Wikipedia:Dagens skandinaviske artikel/januar 2009
Dagens skandinaviske artikel-arkiv for 2015
Januar - Februar - Marts - April - Maj
- Juni
- Juli
- August - September - Oktober - November - December
Dagens skandinaviske artikel-arkiv for 2014
Januar - Februar - Marts - April - Maj - Juni - Juli - August - September - Oktober - November - December
Hvis dagens artikel på forsiden ikke viser dagens artikel for dagen i dag, så er det sandsynligvis fordi cachen ikke er opdateret korrekt.
Tryk på dette link for at opdatere forsiden til den korrekte dagens artikel.
Tryk på dette link for at gøre det samme for denne side.
Dagens skandinaviske artikel
[rediger kildetekst]Et arkiv over dagens skandinaviske artikler der blev vist på forsiden. Artiklerne følger en rotationsordning, da de andre skandinaviske Wikipediaer ikke skifter artikel hver dag:
- Mandag: Norsk (bokmål)
- Tirsdag: Svensk
- Onsdag: Norsk (nynorsk)
- Torsdag: Norsk (bokmål)
- Fredag: Svensk
- Lørdag: Norsk (nynorsk)
- Søndag: Svensk - eller gæstedag - f.eks. finsk, færøsk, grønlandsk, islandsk, samisk.
Artiklerne kan hentes her
[rediger kildetekst]Skanwiki - dette er at foretrække, eftersom de her allerede ligger færdig-formaterede til brug på den danske wikipedia:
Hvis de ikke endnu ligger klar på Skanwiki, kan du gå direkte til disse steder:
- no:Wikipedia:Ukens artikkel/2024
- nn:Wikipedia:Utvald artikkel/2024
- sv:Wikipedia:Utvald artikel
- fi:Malline:Valitut palat/2024
- fo:Wikipedia:Aðrar mánaðargreinir (månedens artikel)
- is:Wikipedia:Grein mánaðarins/2024 (månedens artikel)
1. januar
Sovjetunionen var en kommunistisk stat i Øst-Europa og Asia som eksisterte i perioden 1922 til 1991. Sovjetunionen var et samvelde av 15 formelt autonome republikker, med Russland som den største og klart dominerende delrepublikken. Den russiske sovjetrepublikkens store dominans gjorde at Sovjetunionen ofte ble omtalt som «Russland» eller «Sovjet-Russland» i Vesten, selv om denne betegnelsen ikke var helt nøyaktig.
Sovjetunionen vokste frem i etterkant av første verdenskrig, da det gamle russiske keiserriket gikk under i Den russiske revolusjon. Etter en kaotisk periode kjent som Den russiske borgerkrigen fikk Lenins bolsjeviker makten over mesteparten av det gamle russiske riket. Etter Lenins død gikk makten etterhvert til Josef Stalin, som med sin kommandoøkonomi og brutale metoder fikk landet gjennom en storstilt industrialisering. I 1941 ble landet angrepet av Nazi-Tyskland, men etter fire år med de mest omfattende krigshandlinger verden til nå har sett sto Sovjetunionen igjen som en av verdens to supermakter. Etterkrigstiden ble preget av den kalde krigen, en ideologisk og politisk maktkamp mellom Sovjetunionen og de kommunistiske landene på den ene siden og USA og Vesten på den andre siden. Utover på 1980-tallet ble det klart at Sovjetblokken tapte denne kampen, og da Gorbatsjov overtok makten i Sovjetunionen i 1985 var det klart at det var nødvendig med grunnleggende reformer i samfunnsstrukturen. Gorbatsjov mislyktes imidlertid i å holde landet samlet, og i løpet av 1990-91 gikk det tidligere så mektige Sovjetunionen i oppløsning. Les mer...
se -
se norsk -
diskussion -
historik
2. januar
Det første krosstoget vart starta i 1095 av pave Urban II med mål om å frigjere den heilage byen Jerusalem og Det heilage landet frå muslimane og frigjere dei austlege kristne får det muslimske styret. Det som starta som ei bøn frå den austromerske keisaren Alexius I Comnenus om hjelp frå vestlege leigesoldatar til å kjempa mot seldsjukk-dynastiet i Anatolia, snudde raskt til ei veldig folkevandring og erobring av områda utafor Europa. Både riddarar og bønder frå mange nasjonar i Vest-Europa reiste over hav og land mot Jerusalem og erobra byen i juli 1099, der dei oppretta kongedømet Jerusalem og andre krossfararstatar. Desse statane varte i nesten to hundre år og det første krosstoget var eit vendepunkt i utvidinga av dei vestlege maktene, i tillegg til at dei første internasjonale handelsrutene frå vest mot aust vart opna sidan fallet til Vestromarriket. Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
3. januar
Svenska är ett nordiskt språk som talas av över tio miljoner människor i Sverige och delar av Finland, särskilt i kustområdena och på Åland. Det är i stort sett ömsesidigt begripligt med norska och i mindre utsträckning danska. Liksom de övriga nordiska språken härstammar svenskan från en gren av fornnordiska, den gemensamma språkstammen för de germanska folken i Skandinavien.
Standardsvenska, även kallat rikssvenska, är namnet på den nationella standard-dialekt som sedan 1800-talet utvecklats ur mellansvenska dialekter och varit väletablerad sedan början av 1900-talet. Trots att många regionala varianter med rötter i äldre lokala dialekter fortfarande talas är både talspråk och särskilt skriftspråk i hög grad standardiserade. Vissa dialekter kan skilja sig väsentligt från standardspråket i fråga om grammatik och ordförråd och är inte alltid ömsesidigt begripliga med standardsvenska. Dessa dialekter talas av minoriteter på landsbygden som ofta har låg social mobilitet. Trots att de inte är omedelbart hotade av att dö ut har de lokala dialekterna varit på tillbakagång sedan början av 1900-talet, trots att många är välutforskade och trots att användningen i dag ofta uppmuntras. mer ...
se -
se svensk -
diskussion -
historik
4. januar
Sovjetunionen var en kommunistisk stat i Øst-Europa og Asia som eksisterte i perioden 1922 til 1991. Sovjetunionen var et samvelde av 15 formelt autonome republikker, med Russland som den største og klart dominerende delrepublikken. Den russiske sovjetrepublikkens store dominans gjorde at Sovjetunionen ofte ble omtalt som «Russland» eller «Sovjet-Russland» i Vesten, selv om denne betegnelsen ikke var helt nøyaktig.
Sovjetunionen vokste frem i etterkant av første verdenskrig, da det gamle russiske keiserriket gikk under i Den russiske revolusjon. Etter en kaotisk periode kjent som Den russiske borgerkrigen fikk Lenins bolsjeviker makten over mesteparten av det gamle russiske riket. Etter Lenins død gikk makten etterhvert til Josef Stalin, som med sin kommandoøkonomi og brutale metoder fikk landet gjennom en storstilt industrialisering. I 1941 ble landet angrepet av Nazi-Tyskland, men etter fire år med de mest omfattende krigshandlinger verden til nå har sett sto Sovjetunionen igjen som en av verdens to supermakter. Etterkrigstiden ble preget av den kalde krigen, en ideologisk og politisk maktkamp mellom Sovjetunionen og de kommunistiske landene på den ene siden og USA og Vesten på den andre siden. Utover på 1980-tallet ble det klart at Sovjetblokken tapte denne kampen, og da Gorbatsjov overtok makten i Sovjetunionen i 1985 var det klart at det var nødvendig med grunnleggende reformer i samfunnsstrukturen. Gorbatsjov mislyktes imidlertid i å holde landet samlet, og i løpet av 1990-91 gikk det tidligere så mektige Sovjetunionen i oppløsning. Les mer...
se -
historik
5. januar
Liste over hurtigruteskip er en oversikt over 90 skip som har seilt for Hurtigruten siden starten 2. juli 1893, i rute mellom Bergen og Kirkenes (opprinnelig Trondheim – Hammerfest).
Siden den spede begynnelsen i 1893, har skipene gjennomgått en rivende utvikling. I bruttotonnasje er dagens største skip MS «Midnatsol» omtrent 25 ganger større enn DS «Vesteraalen», det første hurtigruteskipet. Passasjerkapasiteten er økt fra DS «Vesteraalen»s 200 til MS «Midnatsol»s 1 000. Når det gjelder passasjer-bekvemmeligheter har det også vært stor utvikling. Til å begynne med var passasjerer på 3. plass (3. klasse) henvist til en sovesal forut på banjerdekk. 1. plass passasjerer hadde bedre standard, men innlagt vann på lugarene kom ikke før på 1920-tallet. Helt fra de første årene satset rederiene på turisttrafikk i sommerhalvåret, og dette bidro til at standarden på lugarer og salonger gradvis ble hevet. På 1970-tallet ble klasseinndelingen i hurtigruten avskaffet. Før andre verdenskrig besto hurtigruteflåten utelukkende av dampskip. Først ved leveringen av MS «Nordnorge» i 1964, ble det siste dampskipet DS «Lofoten» utfaset. Les mer...
se -
se norsk -
diskussion -
historik
6. januar
Romferja Columbia var den første romferja som vart teken i bruk av den amerikanske romfartsorganisasjonen NASA. Bygginga av Columbia (1975 - 1979) gjekk føre seg hovudsakleg i Palmdale i California. Denne første ferda med romferja Columbia fekk ferdsnamnet STS-1, ei forkorting av Space Transportation System 1. To astronautar vart skotne opp med romferja den 12. april 1981, på tjueårsjubileumet for menneskeleg romfart.
Om morgonen den 1. februar 2003 var Columbia på veg tilbake til Jorda etter ein 16 dagars lang ferd. Omlag eit kvarter før romferja var planlagt å lande i Florida, mista NASA radiokontakten med romferja. Video-opptak viste at Columbia gjekk i oppløysing over Texas. Både romferja og heile mannskapet gjekk tapt. Ein bit frå drivstofftanken som hadde treft og skada vingen på Columbia, fekk skulda for ulykka.
Romferja Columbia flaug 28 romferder, hadde over 300 dagar i verdsrommet, fullførte 4808 gonger rundt jorda, og flaug over 200 millionar km totalt. Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
7. januar
Ramlösa hälsobrunn är en hälsobrunn belägen i Ramlösa i sydöstra Helsingborg, grundad den 17 juni 1707 av Johan Jacob Döbelius. Brunnen byggdes upp kring den järnbrunn som Döbelius undersökt 1701, 1705 och 1706. Under loppet av 1700-talet ökade hälsobrunnens anseende och besöktes av gäster från både Sverige och Danmark. Ramlösa brunn hade sin storhetsperiod i början av 1800-talet, då flera medlemmar av kungafamiljen och personer ur adeln regelbundet besökte anläggningen. I slutet av 1890-talet fann man en ny och mer mineralrik alkalisk källa, vilket blev starten för det buteljerade vattnet och det moderna Ramlösaföretaget. Samtidigt minskade hälsobrunnens ursprungliga verksamhet, som slutligen lades ner 1973. Efter exploateringshot under 1970-talet skyddades flera av byggnaderna som byggnadsminnen och nästan hela parken klassades som ett skyddsområde inom byggnadsminnesförklaringen. Les mer...
se -
se svensk -
diskussion -
historik
8. januar
Liste over hurtigruteskip er en oversikt over 90 skip som har seilt for Hurtigruten siden starten 2. juli 1893, i rute mellom Bergen og Kirkenes (opprinnelig Trondheim – Hammerfest).
Siden den spede begynnelsen i 1893, har skipene gjennomgått en rivende utvikling. I bruttotonnasje er dagens største skip MS «Midnatsol» omtrent 25 ganger større enn DS «Vesteraalen», det første hurtigruteskipet. Passasjerkapasiteten er økt fra DS «Vesteraalen»s 200 til MS «Midnatsol»s 1 000. Når det gjelder passasjer-bekvemmeligheter har det også vært stor utvikling. Til å begynne med var passasjerer på 3. plass (3. klasse) henvist til en sovesal forut på banjerdekk. 1. plass passasjerer hadde bedre standard, men innlagt vann på lugarene kom ikke før på 1920-tallet. Helt fra de første årene satset rederiene på turisttrafikk i sommerhalvåret, og dette bidro til at standarden på lugarer og salonger gradvis ble hevet. På 1970-tallet ble klasseinndelingen i hurtigruten avskaffet. Før andre verdenskrig besto hurtigruteflåten utelukkende av dampskip. Først ved leveringen av MS «Nordnorge» i 1964, ble det siste dampskipet DS «Lofoten» utfaset. Les mer...
se -
se norsk -
diskussion -
historik
9. januar
Romferja Columbia var den første romferja som vart teken i bruk av den amerikanske romfartsorganisasjonen NASA. Bygginga av Columbia (1975 - 1979) gjekk føre seg hovudsakleg i Palmdale i California. Denne første ferda med romferja Columbia fekk ferdsnamnet STS-1, ei forkorting av Space Transportation System 1. To astronautar vart skotne opp med romferja den 12. april 1981, på tjueårsjubileumet for menneskeleg romfart.
Om morgonen den 1. februar 2003 var Columbia på veg tilbake til Jorda etter ein 16 dagars lang ferd. Omlag eit kvarter før romferja var planlagt å lande i Florida, mista NASA radiokontakten med romferja. Video-opptak viste at Columbia gjekk i oppløysing over Texas. Både romferja og heile mannskapet gjekk tapt. Ein bit frå drivstofftanken som hadde treft og skada vingen på Columbia, fekk skulda for ulykka.
Romferja Columbia flaug 28 romferder, hadde over 300 dagar i verdsrommet, fullførte 4808 gonger rundt jorda, og flaug over 200 millionar km totalt. Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
10. januar
Ramlösa hälsobrunn är en hälsobrunn belägen i Ramlösa i sydöstra Helsingborg, grundad den 17 juni 1707 av Johan Jacob Döbelius. Brunnen byggdes upp kring den järnbrunn som Döbelius undersökt 1701, 1705 och 1706. Under loppet av 1700-talet ökade hälsobrunnens anseende och besöktes av gäster från både Sverige och Danmark. Ramlösa brunn hade sin storhetsperiod i början av 1800-talet, då flera medlemmar av kungafamiljen och personer ur adeln regelbundet besökte anläggningen. I slutet av 1890-talet fann man en ny och mer mineralrik alkalisk källa, vilket blev starten för det buteljerade vattnet och det moderna Ramlösaföretaget. Samtidigt minskade hälsobrunnens ursprungliga verksamhet, som slutligen lades ner 1973. Efter exploateringshot under 1970-talet skyddades flera av byggnaderna som byggnadsminnen och nästan hela parken klassades som ett skyddsområde inom byggnadsminnesförklaringen. Les mer...
se -
se svensk -
diskussion -
historik
11. januar
Witold Lutosławski, född 25 januari 1913 i Warszawa, Polen, död 7 februari 1994 i Warszawa, var en polsk tonsättare, pianist och dirigent.
Lutosławski var en av 1900-talets främsta europeiska tonsättare och en av de främsta i Polen under sina tre sista decennier. Under sin levnad erhöll Lutosławski många internationella utmärkelser och priser, bland andra Vita örnens orden (polska Order Orła Białego), den främsta polska utmärkelsen samt Polarpriset 1993.
I sin ungdom studerade Lutosławski piano och komposition i Warszawa. Hans tidiga verk var påverkade av polsk folkmusik. Han började utveckla sin karaktäristiska kompositionsteknik i slutet av 50-talet. Musiken från den här perioden och framåt inbegriper en egen metod att bygga harmonier av mindre grupper av intervall. Den använder också slumpmässiga processer i vilka stämmornas rytmiska samordning inbegriper ett moment av slumpmässighet. Hans kompositioner omfattar fyra symfonier, en konsert för orkester, flera konserter för solo och orkester och orkestrala sångcykler. mer ...
se -
historik
12. januar
Gresk mytologi omfatter en mengde mytologiske fortellinger fra antikkens Hellas, som handler om de antikke grekernes guder og helter, verdens natur og deres egne kulter og rituelle praksis. Moderne forskere har henvist til mytene og studert dem i et forsøk på å kaste lys over de religiøse og politiske institusjonene i det gamle Hellas og på den antikke greske sivilisasjonen.
Gresk mytologi består delvis av en stor samling fortellinger som forklarer opprinnelsen til verden, og livene og opplevelsene til vidt forskjellige guder, gudinner, helter, heltinner og andre mytologiske vesener. Disse beretningene var opprinnelig muntlig poetisk tradisjon. De greske mytene er i dag hovedsakelig kjent fra gresk litteratur. De eldste kjente litterære kildene, Homers episke dikt Iliaden og Odysseen, fokuserte på hendelsene rundt Trojanerkrigen. To dikt av Hesiod, Theogonien og Arbeid og Dager, inneholder beretninger om verdens skapelse, de etterfølgende guddommelige herskerne, menneskets tidsaldre, opprinnelsen til menneskets skjebne og opprinnelsen til offerpraksisene.
Gresk mytologi har hatt betydelig innflytelse på kultur, kunst og litteratur i den vestlige sivilisasjon. Les mer...
se -
se norsk -
diskussion -
historik
13. januar
Hillél (ca 70 fvt.–10 evt.) var ein jødisk religiøs leiar og lærar. Han er ein av dei mest vørdte historiske figurane i jødedommen.
Hillél var født i Babylonia i det 1. hundreåret fvt. Familien hans var ætta frå Kong David og han studerte hjå dei mest vidgjetne jødiske lærarane («darsjaním») i dei dagane.
Hillél blei snart den fremste av alle studentane. Kunna hans var så djup at alle leiarane av akademiet, «Bene Bathyra», gjekk av til fordel for han. Han blei kjent som den høgaste av alle farisearane, og var i praksis andeleg leiar over alle jødar i resten av livet sitt.
Mellom anna sa han: «Det som du misliker, gjer ikkje det mot nesten din. Dette er heile lova; resten er merknader. Gå no og lær!»
Hillél påverka den jødiske livstilen i stor grad, og den jødiske tradisjonen ser han som eit sinnbilete på korleis ein religiøs leiar må framføre seg. Han sette den jødiske tradisjonen fri frå bokstavleg og streng tolking, og gav jødedom styrken til å overleva alle vanskane som religionen måtte takla i framtida. Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
14. januar
Slaget vid Gebora ägde rum 19 februari 1811. Det var ett mindre slag under det Spanska självständighetskriget och ägde rum nära Badajoz, Spanien, mellan spanska och franska arméer. En svagare fransk styrka besegrade, och nära nog tillintetgjorde, den spanska extremaduranska armén.
I ett försök att hjälpa till att befria marskalk André Massénas armé från dess positioner i Portugal - nedtryckta framför Lissabons befästningslinjer vid Torres Vedras - ledde marskalk Nicolas Jean de Dieu Soult delar av den franska Armée du Midi (den Södra armén) från Andalusien in i den angränsande spanska regionen Extremadura och belägrade den viktiga fortstaden Badajoz. mer ...
se -
se svensk -
diskussion -
historik
15. januar
Gresk mytologi omfatter en mengde mytologiske fortellinger fra antikkens Hellas, som handler om de antikke grekernes guder og helter, verdens natur og deres egne kulter og rituelle praksis. Moderne forskere har henvist til mytene og studert dem i et forsøk på å kaste lys over de religiøse og politiske institusjonene i det gamle Hellas og på den antikke greske sivilisasjonen.
Gresk mytologi består delvis av en stor samling fortellinger som forklarer opprinnelsen til verden, og livene og opplevelsene til vidt forskjellige guder, gudinner, helter, heltinner og andre mytologiske vesener. Disse beretningene var opprinnelig muntlig poetisk tradisjon. De greske mytene er i dag hovedsakelig kjent fra gresk litteratur. De eldste kjente litterære kildene, Homers episke dikt Iliaden og Odysseen, fokuserte på hendelsene rundt Trojanerkrigen. To dikt av Hesiod, Theogonien og Arbeid og Dager, inneholder beretninger om verdens skapelse, de etterfølgende guddommelige herskerne, menneskets tidsaldre, opprinnelsen til menneskets skjebne og opprinnelsen til offerpraksisene.
Gresk mytologi har hatt betydelig innflytelse på kultur, kunst og litteratur i den vestlige sivilisasjon. Les mer...
se -
se norsk -
diskussion -
historik
16. januar
Hillél (ca 70 fvt.–10 evt.) var ein jødisk religiøs leiar og lærar. Han er ein av dei mest vørdte historiske figurane i jødedommen.
Hillél var født i Babylonia i det 1. hundreåret fvt. Familien hans var ætta frå Kong David og han studerte hjå dei mest vidgjetne jødiske lærarane («darsjaním») i dei dagane.
Hillél blei snart den fremste av alle studentane. Kunna hans var så djup at alle leiarane av akademiet, «Bene Bathyra», gjekk av til fordel for han. Han blei kjent som den høgaste av alle farisearane, og var i praksis andeleg leiar over alle jødar i resten av livet sitt.
Mellom anna sa han: «Det som du misliker, gjer ikkje det mot nesten din. Dette er heile lova; resten er merknader. Gå no og lær!»
Hillél påverka den jødiske livstilen i stor grad, og den jødiske tradisjonen ser han som eit sinnbilete på korleis ein religiøs leiar må framføre seg. Han sette den jødiske tradisjonen fri frå bokstavleg og streng tolking, og gav jødedom styrken til å overleva alle vanskane som religionen måtte takla i framtida. Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
17. januar
Slaget vid Gebora ägde rum 19 februari 1811. Det var ett mindre slag under det Spanska självständighetskriget och ägde rum nära Badajoz, Spanien, mellan spanska och franska arméer. En svagare fransk styrka besegrade, och nära nog tillintetgjorde, den spanska extremaduranska armén.
I ett försök att hjälpa till att befria marskalk André Massénas armé från dess positioner i Portugal - nedtryckta framför Lissabons befästningslinjer vid Torres Vedras - ledde marskalk Nicolas Jean de Dieu Soult delar av den franska Armée du Midi (den Södra armén) från Andalusien in i den angränsande spanska regionen Extremadura och belägrade den viktiga fortstaden Badajoz. mer ...
se -
se svensk -
diskussion -
historik
18. januar
Kejsarpingvin (Aptenodytes forsteri) är den största och tyngsta nu levande pingvinarten och är endemisk för Antarktis. Hanen och honan är lika till fjäderdräkt och storlek och de når en ungefärlig längd på 120 centimeter och väger i genomsnitt mellan 22 och 37 kg. Ryggdelarna är svarta och skarpt avgränsade från den vita buken, det blekgula bröstet och de bjärt gula öronfläckarna. Liksom alla pingviner saknar den flygförmåga, har en strömlinjeformad kropp och vingarna stela och tillplattade till fenor för ett liv i havet.
Fisk utgör huvuddelen av dess föda, som även kan omfatta kräftdjur, såsom krill, och bläckfiskar. När den jagar kan kejsarpingvinen befinna sig under vatten i upp till 18 minuter, och dyka till ett djup på 535 meter. Den har flera anpassningar för att underlätta detta, däribland ett hemoglobin med ovanlig struktur som gör att den fungerar vid låga syrenivåer i kroppen. mer ...
se -
historik
19. januar
USAs visepresident er et folkevalgt embete i USAs føderale regjering. Visepresidenten blir valgt sammen med USAs president og tar over stillingen dersom presidenten skulle dø, gå av eller bli avsatt innenfor presidentperioden. Visepresidenten er president og ordstyrer i Senatet og har stemmerett ved stemmelikhet, slik at hans eller hennes stemme i slike tilfeller blir utslagsgivende. Embetet er således det eneste som har funksjoner både i den utøvende gren og den lovgivende gren av statsmakten.
Det er de samme formelle krav til visepresidenten som til presidenten: å være født som amerikansk statsborger, være minimum 35 år gammel og ha bodd i USA i minst 14 år. En kan heller ikke ha ha vært president i to mandatperioder tidligere.
I de tilfeller der den sittende visepresidenten skulle trekke seg, dø, eller på andre måter bli ute av stand til å utføre embedet skal en ny visepresident nomineres av presidenten og godkjennes av flertallet i Kongressen. I ytterste konsekvens kan det da forekomme at en president i USA ikke er folkevalgt, slik tilfellet var med Gerald Ford i 1974, da både visepresident Agnew og president Nixon trakk seg. USAs visepresident
se -
se norsk -
diskussion -
historik
20. januar
Namnetabu er ei form for språktabu der ein unngår å bruka visse namn. Både særnamn og samnamn kan omfattast av tabu. Det finst mange ulike former for namnetabu i ulike samfunn, frå forbod mot å omtala byttedyr til forbod mot å skriva namnet til ein keisar, og fleire ulike grunnar til å la vera å bruka namna, til dømes at ein må visa respekt eller trur det vil bringa ulukke å bruka namnet.
Namnetabu kan strekka seg vidare til sjølve språket ved at ein heller ikkje bruker ord som bygger på forbodne namn. Sanksjonar mot å bryta slike tabu kan gå frå irritasjon frå andre i samfunnet til dødsstraff. Ein kan bruka ulike måtar til å omgå namna på, til dømes ved å skildra personen eller ved å bruka ein tittel, eit kallenamn eller ei omskriving.
Det statlege namnetabuet i Kina (国讳; 國諱) var eit forbod mot å bruke personnamnet til keisaren og forfedrane hans. Til dømes vart namnet på ein månad endra frå «zheng yue» (正月, 'den opprette månaden') til «duan yue» (端月, 'den korrekte/opprette månaden') i tida Zheng (政) var keisar. Brot mot dette namnetabuet medførte dødsstraff. Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
21. januar
De omotiska språken är en genetiskt samhörig grupp språk som talas i nordöstra Afrika, nästan uteslutande i sydvästra Etiopien. De flesta forskare räknar omotiskan som en självständig huvudgren av de afroasiatiska språken. Den omfattar knappt 30 språk med ungefär 4 miljoner talare. Namnet är avlett från floden Omo, som flyter genom delar av de omotiskpråkiga områdena.
Ge'ezalfabetet används för att skriva några omotiska språk, och latinska alfabetet för andra. De flesta omotiska språk talas i begränsade områden, där modersmålstalarna enligt egen åsikt samt efter etnologiska kriterier bildar en sluten etnisk grupp. Språken har oftast flera regionala varieteter, som dock är ömsesidigt förståeliga. mer ...
se -
se svensk -
diskussion -
historik
22. januar
USAs visepresident er et folkevalgt embete i USAs føderale regjering. Visepresidenten blir valgt sammen med USAs president og tar over stillingen dersom presidenten skulle dø, gå av eller bli avsatt innenfor presidentperioden. Visepresidenten er president og ordstyrer i Senatet og har stemmerett ved stemmelikhet, slik at hans eller hennes stemme i slike tilfeller blir utslagsgivende. Embetet er således det eneste som har funksjoner både i den utøvende gren og den lovgivende gren av statsmakten.
Det er de samme formelle krav til visepresidenten som til presidenten: å være født som amerikansk statsborger, være minimum 35 år gammel og ha bodd i USA i minst 14 år. En kan heller ikke ha ha vært president i to mandatperioder tidligere.
I de tilfeller der den sittende visepresidenten skulle trekke seg, dø, eller på andre måter bli ute av stand til å utføre embedet skal en ny visepresident nomineres av presidenten og godkjennes av flertallet i Kongressen. I ytterste konsekvens kan det da forekomme at en president i USA ikke er folkevalgt, slik tilfellet var med Gerald Ford i 1974, da både visepresident Agnew og president Nixon trakk seg. USAs visepresident
se -
se norsk -
diskussion -
historik
23. januar
Namnetabu er ei form for språktabu der ein unngår å bruka visse namn. Både særnamn og samnamn kan omfattast av tabu. Det finst mange ulike former for namnetabu i ulike samfunn, frå forbod mot å omtala byttedyr til forbod mot å skriva namnet til ein keisar, og fleire ulike grunnar til å la vera å bruka namna, til dømes at ein må visa respekt eller trur det vil bringa ulukke å bruka namnet.
Namnetabu kan strekka seg vidare til sjølve språket ved at ein heller ikkje bruker ord som bygger på forbodne namn. Sanksjonar mot å bryta slike tabu kan gå frå irritasjon frå andre i samfunnet til dødsstraff. Ein kan bruka ulike måtar til å omgå namna på, til dømes ved å skildra personen eller ved å bruka ein tittel, eit kallenamn eller ei omskriving.
Det statlege namnetabuet i Kina (国讳; 國諱) var eit forbod mot å bruke personnamnet til keisaren og forfedrane hans. Til dømes vart namnet på ein månad endra frå «zheng yue» (正月, 'den opprette månaden') til «duan yue» (端月, 'den korrekte/opprette månaden') i tida Zheng (政) var keisar. Brot mot dette namnetabuet medførte dødsstraff. Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
24. januar
De omotiska språken är en genetiskt samhörig grupp språk som talas i nordöstra Afrika, nästan uteslutande i sydvästra Etiopien. De flesta forskare räknar omotiskan som en självständig huvudgren av de afroasiatiska språken. Den omfattar knappt 30 språk med ungefär 4 miljoner talare. Namnet är avlett från floden Omo, som flyter genom delar av de omotiskpråkiga områdena.
Ge'ezalfabetet används för att skriva några omotiska språk, och latinska alfabetet för andra. De flesta omotiska språk talas i begränsade områden, där modersmålstalarna enligt egen åsikt samt efter etnologiska kriterier bildar en sluten etnisk grupp. Språken har oftast flera regionala varieteter, som dock är ömsesidigt förståeliga. mer ...
se -
se svensk -
diskussion -
historik
25. januar
Namnetabu er ei form for språktabu der ein unngår å bruka visse namn. Både særnamn og samnamn kan omfattast av tabu. Det finst mange ulike former for namnetabu i ulike samfunn, frå forbod mot å omtala byttedyr til forbod mot å skriva namnet til ein keisar, og fleire ulike grunnar til å la vera å bruka namna, til dømes at ein må visa respekt eller trur det vil bringa ulukke å bruka namnet.
Namnetabu kan strekka seg vidare til sjølve språket ved at ein heller ikkje bruker ord som bygger på forbodne namn. Sanksjonar mot å bryta slike tabu kan gå frå irritasjon frå andre i samfunnet til dødsstraff. Ein kan bruka ulike måtar til å omgå namna på, til dømes ved å skildra personen eller ved å bruka ein tittel, eit kallenamn eller ei omskriving.
Det statlege namnetabuet i Kina (国讳; 國諱) var eit forbod mot å bruke personnamnet til keisaren og forfedrane hans. Til dømes vart namnet på ein månad endra frå «zheng yue» (正月, 'den opprette månaden') til «duan yue» (端月, 'den korrekte/opprette månaden') i tida Zheng (政) var keisar. Brot mot dette namnetabuet medførte dødsstraff. Les meir …
se -
historik
26. januar
Rødgaupe (Lynx rufus) er et nordamerikansk pattedyr i kattedyrfamilien. Med sine tolv anerkjente underarter, strekker rødgaupas utbredelse seg fra det sørlige Canada til det nordlige Mexico, noe som omfatter størsteparten av USAs fastland. Rødgaupa er et tilpasningsdyktig rovdyr som holder til både i skogsområder, halvørkener, sumper og i utkanten av byer. Arten er livskraftig i det meste av sitt opprinnelige utbredelsesområde.
Med sin grå til brune pels, framtredende værhår og svarte øredusker, ligner rødgaupa på de øvrige artene i den mellomstore gaupeslekta (Lynx). Den er mindre enn den kanadiske gaupa (Lynx canadensis), som har noen av de samme utbredelsesområdene, men dobbelt så stor som huskatten. Den har artstypiske svarte bånd på frambeina og en svart tipp på den korte og tjukke halen. Les mer...
se -
se norsk -
diskussion -
historik
27. januar
Den austerrikske arvefølgjekrigen (1740–1748) involverte nesten alle stormaktene i Europa. Krigen starta med påskotet om at Maria Teresia av Austerrike ikkje kunne ta over trona til Habsburgmonarkiet fordi den saliske lova utelukka kvinner i arverekkefølgja.
Den lengste og viktigaste delen av krigen var kampane mellom Preussen og Habsburgmonarkiet om regionen Schlesien. Forskjellige andre stormakter deltok i krigen til forskjellige tider, men det som etter kvart vart overraskande var kvaliteten til dei prøyssiske styrkane, som var ein profesjonell hær og ikkje berre ein flokk leigesoldatar slik soldatvesenet stort sett hadde vore før. Det sørvestlege Tyskland, Nederlanda og Italia var slagmarker mellom Frankrike og Austerrike. Spania og Kongedømet Bayern var allierte til Frankrike og Preussen, dei hadde kjempa saman sidan trettiårskrigen. Austerrike vart støtta av Storbritannia og Dei sameinte Nederlanda, tradisjonelle fiendar av Frankrike. Andre som i periodar støtta Austerrike var mellom andre Kongedømet Sardinia og Sachsen.
Krigen enda med Aix-la-Chapelle-traktaten i 1748, der Maria Teresia fekk overta etter faren sin. Det einaste landområdet ho tapte var Schlesien. Les meir ...
se -
se norsk -
diskussion -
historik
28. januar
AIK Fotboll är den år 1896 startade fotbollssektionen inom den i Stockholm år 1891 bildade svenska idrottsklubben AIK. AIK är en av de mest framgångsrika svenska fotbollsklubbarna med tio SM-guld och hela 79 säsonger i Allsvenskan, vilket placerar laget på en tredjeplats i den allsvenska maratontabellen. Klubben innehar flest allsvenska rekord och vid spel i allsvenskan har AIK vunnit publikligan 33 gånger, vilket är flest av alla lag. AIK är också en av få svenska klubbar som lyckats ta sig till gruppspelet i Champions League, vilket klubben gjorde 1999. Sedan flytten från Stockholms Stadion år 1937 har klubben spelat på Råsundastadion i Solna, en arena som planeras att rivas 2011 till förmån för en ny stadion i närheten.
Klubben drivs sedan 1999 som ett aktiebolag och hade per 2007 3 681 aktieägare, den störste var AIK Fotbollförening med 52,8 procent av rösterna. mer ...
se -
se svensk -
diskussion -
historik
29. januar
Rødgaupe (Lynx rufus) er et nordamerikansk pattedyr i kattedyrfamilien. Med sine tolv anerkjente underarter, strekker rødgaupas utbredelse seg fra det sørlige Canada til det nordlige Mexico, noe som omfatter størsteparten av USAs fastland. Rødgaupa er et tilpasningsdyktig rovdyr som holder til både i skogsområder, halvørkener, sumper og i utkanten av byer. Arten er livskraftig i det meste av sitt opprinnelige utbredelsesområde.
Med sin grå til brune pels, framtredende værhår og svarte øredusker, ligner rødgaupa på de øvrige artene i den mellomstore gaupeslekta (Lynx). Den er mindre enn den kanadiske gaupa (Lynx canadensis), som har noen av de samme utbredelsesområdene, men dobbelt så stor som huskatten. Den har artstypiske svarte bånd på frambeina og en svart tipp på den korte og tjukke halen. Les mer...
se -
se norsk -
diskussion -
historik
30. januar
Den austerrikske arvefølgjekrigen (1740–1748) involverte nesten alle stormaktene i Europa. Krigen starta med påskotet om at Maria Teresia av Austerrike ikkje kunne ta over trona til Habsburgmonarkiet fordi den saliske lova utelukka kvinner i arverekkefølgja.
Den lengste og viktigaste delen av krigen var kampane mellom Preussen og Habsburgmonarkiet om regionen Schlesien. Forskjellige andre stormakter deltok i krigen til forskjellige tider, men det som etter kvart vart overraskande var kvaliteten til dei prøyssiske styrkane, som var ein profesjonell hær og ikkje berre ein flokk leigesoldatar slik soldatvesenet stort sett hadde vore før. Det sørvestlege Tyskland, Nederlanda og Italia var slagmarker mellom Frankrike og Austerrike. Spania og Kongedømet Bayern var allierte til Frankrike og Preussen, dei hadde kjempa saman sidan trettiårskrigen. Austerrike vart støtta av Storbritannia og Dei sameinte Nederlanda, tradisjonelle fiendar av Frankrike. Andre som i periodar støtta Austerrike var mellom andre Kongedømet Sardinia og Sachsen.
Krigen enda med Aix-la-Chapelle-traktaten i 1748, der Maria Teresia fekk overta etter faren sin. Det einaste landområdet ho tapte var Schlesien. Les meir ...
se -
se norsk -
diskussion -
historik
31. januar
AIK Fotboll är den år 1896 startade fotbollssektionen inom den i Stockholm år 1891 bildade svenska idrottsklubben AIK. AIK är en av de mest framgångsrika svenska fotbollsklubbarna med tio SM-guld och hela 79 säsonger i Allsvenskan, vilket placerar laget på en tredjeplats i den allsvenska maratontabellen. Klubben innehar flest allsvenska rekord och vid spel i allsvenskan har AIK vunnit publikligan 33 gånger, vilket är flest av alla lag. AIK är också en av få svenska klubbar som lyckats ta sig till gruppspelet i Champions League, vilket klubben gjorde 1999. Sedan flytten från Stockholms Stadion år 1937 har klubben spelat på Råsundastadion i Solna, en arena som planeras att rivas 2011 till förmån för en ny stadion i närheten.
Klubben drivs sedan 1999 som ett aktiebolag och hade per 2007 3 681 aktieägare, den störste var AIK Fotbollförening med 52,8 procent av rösterna. mer ...
se -
se svensk -
diskussion -
historik