Kyrkobyggande har som bekant ägt rum med olika grader av intensitet under åtskilliga århundraden.... more Kyrkobyggande har som bekant ägt rum med olika grader av intensitet under åtskilliga århundraden. Från en kyrkostruktur med spridda biskopskyr-kor i olika civitates runt om i Europa under det första årtusendet, påbörjas vid mitten och särskilt under andra halvan av det första årtusendet up-pförande av ett nytt slags kyrkor, nämligen privatkyrkor vid stormäns vil-lae. Dessa kyrkor var privat egendom och den inkomst som kyrkan kunde generera tillföll kyrkans ägare, patronus, som också kunde tillsätta kyrkans präst. I Europa och i England är det framgent denna nya kyrkostruktur som kommer att utgöra grunden för den parochiala strukturen. Självklart förs-vagade detta den påvliga och biskopliga kontrollen över kyrkostrukturen i Europa, vilket bland annat ledde till att man, exempelvis vid konciliet i Bra-ga år 572, utfärdade bestämmelser att kyrkor som uppförts av ekonomiska snarare än religiösa skäl inte skulle konsekreras. Under Karl den stores tid utfärdades omkring år 800 flera kapitularier i syfte att bättre organisera och kontrollera denna typ av kyrkor, bland annat så att varje kyrka skulle ha en prästgård, mansus, som skulle vara fri från skatt och onera. Denna ordning, där sekulära krafter dominerade den kyrkliga topo-grafin i Europa, höll i sig långt in på 1000-talet. Visserligen gjordes suc-cessiva försök från centralkyrkan att låta biskoparna få kontroll också över denna typ av kyrkor och lekmannaorganiserat prästerskap. Denna offensiv rörande kyrkans frihet, libertas ecclesiae, kulminerade under an-dra hälften av 1000-talet med påve Gregorius VII († 1085). Med denna utökade kontroll av kyrkorna kunde man även inskränka patronatsrät-ten, ius patronus, så att kyrkans ägare inte ensam hade full kontroll över tillsättandet av präst utan att denne hade att föreslå präst, medan det var biskopen som insatte prästen i sitt ämbete. 1
Political Assemblies in the Earlier Middle Ages, 2003
... At the strategic position 2 Rimbert, Vita Anskarii, ed. and trans, by Werner Trillmich in Que... more ... At the strategic position 2 Rimbert, Vita Anskarii, ed. and trans, by Werner Trillmich in Quellen des 9. und 11. ... These were called the hallowed bands (véhqnd). Inside the ring sat the judges, twelve out of Firõafylki, twelve out of Sognfylki, 22 Rimbert, Vita Anskarii, c. 19. ...
Political and social structures in early Scandinavia 2. Aspects on space and territoriality – the... more Political and social structures in early Scandinavia 2. Aspects on space and territoriality – the Settlement district
Kristnande och kyrklig organisation i Jamtland [Christianization and church organization in Jamtl... more Kristnande och kyrklig organisation i Jamtland [Christianization and church organization in Jamtland]
The northern part of Sweden is called Norrland, a name probably coined in the late Middle Ages. I... more The northern part of Sweden is called Norrland, a name probably coined in the late Middle Ages. It was also called Hälsingland, hence the name of a province (landskap) came to be used for the whole of northern Sweden. Sometimes the epithet Stor-Hälsingland [Large-Hälsingland] was used in order to differentiate it from the province. The confusion in names may stem from the fact that the laws of northern Sweden were called Hälsingelagen, that is, the Laws of the Hälsingar. The history of the Hälsingelagen is rather obscure. The only extant manuscript, kept at the University Library in Uppsala, is UppsUB B (c. –), which was acquired by the Swedish national antiquarian, Johannes Bureus, during a journey to Norrland in –. Philologists and antiquarians have shown that at least four manuscripts of the laws must have existed in the late fourteenth century; this has been assumed on account of three important letters from which refer to official meetings that took plac...
Socknens genes i Angermanland. Namnens vittnesbord och eventuell anknytning till aldre profan ind... more Socknens genes i Angermanland. Namnens vittnesbord och eventuell anknytning till aldre profan indelning [The genesis of the parish in the province of Angermanland. The evidence of the names and the hypothetical origin of the district in an older prophane
Kyrkobyggande har som bekant ägt rum med olika grader av intensitet under åtskilliga århundraden.... more Kyrkobyggande har som bekant ägt rum med olika grader av intensitet under åtskilliga århundraden. Från en kyrkostruktur med spridda biskopskyr-kor i olika civitates runt om i Europa under det första årtusendet, påbörjas vid mitten och särskilt under andra halvan av det första årtusendet up-pförande av ett nytt slags kyrkor, nämligen privatkyrkor vid stormäns vil-lae. Dessa kyrkor var privat egendom och den inkomst som kyrkan kunde generera tillföll kyrkans ägare, patronus, som också kunde tillsätta kyrkans präst. I Europa och i England är det framgent denna nya kyrkostruktur som kommer att utgöra grunden för den parochiala strukturen. Självklart förs-vagade detta den påvliga och biskopliga kontrollen över kyrkostrukturen i Europa, vilket bland annat ledde till att man, exempelvis vid konciliet i Bra-ga år 572, utfärdade bestämmelser att kyrkor som uppförts av ekonomiska snarare än religiösa skäl inte skulle konsekreras. Under Karl den stores tid utfärdades omkring år 800 flera kapitularier i syfte att bättre organisera och kontrollera denna typ av kyrkor, bland annat så att varje kyrka skulle ha en prästgård, mansus, som skulle vara fri från skatt och onera. Denna ordning, där sekulära krafter dominerade den kyrkliga topo-grafin i Europa, höll i sig långt in på 1000-talet. Visserligen gjordes suc-cessiva försök från centralkyrkan att låta biskoparna få kontroll också över denna typ av kyrkor och lekmannaorganiserat prästerskap. Denna offensiv rörande kyrkans frihet, libertas ecclesiae, kulminerade under an-dra hälften av 1000-talet med påve Gregorius VII († 1085). Med denna utökade kontroll av kyrkorna kunde man även inskränka patronatsrät-ten, ius patronus, så att kyrkans ägare inte ensam hade full kontroll över tillsättandet av präst utan att denne hade att föreslå präst, medan det var biskopen som insatte prästen i sitt ämbete. 1
Political Assemblies in the Earlier Middle Ages, 2003
... At the strategic position 2 Rimbert, Vita Anskarii, ed. and trans, by Werner Trillmich in Que... more ... At the strategic position 2 Rimbert, Vita Anskarii, ed. and trans, by Werner Trillmich in Quellen des 9. und 11. ... These were called the hallowed bands (véhqnd). Inside the ring sat the judges, twelve out of Firõafylki, twelve out of Sognfylki, 22 Rimbert, Vita Anskarii, c. 19. ...
Political and social structures in early Scandinavia 2. Aspects on space and territoriality – the... more Political and social structures in early Scandinavia 2. Aspects on space and territoriality – the Settlement district
Kristnande och kyrklig organisation i Jamtland [Christianization and church organization in Jamtl... more Kristnande och kyrklig organisation i Jamtland [Christianization and church organization in Jamtland]
The northern part of Sweden is called Norrland, a name probably coined in the late Middle Ages. I... more The northern part of Sweden is called Norrland, a name probably coined in the late Middle Ages. It was also called Hälsingland, hence the name of a province (landskap) came to be used for the whole of northern Sweden. Sometimes the epithet Stor-Hälsingland [Large-Hälsingland] was used in order to differentiate it from the province. The confusion in names may stem from the fact that the laws of northern Sweden were called Hälsingelagen, that is, the Laws of the Hälsingar. The history of the Hälsingelagen is rather obscure. The only extant manuscript, kept at the University Library in Uppsala, is UppsUB B (c. –), which was acquired by the Swedish national antiquarian, Johannes Bureus, during a journey to Norrland in –. Philologists and antiquarians have shown that at least four manuscripts of the laws must have existed in the late fourteenth century; this has been assumed on account of three important letters from which refer to official meetings that took plac...
Socknens genes i Angermanland. Namnens vittnesbord och eventuell anknytning till aldre profan ind... more Socknens genes i Angermanland. Namnens vittnesbord och eventuell anknytning till aldre profan indelning [The genesis of the parish in the province of Angermanland. The evidence of the names and the hypothetical origin of the district in an older prophane
Uploads
Papers by Stefan Brink