International Journal of Earth Sciences, Nov 27, 2007
... of massif-type anorthosite in S. Sweden Linus Brander Æ Ulf Söderlund ... The Mylonite Zone (... more ... of massif-type anorthosite in S. Sweden Linus Brander Æ Ulf Söderlund ... The Mylonite Zone (MZ) defines the boundary between the ES and the L. Brander (&) Earth Sciences Centre, Göteborg University, Box 460, 405 30 Göteborg, Sweden e-mail: [email protected] ...
I Sverige bestäms bergkvalité i huvudsak med mekaniska analyser såsom Kulkvarn, Mikrodeval (MDE) ... more I Sverige bestäms bergkvalité i huvudsak med mekaniska analyser såsom Kulkvarn, Mikrodeval (MDE) och Los Angeles (LA) tester. En av frågeställningarna i detta projekt är huruvida dessa tester är tillräckliga för att bestämma bergmaterialkvalitet. HVS:en (Heavy Vehicle Simulator) är en fordonssimulator i full skala som kan undersöka nedbrytning och deformation av vägkonstruktioner. Vägen kan testas för en stor väldefinierad trafikbelastning under en kort tid. I detta projekt har nedbrytningen och spårdjupsutvecklingen av obundna bärlager studerats. Resultaten från denna undersökning visar att: (i) Inget tydligt samband mellan bergmaterial (bärlager) med höga LA värden eller höga MDE värden och stor spårdjupsutveckling kunde påvisas. (ii) Mineralogin på bergmaterialet påverkar spårdjupsutvecklingen på de testade vägytorna. (iii) Resultatet visar att kompakteringen krossar ner ballastkornen. (iv) Det finns ett visst samband mellan graden av denna nedkrossning och bergartens LA-värde oc...
Plasterboard is a common building material used in several parts of a building. In the case of re... more Plasterboard is a common building material used in several parts of a building. In the case of retrofitting and demolition a part of the waste consists of components combined with the plasterboards, for example, frame work timber. In the case of new construction and retrofitting, construction waste is produced from clean plasterboard boards, either as cut off pieces or as unused whole boards. This waste can be used as raw material to produce new plasterboards. Manufacturers want to use gypsum from wasted boards to decrease the use of primary gypsum from mining and the quality requirements are relatively easy to achieve. In this project it has been found that the major construction companies already handle gypsum from new construction separately. This waste fraction could already be used in the production of new boards. Gypsum from retrofitting is usually assembled with other building materials and require more extensive efforts to achieve necessary purity to be used in the productio...
Denna rapport är en del av ett projekt med det övergripande målet att bygg- och rivningsavfall i ... more Denna rapport är en del av ett projekt med det övergripande målet att bygg- och rivningsavfall i högre utsträckning skall återvinnas eller återanvändas. Detta utan att kvaliteten på materialet, och därmed framtida byggnader, försämras. Syftet med projektet har varit att kartlägga och sammanställa de kunskaper och erfarenheter som finns kring de tekniska aspekterna vid cirkulära flöden av byggmaterial, med fokus på kvalitetsfrågor, att identifiera nya projekt som kan minska mängden bygg- och rivningsavfall som deponeras eller förbränns samt att skapa nya nätverk. Det finns spridd kunskap i byggbranschen om dessa frågor och dessutom finns en mängd forskningsresultat inom olika områden. I projektet har kunskaper och erfarenheter inom området samlats in genom litteraturstudier, workshops och seminarier, studiebesök och intervjuer. I första delen av rapporten diskuteras generella tekniska erfarenheter och utmaningar i olika delar av byggkedjan, medan utmaningar för specifika materialgrup...
Sustainable Construction Materials and Technologies (SCMT), 2019
Construction and Demolition Waste (CDW) accounts for approximately 25-30% of all waste generated ... more Construction and Demolition Waste (CDW) accounts for approximately 25-30% of all waste generated across Europe each year. However, Waste Framework Directive 2008/98/EC requires from all EU member states to achieve at least 70% re-use, recycling or other recovery of non-hazardous CDW by 2020. In response, the Horizon 2020 RE 4 Project (REuse and REcycling of CDW materials and structures in energy efficient pREfabricated elements for building REfurbishment and construction) consortium was set up. Its main aims are to assess the quality of various CDW fractions (e.g. mineral aggregate, timber, plastics, silt & clay), improve the quality of mineral aggregates and develop different building elements/components which contain at least 65% of CDW. Innovative building concepts will also be developed in an effort to improve recycling rates of future buildings through the use of prefabrication and modular design. The developed products and technologies will be assessed in a number of test sites by building 2-storey demonstration houses.
Bygg- och rivningsavfall utgör en av de största avfallsströmmarna i Sverige, samtidigt som den åt... more Bygg- och rivningsavfall utgör en av de största avfallsströmmarna i Sverige, samtidigt som den återvinning som sker sträcker sig till tillämpningar med relativt låga kvalitetskrav (downcycling). Sannolikt finns potential till att återanvända rivningsavfall i tillämpningar av högre status, till exempel i ny betong eller i delar av vägkropp där kvalitetskraven är högre. Syftet med denna rapport är att undersöka vilka regler och kvalitetskrav som finns för återvinning av den mineraliska materialfraktionen i rivningsavfall. Fokus har varit på hur denna fraktion måste vara beskaffad för att klara kvalitetskrav som ballast till vägbyggnad och ny betong. För vägbyggnad finns ett klassificeringssystem i den europeiska standarden SS-EN 13242 (Ballast för obundna och hydrauliskt bundna material för användning i anläggningsarbeten och vägbyggen) och i Trafikverkets kravdokument TDOK 2013:0532 (Alternativa material för vägkonstruktioner). Kvalitetsklassningen sker på basis av fraktionens sammansättning med avseende på ingående materialslag, där Klass 1 (högsta klassen) i princip bara innehåller krossad betong, murverk och obunden sten, medan det i lägre klasser (i ordningen 2, 3 och 4) accepteras stigande inslag av kvalitetssänkande material (tex metaller, plast, trä, lättviktsbetong). För viss klass måste dessutom tekniska krav uppfyllas, uttryckta i termer av motstånd mot nötning eller tryckhållfasthet. TDOK 2013:0532 anger vidare vilken kvalitetsklass som krävs för olika delar av vägkropp: Klass 1 eller 2 för Förstärkningslager till belagda vägar och Bärlager till belagda vägar, minst Klass 3 för Skyddslager till belagda vägar, samt minst Klass 4 för Underbyggnad och övriga fyllningar. För användning som betongballast krävs enligt SS 137003, vilket är den svenska tillämpningen till den europeiska betongstandarden SS-EN 206, att den återvunna ballasten karaktäriseras och klassificeras. Klassificeringen sker helt enligt standarden för betongballast (SS-EN 12620) och bygger likt systemet för användning som vägballast på innehåll och halter av ren betong och andra materialslag i den återvunna ballasten. Här är klasserna i nuläget endast två: Typ A och Typ B, där den förra är den högre (och renare) klassen. Eftersom SS-EN 12620 är harmoniserad ska återvunnen ballast till och med CE-märkas. CE-märkningen sker på samma sätt och med samma system som för primär/jungfrulig ballast, med några skillnader så som att analys av sammansättning med avseende på materialslag måste göras, samt att dokumentation och spårbarhet till rivningsprojekt måste finnas i kvalitetssystemet. Det står helt klart att hur användbar den mineraliska fraktionen från bygg- och rivningsavfall är beror på dess renhet, dvs. hur väl man lyckats hålla isär olika avfallsfraktioner. Generellt innehåller inte den krossade betongen i sig ämnen som kan vara skadliga för människa eller miljö; dessa finns snarare i andra materialslag som kan finnas ihop med betong i rivningsavfall. Under vissa perioder har man vid byggande av hus använt material som senare visat sig orsaka hälsoproblem och förbjudits. Exempel på sådana är ”blåbetong” (lättbetong baserad på uranrik alunskiffer) och byggprodukter med asbestcement och PCB-haltiga massor. Förekomst av dessa material i en byggnad som ska rivas måste inventeras och saneras och/eller hanteras på ett säkert sätt. Gynnsamt är förstås om man redan i rivningsskedet har kunnat separera de olika komponenterna, men även ett relativt blandat avfall kan separeras och sorteras mer eller mindre effektivt i efterhand. Moderna återvinningsanläggningar använder olika tekniker för att få ut rena(re) materialfraktioner från blandat avfall. Ofta involverar dessa tekniker flera steg av krossning, torr- och våtsållning, siktning, tvättning med högtrycksvatten och pressning av slam till kaka, i vilken oftast eventuella lakbara ämnen ansamlas. Tekniskt och miljömässigt är det fullt möjligt att återvinna rivningsavfall som ballast i ny betong och vägbyggnad, men idag sker detta alltså i mycket liten eller tom obefintlig utsträckning. Ett antal åtgärder med potential påverka i riktning att sådan återvinning ökar är: • Ta fram nationella End-of-Waste-kriterier för rivningsavfall, till exempel enligt brittisk modell. Ökar tydlighet för alla aktörer och minskar osäkerhet i tillståndsprövningen. • Gör livscykelperspektivet till ett starkt kriterium i offentlig upphandling, det vill säga att man får bonuspoäng utifrån detta samtidigt som det naturligtvis inte styr helt. Dessutom måste en LCA-bedömning ta hänsyn inte bara till CO2-ekvivalenter utan också andra miljöparametrar. • Sprid och förankra bäst praxis till kommunerna/beställarna, till exempel kring vilka sekundära material som enligt forskning och beprövad erfarenhet kan användas på vilket sätt och hur, så att krav kan ställas i upphandlingar. • Sprid kunskap och sök påverka Naturvårdsverket vad gäller riktlinjerna (och handboken) som stöd till kommuner och andra tillsynsmyndigheter, att krav…
Just nu är vi inne på en resa mot ett resurseffektivare samhälle, som bygger på cirkulär ekonomi.... more Just nu är vi inne på en resa mot ett resurseffektivare samhälle, som bygger på cirkulär ekonomi. I en sådan ekonomi stannar de råvaror och tillgångar vi tar ut från naturen (tex sten och kalksten till ballast och cement, och malm till stål) i samhällets materialkretslopp och slösas inte bort genom att tex läggas på deponi. I en cirkulär ekonomi undviker vi så långt som möjligt att avfall uppstår, men när något faktiskt måste kasseras så ska det återvinnas och ännu hellre återanvändas. Mål om ökad återvinning och återanvändning finns på såväl EU-nivå som nationell nivå inom de flesta sektorer och i och med EU:s Nya Gröna Giv, så har dessa strävande fått ökad tyngd. Samtidigt måste vi minska utsläppen av gaser som spär på växthuseffekten och den globala uppvärmningen, något som också i regel gynnas av ett mer resurseffektivt samhälle. Inom byggnadssektorn uppstår stora mängder avfall varje år när byggnader och konstruktioner rivs (i Sverige minst 10 miljoner ton mineraliskt rivningsa...
The conditions for initial tensile cracking around a rounded blunt and a sharp notch and subseque... more The conditions for initial tensile cracking around a rounded blunt and a sharp notch and subsequent propagation were investigated by means of wedge splitting tests on structurally isotropic granite ...
SwePub titelinformation: Age, tectonic setting and petrogenesis of the Habo Volcanic Suite: Evide... more SwePub titelinformation: Age, tectonic setting and petrogenesis of the Habo Volcanic Suite: Evidence for an active continental margin setting for the Transscandinavian Igneous Belt.
Project deliverable on RE<sup>4</sup> materials classification according to the poten... more Project deliverable on RE<sup>4</sup> materials classification according to the potential use for structural and non-structural applications. The document includes an overview of existing standards relevant for the RE<sup>4</sup> materials, their classification according to them and it also suggests new quality classes for these materials both for RE<sup>4</sup> and alternative applications.
Under 2014 reviderades den europeiska lagstiftningen avseende klassning av farligt avfall vilket ... more Under 2014 reviderades den europeiska lagstiftningen avseende klassning av farligt avfall vilket ocksa paverkar klassificeringen av askor fran avfallsforbranning, framforallt bottenaskor. Den klass ...
ONKALO POSE Experiment - Laboratory Determination of Density, Porosity and Mechanical Anisotropy ... more ONKALO POSE Experiment - Laboratory Determination of Density, Porosity and Mechanical Anisotropy of Gneiss and Granite
Plasterboard is a common building material used in several parts of a building. In the case of re... more Plasterboard is a common building material used in several parts of a building. In the case of retrofitting and demolition a part of the waste consists of components combined with the plasterboards ...
Vid forbranning av biobranslen och avfall genereras restprodukter, sa kallade energiaskor, som ka... more Vid forbranning av biobranslen och avfall genereras restprodukter, sa kallade energiaskor, som kan anvandas som konstruktionsmaterial. I detta notat 8-2016 redovisas ett projekt som identifierat vi ...
ONKALO POSE Experiment - Geological and Rock Mechanical Tests on Samples from a Heating Test at O... more ONKALO POSE Experiment - Geological and Rock Mechanical Tests on Samples from a Heating Test at Olkiluoto
A new methodology based on monitoring of crack propagation during small-scale mechanical tests on... more A new methodology based on monitoring of crack propagation during small-scale mechanical tests on sawn rock prisms under tension has been developed. The methodology includes a combination of differ ...
International Journal of Earth Sciences, Nov 27, 2007
... of massif-type anorthosite in S. Sweden Linus Brander Æ Ulf Söderlund ... The Mylonite Zone (... more ... of massif-type anorthosite in S. Sweden Linus Brander Æ Ulf Söderlund ... The Mylonite Zone (MZ) defines the boundary between the ES and the L. Brander (&amp;) Earth Sciences Centre, Göteborg University, Box 460, 405 30 Göteborg, Sweden e-mail: [email protected] ...
I Sverige bestäms bergkvalité i huvudsak med mekaniska analyser såsom Kulkvarn, Mikrodeval (MDE) ... more I Sverige bestäms bergkvalité i huvudsak med mekaniska analyser såsom Kulkvarn, Mikrodeval (MDE) och Los Angeles (LA) tester. En av frågeställningarna i detta projekt är huruvida dessa tester är tillräckliga för att bestämma bergmaterialkvalitet. HVS:en (Heavy Vehicle Simulator) är en fordonssimulator i full skala som kan undersöka nedbrytning och deformation av vägkonstruktioner. Vägen kan testas för en stor väldefinierad trafikbelastning under en kort tid. I detta projekt har nedbrytningen och spårdjupsutvecklingen av obundna bärlager studerats. Resultaten från denna undersökning visar att: (i) Inget tydligt samband mellan bergmaterial (bärlager) med höga LA värden eller höga MDE värden och stor spårdjupsutveckling kunde påvisas. (ii) Mineralogin på bergmaterialet påverkar spårdjupsutvecklingen på de testade vägytorna. (iii) Resultatet visar att kompakteringen krossar ner ballastkornen. (iv) Det finns ett visst samband mellan graden av denna nedkrossning och bergartens LA-värde oc...
Plasterboard is a common building material used in several parts of a building. In the case of re... more Plasterboard is a common building material used in several parts of a building. In the case of retrofitting and demolition a part of the waste consists of components combined with the plasterboards, for example, frame work timber. In the case of new construction and retrofitting, construction waste is produced from clean plasterboard boards, either as cut off pieces or as unused whole boards. This waste can be used as raw material to produce new plasterboards. Manufacturers want to use gypsum from wasted boards to decrease the use of primary gypsum from mining and the quality requirements are relatively easy to achieve. In this project it has been found that the major construction companies already handle gypsum from new construction separately. This waste fraction could already be used in the production of new boards. Gypsum from retrofitting is usually assembled with other building materials and require more extensive efforts to achieve necessary purity to be used in the productio...
Denna rapport är en del av ett projekt med det övergripande målet att bygg- och rivningsavfall i ... more Denna rapport är en del av ett projekt med det övergripande målet att bygg- och rivningsavfall i högre utsträckning skall återvinnas eller återanvändas. Detta utan att kvaliteten på materialet, och därmed framtida byggnader, försämras. Syftet med projektet har varit att kartlägga och sammanställa de kunskaper och erfarenheter som finns kring de tekniska aspekterna vid cirkulära flöden av byggmaterial, med fokus på kvalitetsfrågor, att identifiera nya projekt som kan minska mängden bygg- och rivningsavfall som deponeras eller förbränns samt att skapa nya nätverk. Det finns spridd kunskap i byggbranschen om dessa frågor och dessutom finns en mängd forskningsresultat inom olika områden. I projektet har kunskaper och erfarenheter inom området samlats in genom litteraturstudier, workshops och seminarier, studiebesök och intervjuer. I första delen av rapporten diskuteras generella tekniska erfarenheter och utmaningar i olika delar av byggkedjan, medan utmaningar för specifika materialgrup...
Sustainable Construction Materials and Technologies (SCMT), 2019
Construction and Demolition Waste (CDW) accounts for approximately 25-30% of all waste generated ... more Construction and Demolition Waste (CDW) accounts for approximately 25-30% of all waste generated across Europe each year. However, Waste Framework Directive 2008/98/EC requires from all EU member states to achieve at least 70% re-use, recycling or other recovery of non-hazardous CDW by 2020. In response, the Horizon 2020 RE 4 Project (REuse and REcycling of CDW materials and structures in energy efficient pREfabricated elements for building REfurbishment and construction) consortium was set up. Its main aims are to assess the quality of various CDW fractions (e.g. mineral aggregate, timber, plastics, silt & clay), improve the quality of mineral aggregates and develop different building elements/components which contain at least 65% of CDW. Innovative building concepts will also be developed in an effort to improve recycling rates of future buildings through the use of prefabrication and modular design. The developed products and technologies will be assessed in a number of test sites by building 2-storey demonstration houses.
Bygg- och rivningsavfall utgör en av de största avfallsströmmarna i Sverige, samtidigt som den åt... more Bygg- och rivningsavfall utgör en av de största avfallsströmmarna i Sverige, samtidigt som den återvinning som sker sträcker sig till tillämpningar med relativt låga kvalitetskrav (downcycling). Sannolikt finns potential till att återanvända rivningsavfall i tillämpningar av högre status, till exempel i ny betong eller i delar av vägkropp där kvalitetskraven är högre. Syftet med denna rapport är att undersöka vilka regler och kvalitetskrav som finns för återvinning av den mineraliska materialfraktionen i rivningsavfall. Fokus har varit på hur denna fraktion måste vara beskaffad för att klara kvalitetskrav som ballast till vägbyggnad och ny betong. För vägbyggnad finns ett klassificeringssystem i den europeiska standarden SS-EN 13242 (Ballast för obundna och hydrauliskt bundna material för användning i anläggningsarbeten och vägbyggen) och i Trafikverkets kravdokument TDOK 2013:0532 (Alternativa material för vägkonstruktioner). Kvalitetsklassningen sker på basis av fraktionens sammansättning med avseende på ingående materialslag, där Klass 1 (högsta klassen) i princip bara innehåller krossad betong, murverk och obunden sten, medan det i lägre klasser (i ordningen 2, 3 och 4) accepteras stigande inslag av kvalitetssänkande material (tex metaller, plast, trä, lättviktsbetong). För viss klass måste dessutom tekniska krav uppfyllas, uttryckta i termer av motstånd mot nötning eller tryckhållfasthet. TDOK 2013:0532 anger vidare vilken kvalitetsklass som krävs för olika delar av vägkropp: Klass 1 eller 2 för Förstärkningslager till belagda vägar och Bärlager till belagda vägar, minst Klass 3 för Skyddslager till belagda vägar, samt minst Klass 4 för Underbyggnad och övriga fyllningar. För användning som betongballast krävs enligt SS 137003, vilket är den svenska tillämpningen till den europeiska betongstandarden SS-EN 206, att den återvunna ballasten karaktäriseras och klassificeras. Klassificeringen sker helt enligt standarden för betongballast (SS-EN 12620) och bygger likt systemet för användning som vägballast på innehåll och halter av ren betong och andra materialslag i den återvunna ballasten. Här är klasserna i nuläget endast två: Typ A och Typ B, där den förra är den högre (och renare) klassen. Eftersom SS-EN 12620 är harmoniserad ska återvunnen ballast till och med CE-märkas. CE-märkningen sker på samma sätt och med samma system som för primär/jungfrulig ballast, med några skillnader så som att analys av sammansättning med avseende på materialslag måste göras, samt att dokumentation och spårbarhet till rivningsprojekt måste finnas i kvalitetssystemet. Det står helt klart att hur användbar den mineraliska fraktionen från bygg- och rivningsavfall är beror på dess renhet, dvs. hur väl man lyckats hålla isär olika avfallsfraktioner. Generellt innehåller inte den krossade betongen i sig ämnen som kan vara skadliga för människa eller miljö; dessa finns snarare i andra materialslag som kan finnas ihop med betong i rivningsavfall. Under vissa perioder har man vid byggande av hus använt material som senare visat sig orsaka hälsoproblem och förbjudits. Exempel på sådana är ”blåbetong” (lättbetong baserad på uranrik alunskiffer) och byggprodukter med asbestcement och PCB-haltiga massor. Förekomst av dessa material i en byggnad som ska rivas måste inventeras och saneras och/eller hanteras på ett säkert sätt. Gynnsamt är förstås om man redan i rivningsskedet har kunnat separera de olika komponenterna, men även ett relativt blandat avfall kan separeras och sorteras mer eller mindre effektivt i efterhand. Moderna återvinningsanläggningar använder olika tekniker för att få ut rena(re) materialfraktioner från blandat avfall. Ofta involverar dessa tekniker flera steg av krossning, torr- och våtsållning, siktning, tvättning med högtrycksvatten och pressning av slam till kaka, i vilken oftast eventuella lakbara ämnen ansamlas. Tekniskt och miljömässigt är det fullt möjligt att återvinna rivningsavfall som ballast i ny betong och vägbyggnad, men idag sker detta alltså i mycket liten eller tom obefintlig utsträckning. Ett antal åtgärder med potential påverka i riktning att sådan återvinning ökar är: • Ta fram nationella End-of-Waste-kriterier för rivningsavfall, till exempel enligt brittisk modell. Ökar tydlighet för alla aktörer och minskar osäkerhet i tillståndsprövningen. • Gör livscykelperspektivet till ett starkt kriterium i offentlig upphandling, det vill säga att man får bonuspoäng utifrån detta samtidigt som det naturligtvis inte styr helt. Dessutom måste en LCA-bedömning ta hänsyn inte bara till CO2-ekvivalenter utan också andra miljöparametrar. • Sprid och förankra bäst praxis till kommunerna/beställarna, till exempel kring vilka sekundära material som enligt forskning och beprövad erfarenhet kan användas på vilket sätt och hur, så att krav kan ställas i upphandlingar. • Sprid kunskap och sök påverka Naturvårdsverket vad gäller riktlinjerna (och handboken) som stöd till kommuner och andra tillsynsmyndigheter, att krav…
Just nu är vi inne på en resa mot ett resurseffektivare samhälle, som bygger på cirkulär ekonomi.... more Just nu är vi inne på en resa mot ett resurseffektivare samhälle, som bygger på cirkulär ekonomi. I en sådan ekonomi stannar de råvaror och tillgångar vi tar ut från naturen (tex sten och kalksten till ballast och cement, och malm till stål) i samhällets materialkretslopp och slösas inte bort genom att tex läggas på deponi. I en cirkulär ekonomi undviker vi så långt som möjligt att avfall uppstår, men när något faktiskt måste kasseras så ska det återvinnas och ännu hellre återanvändas. Mål om ökad återvinning och återanvändning finns på såväl EU-nivå som nationell nivå inom de flesta sektorer och i och med EU:s Nya Gröna Giv, så har dessa strävande fått ökad tyngd. Samtidigt måste vi minska utsläppen av gaser som spär på växthuseffekten och den globala uppvärmningen, något som också i regel gynnas av ett mer resurseffektivt samhälle. Inom byggnadssektorn uppstår stora mängder avfall varje år när byggnader och konstruktioner rivs (i Sverige minst 10 miljoner ton mineraliskt rivningsa...
The conditions for initial tensile cracking around a rounded blunt and a sharp notch and subseque... more The conditions for initial tensile cracking around a rounded blunt and a sharp notch and subsequent propagation were investigated by means of wedge splitting tests on structurally isotropic granite ...
SwePub titelinformation: Age, tectonic setting and petrogenesis of the Habo Volcanic Suite: Evide... more SwePub titelinformation: Age, tectonic setting and petrogenesis of the Habo Volcanic Suite: Evidence for an active continental margin setting for the Transscandinavian Igneous Belt.
Project deliverable on RE<sup>4</sup> materials classification according to the poten... more Project deliverable on RE<sup>4</sup> materials classification according to the potential use for structural and non-structural applications. The document includes an overview of existing standards relevant for the RE<sup>4</sup> materials, their classification according to them and it also suggests new quality classes for these materials both for RE<sup>4</sup> and alternative applications.
Under 2014 reviderades den europeiska lagstiftningen avseende klassning av farligt avfall vilket ... more Under 2014 reviderades den europeiska lagstiftningen avseende klassning av farligt avfall vilket ocksa paverkar klassificeringen av askor fran avfallsforbranning, framforallt bottenaskor. Den klass ...
ONKALO POSE Experiment - Laboratory Determination of Density, Porosity and Mechanical Anisotropy ... more ONKALO POSE Experiment - Laboratory Determination of Density, Porosity and Mechanical Anisotropy of Gneiss and Granite
Plasterboard is a common building material used in several parts of a building. In the case of re... more Plasterboard is a common building material used in several parts of a building. In the case of retrofitting and demolition a part of the waste consists of components combined with the plasterboards ...
Vid forbranning av biobranslen och avfall genereras restprodukter, sa kallade energiaskor, som ka... more Vid forbranning av biobranslen och avfall genereras restprodukter, sa kallade energiaskor, som kan anvandas som konstruktionsmaterial. I detta notat 8-2016 redovisas ett projekt som identifierat vi ...
ONKALO POSE Experiment - Geological and Rock Mechanical Tests on Samples from a Heating Test at O... more ONKALO POSE Experiment - Geological and Rock Mechanical Tests on Samples from a Heating Test at Olkiluoto
A new methodology based on monitoring of crack propagation during small-scale mechanical tests on... more A new methodology based on monitoring of crack propagation during small-scale mechanical tests on sawn rock prisms under tension has been developed. The methodology includes a combination of differ ...
Uploads
Papers by Linus Brander