Gunnar Brusewitz
| Gunnar Brusewitz | |||
|---|---|---|---|
 | |||
| Født | 7. okt. 1924[1][2][3] Ekerö församling[2] | ||
| Død | 10. juli 2004[2][3] (79 år) Rö församling[2] | ||
| Beskjeftigelse | Skribent,[4] kunstmaler, kunstner,[4] billedkunstner,[5] grafiker,[5] karikaturtegner,[5] illustratør[5] | ||
| Far | Per Emil Brusewitz | ||
| Søsken | Anita Brusewitz-Hansson | ||
| Nasjonalitet | Sverige[6] | ||
| Språk | Svensk[7][8][9] | ||
| Utmerkelser | Honoris causa Litteris et Artibus (1995) Årets Hedersupplänning (2003) | ||
Kurt Gunnar Brusewitz (født 7. oktober 1924 i Ekerö, død 10. juli 2004) var en svensk forfatter, kunstner og tegner.
Liv og virke
[rediger | rediger kilde]Bakgrunn
[rediger | rediger kilde]Brusewitz kom fra en slekt med kunstneriske tradisjoner og allerede tidlig ble det vekket i ham en interesse for naturen.[trenger referanse] Han gikk på Viggbyholmsskolan og studerte deretter videre i Strängnäs, men hans kunst- og naturinteresse gjorde at studiene ble lidende.[trenger referanse]
Han studerte da med større interesse skulptur, maleri og grafikk i årene 1941-45, samt ved Kungliga Akademien för de fria konsterna i 1949.
Karriere
[rediger | rediger kilde]Han var medarbeider i Stockholms-Tidningen, Svenska Dagbladet og Upsala Nya Tidning. Han var i tillegg ansatt i Sveriges Radio-TV, der han først og fremst produserte naturfilmer og medvirket i de klassiske naturprogrammene fra Korsnäsgården fra 1968, da han etterfulgte kunstneren Harald Wiberg.
Han har illustrert frimerker og bøker av Frans G. Bengtsson samt en utgave av Carl von Linnés landskapsreiser. Brusewitz ga ut en rekke bøker, hovedsakelig med natur- og kulturtema, med egne illustrasjoner. I 1980 deltok han som ekspedisjonsleder for den svenske polarekspedisjonen Ymer-80 med isbryteren Ymer. Året etter ga han ut sine inntrykk fra reisen i boken Arktisk sommar.
Brusewitz utformet diplomet til Nobelprisen i litteratur for årene 1963–1988.[trenger referanse]
Han har hatt separatutstillinger i London, Helsingfors, Raumo, Reykjavík, Melbourne, Mainau, Chicago, San Francisco og Philadelphia samt utstillinger på Naturhistoriska riksmuseet, Sjöhistoriska museet og Stockholms stadsmuseum. Han er representert i det svenske Nationalmuseum.
Brusewitz memoarer består av de tre bøkene Vågens barn (1994), Den ordkynniga pennan (1996) og Upptecknat och nedskrivet (1998).
Bibliografi
[rediger | rediger kilde]- Jägarsång 1950
- Djur på alla fyra 1955
- Fåglar i kikarn 1956
- Flyg mot soluppgången 1956
- Kallblodigt sällskap 1957
- Hemma vid fågelsången 1961
- Höstdagbok 1963
- Vårdagbok 1964
- Vinterdagbok 1965
- Sommardagbok 1966
- Jakt 1967
- Fåglalåt 1968
- Björnjägare och fjärilsmålare 1968
- Stockholm, staden på landet 1969
- Fyra årstider 1970
- Skissbok 1970
- Fyra litterära fåglar 1970
- Natur i Gambia 1971
- Sjö 1972
- Sjön-min årstidsspegel 1972
- Skog 1974
- Från höst till vår 1974
- Tal på Övralid 1976
- Harens vägar 1977
- Lång vår 1977
- Silverlöjan och den fattiges tröst 1977
- Strandspegling 1979
- Svalans våta grav 1979
- Historier från Roslagen 1979
- Arktisk sommar 1981
- Den nöjsamma nyttigheten 1982
- Solvarvets tecken 1983
- Drömmen om antipoden 1984
- Resa i tid och rum 1984
- Roslagsbygd 1986
- Björnholmen 1987
- Våra landskapsdjur 1988
- G Brusewitz antecknare 1988
- Guldörnen och duvorna 1989 (Om fuglemotiv hos Strindberg)
- Naturkalendern 1990
- Silver & guld 1991
- Vägval i minnesmark 1992
- Röster över vattnet 1993
- Älgtämjaren som slog på pukor 1993
- Synminnen och minnesbilder 1994
- Vågens barn 1994
- Naturreservat i Uppsala län 1995
- Ekoparken 1995
- Den otåliga pennan 1996
- Dagbok från en sjö 1996
- Pärtkorgens hemlighet 1997
- Uppskrivet och nedtecknat 1998
- Från Olof Rudbeck till Olof Thunman 1998
- Ishavskust 1999
- Stockholm mitt i seklet 1999
- Ett förgånget Stockholm 2001
- Lustresa på Göta kanal 2002
- Värderat och omvärderat 2002
- Folk och färder i Halland 2003
- Olof Thunmans Uppland 2005
Priser og utmerkelser
[rediger | rediger kilde]- Letterstedtska priset 1968
- Bernspriset 1969
- Letterstedtska priset 1973
- Övralidspriset 1976
- Natur och Kulturs kulturpris 1977
- Årets Pandabok 1989
- Harry Martinson-priset 1995
- Albert Engström-priset 1995[10]
- Litteris et Artibus 1996[11]
- Svenska jägareförbundets litteraturpris 1997[11]
- Sven Lidman-priset 2002[11]
Referanser
[rediger | rediger kilde]- ^ Artists of the World Online, AOW kunstner-ID 10144495[Hentet fra Wikidata]
- ^ a b c d Sveriges dödbok, oppført som 19241007-1118 Brusewitz, Kurt Gunnar, besøkt 6. desember 2019[Hentet fra Wikidata]
- ^ a b Autorités BnF, BNF-ID 12177992q, besøkt 10. oktober 2015[Hentet fra Wikidata]
- ^ a b LIBRIS, Kungliga biblioteket, Libris-URI jgvxxph24440jqh, Wikidata Q1798125, http://libris.kb.se/
- ^ a b c d Tsjekkias nasjonale autoritetsdatabase, NKC-identifikator mub2018990003, Wikidata Q13550863, http://autority.nkp.cz/
- ^ det svenske Nasjonalmuséets kunstnerliste, utgitt 12. februar 2016[Hentet fra Wikidata]
- ^ Bibliothèque nationale de France (på fr), Autorités BnF, BNF-ID 12177992q, Wikidata Q19938912, https://data.bnf.fr/
- ^ Tsjekkias nasjonale autoritetsdatabase, NKC-identifikator mub2018990003, Wikidata Q13550863, http://autority.nkp.cz/
- ^ CONOR.SI, CONOR.SI-ID 7448931, Wikidata Q16744133
- ^ Albert Engström-priset. Arkivert 24. februar 2010 hos Wayback Machine. Albert Engström-sällskapets nettsider, besøkt 2008-12-05.
- ^ a b c Gunnar Brusewitz, konstnären och resenären 1924 – 2004. Arkivert 14. november 2012 hos Wayback Machine. Lunds universitetsbiblioteks nettsider, besøkt 5 dec 2008.
Kilder
[rediger | rediger kilde]- Svenskt konstnärslexikon del I side 251 Allhems Förlag, Malmö