap''~~värden. == Spridning == Rad 37: * [[Melissa (datorvirus)\|Melissa]] 1999 * [[DNSChanger]] 2007<ref>{{Tidningsref\|rubrik=Trojanen DNSChanger kan släcka internet för många\|url=https://www.dn.se/ekonomi/trojanen-dnschanger-kan-slacka-internet-for-manga/\|tidning=Dagens Nyheter\|datum=2012-07-06\|hämtdatum=2022-10-26\|issn=1101-2447\|språk=sv}}</ref> * [[WannaCry]] 2017 == Källor ==