This study examines appropriate design of climate taxes on consumption of food by constructing a ... more This study examines appropriate design of climate taxes on consumption of food by constructing a simple theoretical model and exemplify the results on climate taxes on consumption of tomatoes and beef in Sweden. The theoretical results showed that i) existing taxes on greenhouse gases (GHG) should be considered to avoid double taxation, ii) taxes need to be differentiated between GHG (carbon dioxide, CO2, methane, CH4, and nitrous oxide, N2O, in present study) because of their different climate impact, and iii) suggested tax levels on GHG in the literature rest on quite different approaches to climate management. The calculations of climate taxes on tomatoes and beef in Sweden indicated considerable differences in the tax level depending on calculation method. The commonly applied suggestion of taxing carbon dioxide equivalents (CO2e) and disregard existing taxes on GHG emission results in a tax that is five times the appropriate tax for tomatoes and 2.5 times that for beef. The price increases on consumption of food due to a climate tax can thus show large variation depending on tax calculation method.
Effekter pa Ostersjon av decenniers utslapp av kvave och fosfor ar val kanda och dokumenterade, o... more Effekter pa Ostersjon av decenniers utslapp av kvave och fosfor ar val kanda och dokumenterade, och internationella overenskommelser har ingatts for att minskautslappen. En kostnadseffektiv strateg ...
This study examined appropriate design of efficient climate taxes on consumption of food by const... more This study examined appropriate design of efficient climate taxes on consumption of food by constructing a simple theoretical model and exemplifying the results using the examples of tomatoes and beef in Sweden. The theoretical results showed that, for the tax to be efficient, i) existing taxes on greenhouse gases (GHGs) should be considered when calculating the climate impact in order to avoid double taxation, and ii) taxes should be differentiated between GHG (here carbon dioxide (CO 2) methane (CH 4) and nitrous oxide (N 2 O)) because of their differing climate impacts. The calculations of climate taxes on tomatoes and beef in Sweden indicated considerable differences in the tax level depending on whether conditions (i) and (ii) were considered or not. The commonly applied approach in the literature on climate taxes on food, i.e. taxing carbon dioxide equivalents (CO 2 e) using global warming potential over 100 years (GWP 100) and neglecting existing taxes on GHG emissions, results in a tax that is 1.4e2.8 times higher than the efficient tax for tomatoes and a tax that is between 30% lower and 20% higher than the efficient tax for beef. Despite the relatively low variations in the climate tax on beef, estimated reduction in emissions from beef ranged between 23% and 35% depending on choice of tax. The price increases on food due to a climate tax and associated effects on emissions can thus show large variation depending on the tax calculation method.
Produktion av de livsmedel som konsumeras i Sverige orsakar stor miljöpåverkan både i och utanför... more Produktion av de livsmedel som konsumeras i Sverige orsakar stor miljöpåverkan både i och utanför landet. Syftet med detta projekt har varit att öka kunskapen kring hur en konsumtionsskatt på alla livsmedel (såväl inhemskt producerade som importerade) som är baserad på livsmedlens klimatpåverkan kan utformas och vilka effekter en sådan skatt får. Till skillnad från tidigare studier inkluderas i detta projekt hur en skatt skulle slå om alla typer av livsmedel i skattesystemet och inte bara animaliska produkter beskattas. Klimatvinster och skatteintäkter till staten beräknas utifrån hur skatten påverkar konsumenters efterfrågan på olika livsmedel. Vidare analyseras skattens effekter med avseende på 1) fördelningseffekter (hur den slår mot hög- respektive låginkomsttagare), 2) näringstillförseln till befolkningen, 3) påverkan på lönsamheten i svenska jordbruksföretag, samt 4) andra miljöeffekter. Det studeras även hur intäkter från konsumtionsskatten kan användas för att motverka vissa negativa ekonomiska konsekvenser av skatten i jordbruket, samt ytterligare utsläppsbegränsande åtgärder. Resultaten visar att en konsumtionsskatt på livsmedel som motsvarar den svenska koldioxidskatten år 2015 (1,15 kronor per kg CO2) och som omfattar alla utsläpp ur ett livscykelperspektiv fram till affären skulle ha potential att minska växthusgasutsläppen från livsmedelskonsumtionen med drygt 10 procent. Priset på genomsnittligt nötkött ökar med 18 procent med en sådan skatt, medan priset på grönsaker endast ökar med några få procent. Om skatten endast omfattar animaliska produkter blir utsläppsminskningen 8 procent. Om endast nötkött, som är det livsmedel som orsakar i särklass högst växthusgasutsläpp per kg, beskattas på samma sätt, minskar utsläppen med cirka fyra procent. Om skatten endast omfattar utsläpp av metan och lustgas i jordbruket minskar utsläppen också med cirka fyra procent. En klimatskatt på alla livsmedel är regressiv, det vill säga låginkomsttagare kommer betala en större andel av sin inkomst i livsmedelsskatt. Tidigare forskning har visat att en skatt på bara kött slår hårdast mot medelklassen. De konsumtionsförändringar som blir en följd av en klimatskatt på livsmedel leder också till minskningar av miljöbelastningen inom andra miljöområden vilket framför allt är en effekt av den minskade konsumtionen. Även användning av betesmark minskar. Beroende på var betet sker, det vill säga på vilka typer av marker och i vilka länder, kan det ha negativa eller positiva konsekvenser. I Sverige behövs en viss mängd betesdjur för att hävda naturbetesmarker som är rika på biologisk mångfald. I detta projekt har det inte varit möjligt att särskilja på kött från olika platser så det har inte gått att bestämma vilken typ av bete som påverkas, det vill säga om det är bete på åkermark, gräsmark utomlands, naturbetesmark i Sverige, eller utomlands. För att hantera en potentiell målkonflikt där en klimatskatt slår mot bete av naturbetesmark i Sverige skulle ersättningarna till naturbetesmarkerna kunna höjas vid införandet av en klimatskatt. Det råder idag inte brist i Sverige på idisslare som kan beta naturbetesmarker men många idisslare föds upp på stall och/eller betar på åkermark. En klimatskatt på livsmedel i konsumentled skulle generera intäkter till statskassan på närmare 20 miljarder kronor årligen om alla livsmedel beskattas baserat på alla utsläpp fram till affären, eller 12 miljarder kronor med en skatt endast på metan och lustgas från jordbruket. Dock har en klimatskatt på livsmedel negativ påverkan på de svenska jordbrukarnas inkomster på grund av minskad efterfrågan på livsmedel – de minskar med cirka fem procent enligt modellering i detta projekt. Ett sätt att motverka denna negativa effekt på lantbrukarnas inkomster är att återföra delar av skatteintäkterna till jordbruket. Ett alternativ på sådan återföring som också medför stora minskningar av utsläppen av växthusgaser (utöver de minskningar som konsumtionsförändringarna leder till) är ersättning för att återväta torvmarker. Andra alternativ för åtgärder som undersökts i projektet är ersättning för att anlägga våtmarker för att minska läckage av kväve och fosfor samt ökade ersättningsnivåer för skötsel av naturbetesmarker. Andra viktiga aspekter vid en utformning av en skatt inkluderar juridiska och administrativa förutsättningar, samt en rad aspekter som har med skattens acceptans att göra. Jordbruket och livsmedelsproduktionen är utöver påverkan på miljön också förknippade med andra hållbarhetsaspekter såsom utmaningar inom antibiotikaanvändning och djurvälfärd. Dessa aspekter ingår inte i detta projekt och behöver således beaktas i kommande projekt och utredningar om hur styrmedel på livsmedel bör utformas. Andra kunskapsluckor vi identifierat under arbetets gång handlar bland annat om hur konsumenter byter inom livsmedelsgrupperna. Detta inkluderar till exempel att göra separata analyser för betalningsviljan på exempelvis svenskt naturbeteskött och…
The report is from a collaborative project involving Mistra Sustainable Consumption, SLU Future F... more The report is from a collaborative project involving Mistra Sustainable Consumption, SLU Future Food,
The International Journal of Life Cycle Assessment
The aim of this study was to determine transparent food carbon footprint values for use in a clim... more The aim of this study was to determine transparent food carbon footprint values for use in a climate tax, using a consistent methodology across the taxed food products and taking into account the need for such a tax to be administratively simple and accepted by affected stakeholders. Methods A method based on Life Cycle Assessment following the ISO 14067 standard was developed for establishing simplified, yet consistent and transparent, datasets on the carbon footprint of food, for use as a base in a climate tax on food. Several sensitivity analyses were carried out to test the effects of inevitable methodological choices on the carbon footprint of different foods. The choices were then discussed in relation to taxation of food. The methodological choices included in the sensitivity analyses were different approaches to system boundaries, how to account for soil carbon changes and how to weigh greenhouse gases (GHGs). Results and discussion The results on the carbon footprint of food calculated with the suggested method are in line with earlier findings in the field, with animal products, especially beef, showing a substantially higher value than most plant-based foods. Regarding choice of system boundaries for using the values in a tax, it is of particular importance to target emissions from biological processes, as these are currently untaxed. This would also be administratively simpler but less acceptable as large emission sources especially for imported products and greenhouse grown vegetables would not be included. Modelling emissions from soil carbon changes using a site-dependent method can be an advantage to obtain results in line with empirical data. Using Global Warming Potential over 100 years to weigh GHGs would be most in line with current climate reporting, which is an advantage for the consistency and acceptability of a tax. Conclusions Ultimately, how taxes are set is a political decision, but food carbon footprint values determined with a consistent and simplified methodology are required in the process. This study presents carbon footprint values established using such method and provides valuable insights into how methodological choices affect the results of climate impact values and the implications for taxation.
Mussel farming has been suggested as a low-cost option for reducing nutrient content in eutrophie... more Mussel farming has been suggested as a low-cost option for reducing nutrient content in eutrophied waters. This study examines whether mussel farming contributes to reductions in total nutrient abatement cost and increases in equity for achieving nutrient load reduction targets to the Baltic Sea under different international policy regimes (cost-effective, country targets set by the Baltic Sea Action Plan (BSAP), and nutrient-trading markets). A cost-minimizing model is used to calculate the cost savings, and the analytical results show that mussel farming is a cost-effective option only when the marginal abatement cost is lower than for other abatement measures. The numerical cost-minimizing model of the Baltic Sea indicates that the largest abatement cost reductions from introduction mussel farming, approximately 3.5 billion SEK (9.36 SEK = 1 Euro), are obtained under the cost-effective and nutrient-trading systems. Equity, as measured by abatement cost in relation to affordabilit...
Livestock cause around 10% of total greenhouse gas (GHG) emissions in the European Union. Despite... more Livestock cause around 10% of total greenhouse gas (GHG) emissions in the European Union. Despite the large quantities, no economic policy is in place to reduce emissions from the sector. In this paper, we introduce consumption taxes on animal products in the European Union to reduce GHG emissions. Impacts are simulated using the CAPRI model, which was created to analyze the impacts of agricultural policy reforms within the EU. Tax levels of 16, 60 and 290 Euro per ton of GHG emissions are used in the estimations. Our results show that consumption taxes have small mitigation effects, up to 4.9% of total agricultural emissions from the EU-27, mainly due to inelastic demand. The main source of reductions is beef and France is the country where most reductions would take place, given high levels of production and consumption in the country, combined with a large demand elasticity of beef.
This study examines appropriate design of climate taxes on consumption of food by constructing a ... more This study examines appropriate design of climate taxes on consumption of food by constructing a simple theoretical model and exemplify the results on climate taxes on consumption of tomatoes and beef in Sweden. The theoretical results showed that i) existing taxes on greenhouse gases (GHG) should be considered to avoid double taxation, ii) taxes need to be differentiated between GHG (carbon dioxide, CO2, methane, CH4, and nitrous oxide, N2O, in present study) because of their different climate impact, and iii) suggested tax levels on GHG in the literature rest on quite different approaches to climate management. The calculations of climate taxes on tomatoes and beef in Sweden indicated considerable differences in the tax level depending on calculation method. The commonly applied suggestion of taxing carbon dioxide equivalents (CO2e) and disregard existing taxes on GHG emission results in a tax that is five times the appropriate tax for tomatoes and 2.5 times that for beef. The price increases on consumption of food due to a climate tax can thus show large variation depending on tax calculation method.
Effekter pa Ostersjon av decenniers utslapp av kvave och fosfor ar val kanda och dokumenterade, o... more Effekter pa Ostersjon av decenniers utslapp av kvave och fosfor ar val kanda och dokumenterade, och internationella overenskommelser har ingatts for att minskautslappen. En kostnadseffektiv strateg ...
This study examined appropriate design of efficient climate taxes on consumption of food by const... more This study examined appropriate design of efficient climate taxes on consumption of food by constructing a simple theoretical model and exemplifying the results using the examples of tomatoes and beef in Sweden. The theoretical results showed that, for the tax to be efficient, i) existing taxes on greenhouse gases (GHGs) should be considered when calculating the climate impact in order to avoid double taxation, and ii) taxes should be differentiated between GHG (here carbon dioxide (CO 2) methane (CH 4) and nitrous oxide (N 2 O)) because of their differing climate impacts. The calculations of climate taxes on tomatoes and beef in Sweden indicated considerable differences in the tax level depending on whether conditions (i) and (ii) were considered or not. The commonly applied approach in the literature on climate taxes on food, i.e. taxing carbon dioxide equivalents (CO 2 e) using global warming potential over 100 years (GWP 100) and neglecting existing taxes on GHG emissions, results in a tax that is 1.4e2.8 times higher than the efficient tax for tomatoes and a tax that is between 30% lower and 20% higher than the efficient tax for beef. Despite the relatively low variations in the climate tax on beef, estimated reduction in emissions from beef ranged between 23% and 35% depending on choice of tax. The price increases on food due to a climate tax and associated effects on emissions can thus show large variation depending on the tax calculation method.
Produktion av de livsmedel som konsumeras i Sverige orsakar stor miljöpåverkan både i och utanför... more Produktion av de livsmedel som konsumeras i Sverige orsakar stor miljöpåverkan både i och utanför landet. Syftet med detta projekt har varit att öka kunskapen kring hur en konsumtionsskatt på alla livsmedel (såväl inhemskt producerade som importerade) som är baserad på livsmedlens klimatpåverkan kan utformas och vilka effekter en sådan skatt får. Till skillnad från tidigare studier inkluderas i detta projekt hur en skatt skulle slå om alla typer av livsmedel i skattesystemet och inte bara animaliska produkter beskattas. Klimatvinster och skatteintäkter till staten beräknas utifrån hur skatten påverkar konsumenters efterfrågan på olika livsmedel. Vidare analyseras skattens effekter med avseende på 1) fördelningseffekter (hur den slår mot hög- respektive låginkomsttagare), 2) näringstillförseln till befolkningen, 3) påverkan på lönsamheten i svenska jordbruksföretag, samt 4) andra miljöeffekter. Det studeras även hur intäkter från konsumtionsskatten kan användas för att motverka vissa negativa ekonomiska konsekvenser av skatten i jordbruket, samt ytterligare utsläppsbegränsande åtgärder. Resultaten visar att en konsumtionsskatt på livsmedel som motsvarar den svenska koldioxidskatten år 2015 (1,15 kronor per kg CO2) och som omfattar alla utsläpp ur ett livscykelperspektiv fram till affären skulle ha potential att minska växthusgasutsläppen från livsmedelskonsumtionen med drygt 10 procent. Priset på genomsnittligt nötkött ökar med 18 procent med en sådan skatt, medan priset på grönsaker endast ökar med några få procent. Om skatten endast omfattar animaliska produkter blir utsläppsminskningen 8 procent. Om endast nötkött, som är det livsmedel som orsakar i särklass högst växthusgasutsläpp per kg, beskattas på samma sätt, minskar utsläppen med cirka fyra procent. Om skatten endast omfattar utsläpp av metan och lustgas i jordbruket minskar utsläppen också med cirka fyra procent. En klimatskatt på alla livsmedel är regressiv, det vill säga låginkomsttagare kommer betala en större andel av sin inkomst i livsmedelsskatt. Tidigare forskning har visat att en skatt på bara kött slår hårdast mot medelklassen. De konsumtionsförändringar som blir en följd av en klimatskatt på livsmedel leder också till minskningar av miljöbelastningen inom andra miljöområden vilket framför allt är en effekt av den minskade konsumtionen. Även användning av betesmark minskar. Beroende på var betet sker, det vill säga på vilka typer av marker och i vilka länder, kan det ha negativa eller positiva konsekvenser. I Sverige behövs en viss mängd betesdjur för att hävda naturbetesmarker som är rika på biologisk mångfald. I detta projekt har det inte varit möjligt att särskilja på kött från olika platser så det har inte gått att bestämma vilken typ av bete som påverkas, det vill säga om det är bete på åkermark, gräsmark utomlands, naturbetesmark i Sverige, eller utomlands. För att hantera en potentiell målkonflikt där en klimatskatt slår mot bete av naturbetesmark i Sverige skulle ersättningarna till naturbetesmarkerna kunna höjas vid införandet av en klimatskatt. Det råder idag inte brist i Sverige på idisslare som kan beta naturbetesmarker men många idisslare föds upp på stall och/eller betar på åkermark. En klimatskatt på livsmedel i konsumentled skulle generera intäkter till statskassan på närmare 20 miljarder kronor årligen om alla livsmedel beskattas baserat på alla utsläpp fram till affären, eller 12 miljarder kronor med en skatt endast på metan och lustgas från jordbruket. Dock har en klimatskatt på livsmedel negativ påverkan på de svenska jordbrukarnas inkomster på grund av minskad efterfrågan på livsmedel – de minskar med cirka fem procent enligt modellering i detta projekt. Ett sätt att motverka denna negativa effekt på lantbrukarnas inkomster är att återföra delar av skatteintäkterna till jordbruket. Ett alternativ på sådan återföring som också medför stora minskningar av utsläppen av växthusgaser (utöver de minskningar som konsumtionsförändringarna leder till) är ersättning för att återväta torvmarker. Andra alternativ för åtgärder som undersökts i projektet är ersättning för att anlägga våtmarker för att minska läckage av kväve och fosfor samt ökade ersättningsnivåer för skötsel av naturbetesmarker. Andra viktiga aspekter vid en utformning av en skatt inkluderar juridiska och administrativa förutsättningar, samt en rad aspekter som har med skattens acceptans att göra. Jordbruket och livsmedelsproduktionen är utöver påverkan på miljön också förknippade med andra hållbarhetsaspekter såsom utmaningar inom antibiotikaanvändning och djurvälfärd. Dessa aspekter ingår inte i detta projekt och behöver således beaktas i kommande projekt och utredningar om hur styrmedel på livsmedel bör utformas. Andra kunskapsluckor vi identifierat under arbetets gång handlar bland annat om hur konsumenter byter inom livsmedelsgrupperna. Detta inkluderar till exempel att göra separata analyser för betalningsviljan på exempelvis svenskt naturbeteskött och…
The report is from a collaborative project involving Mistra Sustainable Consumption, SLU Future F... more The report is from a collaborative project involving Mistra Sustainable Consumption, SLU Future Food,
The International Journal of Life Cycle Assessment
The aim of this study was to determine transparent food carbon footprint values for use in a clim... more The aim of this study was to determine transparent food carbon footprint values for use in a climate tax, using a consistent methodology across the taxed food products and taking into account the need for such a tax to be administratively simple and accepted by affected stakeholders. Methods A method based on Life Cycle Assessment following the ISO 14067 standard was developed for establishing simplified, yet consistent and transparent, datasets on the carbon footprint of food, for use as a base in a climate tax on food. Several sensitivity analyses were carried out to test the effects of inevitable methodological choices on the carbon footprint of different foods. The choices were then discussed in relation to taxation of food. The methodological choices included in the sensitivity analyses were different approaches to system boundaries, how to account for soil carbon changes and how to weigh greenhouse gases (GHGs). Results and discussion The results on the carbon footprint of food calculated with the suggested method are in line with earlier findings in the field, with animal products, especially beef, showing a substantially higher value than most plant-based foods. Regarding choice of system boundaries for using the values in a tax, it is of particular importance to target emissions from biological processes, as these are currently untaxed. This would also be administratively simpler but less acceptable as large emission sources especially for imported products and greenhouse grown vegetables would not be included. Modelling emissions from soil carbon changes using a site-dependent method can be an advantage to obtain results in line with empirical data. Using Global Warming Potential over 100 years to weigh GHGs would be most in line with current climate reporting, which is an advantage for the consistency and acceptability of a tax. Conclusions Ultimately, how taxes are set is a political decision, but food carbon footprint values determined with a consistent and simplified methodology are required in the process. This study presents carbon footprint values established using such method and provides valuable insights into how methodological choices affect the results of climate impact values and the implications for taxation.
Mussel farming has been suggested as a low-cost option for reducing nutrient content in eutrophie... more Mussel farming has been suggested as a low-cost option for reducing nutrient content in eutrophied waters. This study examines whether mussel farming contributes to reductions in total nutrient abatement cost and increases in equity for achieving nutrient load reduction targets to the Baltic Sea under different international policy regimes (cost-effective, country targets set by the Baltic Sea Action Plan (BSAP), and nutrient-trading markets). A cost-minimizing model is used to calculate the cost savings, and the analytical results show that mussel farming is a cost-effective option only when the marginal abatement cost is lower than for other abatement measures. The numerical cost-minimizing model of the Baltic Sea indicates that the largest abatement cost reductions from introduction mussel farming, approximately 3.5 billion SEK (9.36 SEK = 1 Euro), are obtained under the cost-effective and nutrient-trading systems. Equity, as measured by abatement cost in relation to affordabilit...
Livestock cause around 10% of total greenhouse gas (GHG) emissions in the European Union. Despite... more Livestock cause around 10% of total greenhouse gas (GHG) emissions in the European Union. Despite the large quantities, no economic policy is in place to reduce emissions from the sector. In this paper, we introduce consumption taxes on animal products in the European Union to reduce GHG emissions. Impacts are simulated using the CAPRI model, which was created to analyze the impacts of agricultural policy reforms within the EU. Tax levels of 16, 60 and 290 Euro per ton of GHG emissions are used in the estimations. Our results show that consumption taxes have small mitigation effects, up to 4.9% of total agricultural emissions from the EU-27, mainly due to inelastic demand. The main source of reductions is beef and France is the country where most reductions would take place, given high levels of production and consumption in the country, combined with a large demand elasticity of beef.
Uploads
Papers by Sarah Säll